Lena Lind Palicki skriver i Svenska Dagbladet:

”Det är också högskoleprovets tid. I mina flöden blir medelålders vänner glada för alla eller nästan alla rätt på provets orddel. Grattis, säger jag, för vem är jag att ta ifrån någon lite glädje? Men det jag borde säga är: det är vad som förväntas av en person som har levt ett tag. Testet är inte för oss. Det är gjort för den som inte haft mer än ett par decennier på sig att samla på ord. Vi som haft mer än dubbelt så lång tid på oss har hunnit samla mer än dubbelt så mycket kunskap, mer än dubbelt så många ord. Det betyder inte att vi är smartare, bara att vi har levt längre.”

Jag får det intrycket att Lena Lind Palicki tror att ett gott resultat på högskoleprovets orddel är en enkel funktion av ålder. Det stämmer bara om man utgår från att – låt säga en gymnasist – läst lika mycket i genomsnitt per tidsenhet, dag, vecka, månad,  som Lena Lind Palickis ”medelålders vänner”. Då är det givet att de medelålders vännerna hunnit skaffa sig ett betydligt större ordförråd än gymnasisterna, eftersom de helt enkelt levt längre.

Men hur förklarar då Lena Lind Palicki att t.o.m gymnasister kan uppnå resultat som 1,8 – 2,0 poäng på högskoleprovet? (1) Sådana resultat förutsätter att dessa gymnasister har alla eller nästan alla rätt också på orddelen. (2) När jag arbetade som filosofilärare 1984 – 2009, hände det ibland att jag frågade de elever som hade gjort högskoleprovet vilket resultat de hade uppnått. Jag var mest intresserad av korrelationen mellan resultatet på högskoleprovet och deras betyg i filosofi. Det fanns faktiskt en del elever, som hade uppnått 1,8 – 2,0 poäng. En elev fick t.o.m 2,0 poäng vid sitt andra högskoleprovtillfälle, trots att han hade kommit till Sverige från Iran som nioåring och alltså bara hunnit lära sig svenska under högst tio år.

Den viktigaste förklaringen till ett gott resultat i fråga om läsförståelse är i stället hur mycket man har läst och vad man har läst. Det är viktigt att man varierar facklitteratur, tidningstexter med skönlitteratur. En ung människa kan mycket väl ha läst mycket mer än en medelålders människa, som aldrig ens har öppnat en bok.

Per-Åke Lindblom

(1)   Resultatet på högskoleprovet fastställs genom att antalet rätta svar (råpoäng) först räknas ut och därefter normeras till en skala mellan 0,00 och 2,00, så att resultaten blir rättvisa och jämförbara oavsett provtillfälle. Det är denna normerade poäng som används vid antagning till högre studier i Sverige. Statistik från de senaste åren visar att bara mellan 0,05 % och 0,06 % av provdeltagarna kan uppnå 2,0, vilket innebär att endast ungefär 1 av 2 000 personer lyckas uppnå detta resultat vid varje provtillfälle.

(2)   Jag hade själv alla rätt på orddelen, när jag gjorde högskoleprovet 1980. Tyvärr gjorde jag en del fel på NOG-delen. Det skulle ha underlättat om jag hade haft ett studentbetyg i matematik.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)