Åsa Liliegren skriver i Allas bland annat:

”Jag har alltid avskytt mitt namn. Hur i hela friden kom mina föräldrar fram till att jag skulle döpas till denna urtråkiga, hopplösa och fantasilösa bokstavskombinationen.

Vi börjar från början, barndomen. Mina kompisar hade långa namn, namn som var mjuka, eller som lät som titeln på en sång, en bok eller som att bakom detta namn döljer sig en spännande person. Det var Ulrika, Ingela, Anna- Karin, Johanna, Charlotta, Susanna… alla har mer än två stavelser och alla har det gemensamt att bäraren av dessa namn kan få ett smeknamn.”

Men bland de 20–100 mest populära flicknamnen i Sverige de senaste åren är en mycket stor andel tvåstaviga. Exempel på sådana namn från topp 20-listorna 2023 och 2024 är Elsa, Vera, Alma, Selma, Alice (enligt uttal), Signe, Astrid, Ella, Stella, Freja, Maja, Saga, Alva, Agnes, Ebba, Leah, Hedda, Alba och Iris. Även äldre listor och trender från tidigare decennier visar att tvåstaviga namn som Anna, Sara,  Emma, Malin, Jenny, Linda och Sandra med flera varit mycket vanliga.

Forskning visar att genomsnittet för flicknamn i Sverige ligger på drygt två stavelser (2,32), vilket innebär att tvåstaviga namn dominerar stort

Det är också trendigt med korta, tvåstaviga namn som slutar på vokal – särskilt ”a”. Vad sägs om Eva?

Åsa är också bekymrad över bokstaven ”å”. Bokstaven "å" förekommer i ett begränsat antal språk, främst i Norden men även i några andra språk och minoritetsspråk. De språk där bokstaven "å" används i alfabetet är:

• Svenska
• Norska (både bokmål och nynorska)
• Danska
• Finska (dock mycket sällan i bruk, men finns i alfabetet)
• Samiska (lule-, skolt- och sydsamiska)
• Bayerska (dialekt av tyska)
• Chamorro (talas på Guam och Nordmarianerna)
• Istrorumänska (talas i Kroatien)
• Nordfrisiska
• Vallonska (mest av typografiska skäl, inte historiskt)

Bokstaven ”å” skrevs tidigare ”aa” i svenskan, eftersom å-fonemet i dessa fall egentligen har uppstått ur ett långt a-ljud. De danskar som ogillar införandet av bokstaven ”å” i danskan föredrar skriva Aarhus i stället för Århus. I datasystem, utom i dem som har anpassats,  skrivs ”å” som ”aa” - se e-postadresser.

Slutligen: Om ett förnamn är en sådan pina, kan man alltid byta det. Det hinner man på 60 år.  Det är inte inristat i pannan.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets hederspris och Årets anglofån kommer att utdelas i samband med en offentlig prisceremoni i Foajén, Årsta Folkets hus. Hjälmarsvägen 26, Årsta torg i Årsta lördagen den 10/5 kl. 12.00

Vilka kommer att få dessa priser för 2024? Det berättar vi snart.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Linnea Lindqquist skrev på sin blogg den 26 april  bland annat:

"För drygt ett år sedan skrev jag om IES i Kista. Läs gärna det inlägget. IES säger själva att de har flera tusen elever i kö till sina skolor. Det borde innebära att de inte är drabbade av minskade elevkullar. När man får ha kö som det inte finns någon insyn i så är det bara att ta in nya elever om någon slutar. Trots den kilometer långa kön lyckas man inte behålla eleverna, eller fylla skolorna.

När jag går igenom statistiken för innevarande läsår är det tydligt att eleverna fortsätter att fly från IES. Det handlar inte om minskade elevkullar utan om bristerna i skolornas verksamhet. IES har, som ni vet vid det här laget fått skarp kritik från Skolinspektionen på flera av skolorna. Det handlar om att man mörkar ofredande mot elever, fusk med behörighetsregler och fördelningen av undervisning på engelska. SVT rapporterade att alla skolor inom koncernen bryter mot lagen.

Det är dessutom stökigt på IES. Många av skolorna har sämre trygghet och studiero jämfört med kommunala skolor.

Kort och gott: Internationella Engelska Skolan är ett luftslott som nu börjar krackelera."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Arne Rubensson - Hoppas inte jag blir kär i dig!

Söndagens svenskspråkiga dikt

En barnsaga vid brasan

— Och prinsen bad och bevekte

och bad och bevekte, men

prinsessan hon log och lekte

och svarade: ”Kanske sen.”

När vårsolen åter smekte

ranunklerna, kom han igen.

— Prinsessan hon log och lekte

och svarade: ”Kanske sen.”

Prinsessan hon log och lekte.

Men prinsen kom aldrig igen.

De farande åren blekte

de gyllene håren till tenn.

Så levde de allt intill döden 

allena i var sitt land,

och om deras senare öden

vet ingen det minsta grand.

Prinsessan var du — och sedan

så var det inte mer,

ty klockan är elva redan,

och brasan har kolnat ner.

Karl Asplund 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

NATO anpassar sitt officiella språk när det gäller frågor som klimat, jämställdhet och mångfald för att undvika eventuella sanktioner från den sittande amerikanska presidenten Donald Trumps regering. Enligt rapporter i dagstidningen Politico kommer alliansen i framtiden att undvika begrepp som ”kön” eller ”kvinnor, fred och säkerhet” och ersätta begrepp som ”gröna teknologier” med mer neutrala formuleringar som ”innovativa teknologier”. Även ”klimat” kommer nu att kallas ”operativt miljö”. Bakgrunden är Trump-regeringens motstånd mot program för mångfald, jämställdhet och inkludering (förkortat DEI på engelska). Mångfaldsprogram infördes i USA för att motverka historiskt betingade diskrimineringar. President Trump förklarar dock att initiativen ofta saknar kompetens och att de själva främjar diskriminering. (Källa: Frankfurter Rundschau)

(Dennaa nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

ICA-Kuriren berättar:

”Norrmannen Jakob Oftebro talar både danska och svenska flytande, vilket gjort arbetsmarknaden som skådespelare större. Han har även kunnat studera vad som skiljer länderna åt.

– I grund och botten är vi väldigt lika, men visst finns det skillnader. ­Norge är en ung nation som har fått mycket pengar på kort tid. Ett nyrikt land, vilket säkert präglar oss. Norge är mer impulsivt, Sverige mer konservativt – lite äldre, lite klokare, lite långsammare. I Sverige är man mer angelägen om att söka samförstånd. I Norge fattar man ett beslut och kör på det, medan man här i Sverige måste stämma av allt med alla instanser.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Travel News skriver:

”Finnair har från april slutat använda svenska i sina utrop ombord – både på inrikes och utrikes flyg. Beslutet, som rapporterats av Hufvudstadsbladet, grundas på en kundundersökning där passagerare efterfrågat färre språk. Numera används endast finska och engelska.”

Läs vidare här!

(Dennaa nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)