(Detta inledningsanförande hölls i samband med paneldebatten "Svenskans ställlning inom den högre utbildningen" på KTH den 19 mars)

Det är inte bara i Sverige, Norden och det kontinentala Europa, utan även i den anglosaxiska forskarvärlden, som man tar upp de negativa konsekvenserna av engelskans alltför dominanta ställning inom den vetenskapliga forskningen.

Ett forskarlag vid universitet i Queensland, Australien, publicerade en omfattande undersökning i PLOS Biology den 18 juli 2023 (1). Undersökningen har också uppmärksammats av The Conversation, The Guardian och av Språkförsvaret i Sverige. Denna undersökning vände sig till 908 forskare från åtta länder. Kontentan var att ”användningen av engelska som vetenskapens gemensamma språk utgör ett stort hinder för att maximera bidraget från personer som inte har engelska som modersmål till vetenskapen.” Forskarlaget pekade på förekomsten av flera specifika hinder. Jämfört med en doktorand, som har engelska som modersmål, behöver en doktorand som inte har engelska som modersmål, 91 % längre tid för att läsa ett dokument på engelska. Det andra hindret uppstår vid publicering av en text på engelska. Dels tog det enligt undersökningen 51 % längre tid att skriva texten på engelska för undersökningsdeltagarna som inte hade engelska som modersmål än för engelska modersmålstalare och dels behöver naturligtvis den engelska texten naturligtvis också språkgranskas. I vissa länder måste doktoranden betala för språkgranskningen ur egen ficka. Inte nog med det. I genomsnitt kommer den icke-engelske modersmålstalarens texter att refuseras 2,6 gånger så ofta jämfört med engelska modersmålstalares i de internationella vetenskapliga publikationerna, som ju till 98 % är på engelska. De forskare, som inte var engelska modersmålstalare, behövde enligt undersökningen 94 % mer tid för att förbereda sig för att hålla ett föredrag på engelska på en internationell konferens jämfört med en engelsk modermålstalare. Många forskare drog sig därför överhuvudtaget från att delta på internationella konferenser. Det säger sig självt att andraspråkstalare automatiskt hamnar i underläge om ett naturligt språk används som lingua franca. En aspekt som inte togs upp i denna undersökning är att den icke-engelske modersmåltalare som levererar en avhandling på engelska sällan själv översätter samma avhandling till sitt modersmål, vilket leder till en domänförlust.

Det finns idag en mycket enkel lösning på frågan om avhandlingsspråk och språket i internationella vetenskapliga publikationer för svenska forskare och studenter. Skriv alltid den första versionen på svenska, som kan sparas digitalt och kan göras allmänt tillgänglig genom öppen tillgång. Därmed bevaras svenska som vetenskapligt språk. Översätt sedan texten med ett neuralt maskinöversättningsverktyg som DeepL, vilket tar bara några sekunder. Översättningen måste naturligtvis språkgranskas, men tidsvinsten är betydande.

Redan 2010 skrev den brittiske språkvetaren Nicholas Ostler boken ”The Last Lingua Franca”, i vilken han förutspådde att engelskans roll som internationellt lingua drastiskt skulle minska på grund av språkteknologins utveckling. Först 2017 började de neurala maskinöversättningsverktygen att utvecklas. Jag har använt maskinöversättningsverktyg i 20 års tid och direkt upplevt hur översättningskvalitén har förbättrats språngartat. Ett neuralt maskinöversättningsverktyg åstadkommer bättre översättningar än minst 90 procent av alla svenskar och fr.a snabbare än alla svenskar.

Avslutningsvis skulle jag vilja rekommendera närvarande ett besök på Språkförsvarets webbplats. Språkförsvaret bevakar språksituationen och följer språkdebatten i hela världen och länkar till dokument på svenska, danska, norska, engelska, tyska, spanska och franska. Vi publicerar också språkliga nyheter, som inte rapporteras i svensk press. Var kan man läsa om att president Trump har utfärdat en exekutivorder om göra engelska till officiellt språk de jure i USA, ett beslut som bryter mot traditionell amerikansk språkpolitik?

 Per-Åke Lindblom

(1) https://journals.plos.org/plosbiology/article?id=10.1371/journal.pbio.3002184