Detta är i och för sig en reklamtext, men som vi återger på grund av att det är viktigt att följa språkteknologins utveckling.

“Sluta slösa bort tid och pengar på att försöka lära dig ett nytt språk!

Enence-översättaren är en genialisk ny uppfinning från Japan som tar världen med storm. Den låter dig kommunicera på fler än 36 språk, så att du kan prata med nästan vem som helst på jorden! Du kan ta med dig den överallt tack vare dess kompakta storlek och den är så enkel att använda att du kan ha den redo på mindre än 30 sekunder. Och bäst av allt? Enence-översättaren är äntligen tillgänglig för allmänheten och den kommer inte att kosta skjortan. Enheten som endast var tillgänglig för världsledarna är nu tillgänglig för dig.

Enence tillverkades med enkelhet i åtanke så att vem som helst ska kunna använda den. Trots att den är utrustad med den senaste tekniken är det superenkelt att använda enheten. Allt du behöver göra är att välja det språk som du vill kommunicera på och spela in dina ord eller meningar. Du kan till och med spela in riktigt långa meningar och Enence kommer att översätta allt perfekt!”

Läs vidare här!

Eftersom jag har Enence-översättaren själv, så vet jag att den fungerar. Men hittills har jag glömt att ta med den varje gång jag har åkt utomlands ... Sedan anser jag förstås att man ska lära sig minst två främmande språk utöver sitt modersmål.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel den 24/8 i Göteborgs-Posten skriver Lars-Gunnar Andersson bland annat:

“En annonskampanj från försvaret avslutas med meningen ‘Vi kommer kämpa till siste hen’. För det första kan man fråga sig om det är Försvarsmaktens uppgift att driva en kampanj med känslor och attityder förknippade med ordet hen. Det lämnar vi nu åt sidan för att i stället ägna oss åt grammatiken, vars gränser definitivt tänjs här. Det mest sensationella är förstås att pronomenet hen här används som ett substantiv. Dessutom används maskulinböjningen siste framför det könsneutrala hen, vilket inte heller verkar genomtänkt.

Kan man använda hen som ett substantiv? Tja, i annonsen gör man det, även om det strider mot grammatikens regler. Men den som tycker att detta är en kul idé kan fortsätta på den inslagna vägen: en styrka på tusen hen, rätt hen på rätt plats, hen ur huse, alla hen på däck, 7-henna fotboll och så vidare.

Konstiga saker har hänt i språket förr, men det är kanske inte Försvarsmaktens sak att leda de normkritiska språkstyrkorna? Språkförsvar kunde ligga närmare till hands (vår fetstil).”

Läs vidare här!

Språkförsvaret har ingenting emot att att Försvarsmakten börjar bedrive ett aktivt språkförsvar också. Men det bör i så fall ske enligt vår redan beprövade och korrekta modell: 1) försvar av svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) förorda mångspråkighet, och; 3) mellannordisk språkförståelse.

Observatör

(Denna nätdagbpk är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Tomas Ledin - Sommaren är kort

Söndagens svenskspråkiga dikt

Sörmländsk sommar

Snabbt flyr liljekonvaljernas dagar,

varar endast en ringa tid.

Solskenets gass i ett landsvägsdike

väntar med ögonblicks smultronfrid.

Gökrop vadar ur våta hagar,

solblankt står gräset, kniv vid kniv.

Svarta snigelskepp ångar i stiltje,

masken förråder sitt tunnelliv.

Nätterna skuggar, tvärbrant som svalor,

strimmar i snabba, vinglösa kast.

Skymningens andetag blir en grynings.

Solen slår ut från nattgranens mast.

Allt som är sommarlovsfritt på jorden

skyndar som fjäril som moln förbi.

Ingenting varar. Allt är evigt.

Inget finns kvar. Men allt skall förbli.

Björn Julén

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

IES levererar... fuskbetyg och språkbyte!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kolonialisterna lämnade aldrig Afrika efter självständigheten, utan har fortsatt att expandera sina imperier genom språklig dominans, enligt den kenyanske akademikern och författaren Ngugi wa Thiong'o, som för närvarande är professor i engelska och jämförande litteratur vid University of California, Irvine.

I en offentlig föreläsning sa Ngugi wa Thiong'o att kolonisatörerna, oavsett om de är britter, fransmän eller portugiser, har fortsatt att kontrollera afrikanska ekonomier, politik och kulturer genom lokala ombud, som ser sig själva som de moderna väktarna av postkoloniala europeiska imperier i Afrika. Föreläsningen hölls virtuellt den 15 augusti av Indigenous Language Media in Africa vid North-West University i Sydafrika.

I sin presentation, ”The Joycean Paradox Revisited: Language Empires and Literary Identity Theft” berättade Ngugi att de flesta afrikanska författare är som James Joyce (1882-1941) i sitt beslut att skriva på de forna kolonisatörernas språk i stället för på de språk som talas på marknadsplatserna.

Joyce var en irländsk romanförfattare, poet och litteraturkritiker som anses vara en av de mest inflytelserika författarna under 1900-talet. Han skrev på engelska och i några av sina romaner åberopade han de offentliga utopiska förhoppningar som var knutna till återupplivandet av det gaeliska språket och nationalismen på Irland, även om han inte valde den vägen.

Enligt en av hans litteraturkritiker, Barry McCrea, professor i engelska, irländska språket och litteratur vid University of Notre Dame i USA, hade Joyces karaktärer i en av hans romaner, Dubliners (1906), minnen av släktingar vars dagliga språk var eller hade varit iriska. ”Men han vände sig bort från irländsk och gaelisk revivalism”, säger MacCrea i en av sina litterära essäer om Joyce.

Ngugi menade dock att de flesta afrikanska författare, precis som Joyce, är språkligt tysta eftersom de fortsätter att skriva på de forna kolonisatörernas språk och inte på sina modersmål. Ngugi påminde om vad Chinua Achebe, den framlidne nigerianske akademikern och romanförfattaren, hade sagt 1964 och ställde frågan ”Är det rätt att en människa ska överge sitt modersmål för någon annans?”

För Achebe var det ett fruktansvärt svek som gav upphov till skuldkänslor, men för Ngugi är det ett medvetet accepterande av att ens minnen raderas och att själen överlämnas till kolonisatörerna. ”Det finns inget som erövrare hatar mer än de besegrade, förslavade och underkuvade folkens språk”, säger Ngugi.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Paul Petit, biträdande generaldirektör för Délégation générale à la langue française et aux langues de France, har följande att säga om det framtida europeiska referenscentrumet för språkteknologi, som har varit föremål för kontroverser:

”Språkteknologi och artificiell intelligens (AI) är en fråga om språklig, vetenskaplig och kulturell suveränitet, som tydligt har lyfts fram sedan det franska ordförandeskapet i Europeiska unionen (2022). Genom det arbete som utförs av Délégation générale à la langue française et aux langues de France (DGLFLF - kulturministeriet) har Frankrike visat prov på betydande expertis och ambitioner inom detta område. Sedan dess har våra europeiska partner, med stöd av kommissionen, beslutat att inrätta en gemensam referensinfrastruktur som särskilt syftar till att motverka de anglosaxiska AI-aktörernas hegemoni inom språkteknologiområdet.

Detta ledde till inrättandet av projektet European Alliance for Language Technologies (ALT-EDIC), som anförtroddes Frankrike och styrdes av DGLFLF, i samarbete med övriga berörda ministerier. Hittills har projektet samlat 25 bidragande medlemsstater. Cité internationale de la langue française i Villers-Cotterêts kommer att vara värd för detta europeiska centrum, som kommer att gynna flerspråkigheten (och därmed det franska språket) med betydande resurser. Det praktiska syftet kommer att vara att stödja industriella, vetenskapliga och forskningsinitiativ för att främja fransk och europeisk språkteknologi.

Samtidigt uppmanas varje land att genomföra den nationella delen av detta program. Frankrike kommer att utveckla sitt kompetenscentrum för det franska språket och den fransktalande världen, fortfarande i Villers-Cotterêts, i nära samarbete med det europeiska centrumet.

Rekryteringsförfarandet för direktören för det europeiska centrumet, där icke-franskspråkiga experter ingår i den europeiska juryn, skall ske på engelska, men behärskning av franska är ett självklart kriterium. Den språkliga regimen, som fastställs i den framtida institutionens interna regler, kommer naturligtvis att vara flerspråkig.

DGLFLF kommer att se till att den rättsliga ramen för användningen av franska tillämpas, vilket den står som garant för.

DGLFLF vill tacka alla partner som medverkat till att göra detta flerspråkiga och franskspråkiga projekt till en framgång.

Texten har översatts från Défence de la langue française.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Björn Blomquist skriver på Språkförsvarets vänner:

“Det, till synes, helsvenska projektet Clean Sea skickar nyhetsbrev på engelska till sina svenska prenumeranter. Varför? Det finns inget på hemsidan som antyder något om internationellt samarbete eller att nyhetsbreven är på engelska. Några i "teamet" har möjligen engelska förnamn, men presentationerna är på svenska.”

Se också https://www.cleansea.co/

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)