"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en upplysande och underhållande exposé av struntpratet på modet. En högtidsstund för alla språkintresserade! Nu utkommer den i en tredje utökad upplaga.

Svensk floskelordbok – lista i bokform över moderna floskler, populära inom svenskt samhälleligt, ekono­miskt och kulturellt liv, sammanställd i syfte att genomlysa den språkliga dimma som lagt sig över landet och i någon mån få den att lätta. Denna tredje utökade upplaga är ­bl.a. kompletterad ­med, förutom många nya uppslagsord, även ett av­lyssnat, tillika nedtecknat, panelsamtal i ett känt statligt verk.

Floskel – ord eller uttryck, i allmänhet av ­välklingande form, som saknar djupare innehåll. Oftast använt i ­plural­form: t.ex förlegade floskler, benägen för flosk­ler eller granna floskler. Synonymer: banalitet, harang, plattityd, snömos, klyscha, bullshit.

Kullberg, Fredrik – journalist och författare till sju böcker, av vilka den förra, Kriget mot skön­heten (2020), nominerades till Stora fackbokspriset."

Texten är hämtad från förlaget Karnevals presentation. Boken innehåller många tankeväckande iakttagelser och är absolut läsvärd.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.

Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika språkliga mångfald, utan strider också mot den språkpolitik som utvecklas i de decentraliserade nationerna.

Medan den brittiska regeringens senaste förslag om invandring behandlar engelskkunskaper som den viktigaste vägen till integration, har regeringarna i Skottland, Wales och Nordirland valt andra strategier.

Invandring är en fråga som kontrolleras av Westminster. Men integration, inklusive språkundervisning, är decentraliserad. Det innebär att varje nation i Storbritannien bestämmer sin egen inriktning.

Läs vidare i The Conversation!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk totalt (lika stort som spanskan, mindre än tyska, engelska, franska och italienska).

Polska hör till de indoeuropeiska språken. Dess närmaste släktingar är de andra västslaviska språken – tjeckiska, slovakiska, kasjubiska, lågsorbiska, högsorbiska och den utdöda polabiskan.

Enligt vissa polska språkforskare räcker det att känna till de 1200 vanligaste orden för att kunna använda sig av polska språket.

Det polska alfabetet baseras på det latinska och har 32 bokstäver. Där finns nio bokstäver som bildas med hjälp av diakritiska tecken –  ą, ć, ę, ł, ń, ó, ś, ź, ż. Det finns också sju ljud som skrivs med digrafer – sz, rz, cz, ch, dz, dż, dź – och ett som skrivs med trigraf – dzi.

Polskan utmärks av en rik ordböjning. Substantiv, adjektiv, adjektiviska particip, substantiviska adjektiviska och kvantitativa pronomen samt räkneord böjs i sju kasus och enligt numerus. Verben böjs enligt person, tempus, modus, diates och numerus, dessutom tillhör verben olika aspekter.

Den första kända meningen på polska låter: ”Day, ut ia pobrusa, a ti poziwai.” Med nutida stavning blir det: ”Daj, ać ja pobruczę, a ty poczywaj.” (Låt mig mala så kan du vila dig.) Den nedtecknades med latinskt alfabet år 1270 i Wrocław i den s k Henrykówboken, som finns med på UNESCOs lista över världsminnen. 1285 hölls ett möte i staden Łęczyca med höga kyrkliga och världsliga makthavare som fastställde att polska språket skulle användas jämsides med latinet i kloster- och katedralskolor.

Polskan har påverkats av latin, grekiska, tyska, tjeckiska, ukrainska, turkiska, franska, italienska, ryska, ungerska och jiddisch. Idag påverkas polskan framför allt av nutidens lingua franca, engelskan.

Polskans huvuddialekter är storpolska, lillpolska, schlesiska, masoviska, Chełm-Kociewie-Warmia-dialekten samt dialekterna i nordöstra och sydöstra gränstrakterna.

Läs mer:

Multimediaguide till polska språket: http://multimediaguides.culture.pl/multimediaguides/alphabet/the-polish-alphabet/0

Poland.pl: https://poland.pl/social-issues/social/polish-language-simple-language/

Information om var i världen man kan lära sig polska och om polska bibliotek, med interaktiv karta, i Polen och utanför Polen.  https://polski.msz.gov.pl/

Främjande av polska språket utomlands: https://nawa.gov.pl/jezyk-polski

Källan finns här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Publisert: 15. mai 2025

18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.

Seminaret er det andre av to som vi arrangerer om dette temaet i 2025. Denne gongen blir det innlegg om korleis undervisarar og leiarar ved universitet og høgskular kan innlemme fagspråk og fagspråkleg kommunikasjon i utdanningane på måtar som fremjar utdanningskvalitet og studentane sitt læringsutbytte. I tillegg skal Katja Årosin Laursen frå Center for Internationalisering og Parallelsproglighed ved Universitetet i København fortelje om korleis internasjonalt tilsette kan støttast i overgangen frå å undervise på engelsk til å undervise på det nasjonale språket.

Programmet blir lagt ut etter kvart, men du kan melde deg på allereie nå via lenkja nedanfor.

Meld deg på her.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfield för dem och Njáls saga. Det mesta av det jag läste har jag glömt. Men jag tror: Steinbecks Pärlan och några av Narnja- och Mumin-böckerna också, ja, och så Gösta Berlings saga.

De tyckte om att lyssna, inbillade jag mig. Jag tyckte om att registrera deras reaktioner. Vad gick hem? När tittade de bort? Detta var under de sammanlagt tolv år som jag var anställd på Sveriges Radio och var producent på vetenskapsredaktionen och läste mina radiomanus från en studio eller sände direkt på plats, som det hette. Det var på sätt och vis en instrumentell situation: jag övade mig på mina två barn och mitt yrkeskunnande kom dem till del.

Det verbala, det muntliga, har alltid roat mig. Jag stod några år i katedern innan jag kom till radion. ”Varför gick du inte in vid teatern?” sa min vän Stig Ramel som själv hade teatermänniskor i familjen. Efter radion kom jag till en tidning. Där hade jag en närmaste kollega, Peter Luthersson, nyligen avliden. Vi brukade gå in i varandras rum: den ene läste upp sitt artikelmanus för den andra, och sedan tvärtom. Man gjorde upptäckter då, lärde sig då.

Egentligen var det skrivandet, inte pratet, som lockade mig till journalistiken – men de uteslöt ju inte varandra, de understödde varandra. Jag hade en svärfar, lärarutbildad, med en huvudsaklig gärning inom förlagsbranschen, som efter pensioneringen läste in dagstidningar för synskadade. Han sade till mig att det var det roligaste jobb han haft i hela sitt liv. Han som gav ut böcker var också en ivrig radiolyssnare.

Men för att läsa ett radiomanus eller läsa in en taltidning måste du har lärt dig att – läsa. Det vill säga du måste veta vad som står i en text, och när du har lärt dig vad texten handlar om får du ut mycket mer av vad som står i den texten och kan ge det till andra. Det är det all undervisning går ut på: lärandet och läsandet som går hand i hand. Viktigt inlärande går ut på att lyssna till vad en kunnig lärare – i vilket ämne det än gäller – har att förmedla. En duktig lärare måste vara en god talare.

Lyssnandet kan med andra ord inte ersätta läsandet utan ger en vägledning in i läsning, i den bokliga kunskapen, i det skrivna. ”Lyssneläsande” är en skvader, det är varken det ena eller det andra. Den som har svårt med läsförståelsen behöver få hjälp med detta, och den bästa hjälp han eller hon kan få är att lyssna på en engagerad lärare som står i katedern och ger ingångar till texten, kanske högläser hela stycken ur ett verk eller en lärobok.

”Lyssneläsande” förefaller mig vara en passiv pedagogik, ett slags eskapism. Du kan inte ställa en fråga till något som är inspelat, men det kan du göra till en person som står i katedern och går omkring i klassrummet. Det är klassisk – aktiv – pedagogik. Inte kan du heller avbryta eller ställa en fråga till en radioröst. Det stämmer. Men du kan i efterhand höra av dig till denna röst: det kallades på min tid för lyssnarfrågor. Numera kan man också gå tillbaka till redan sända program och lyssna till dem digitalt. Då blir frågandet mer initierat. Det bästa är förstås att man skriver ned det man har på hjärtat och sänder det till producenten.

Unga människor som är klent kognitivt utrustade behöver särskilt mycket hjälp med sådant. Katederundervisning är en beprövad metod, oändligt överlägsen det passiva ”lyssneläsandet”. Den sätter också en standard för den talade retoriken, vilket för en växande människa måste vara nog så viktigt som motoriken. Sedan är det bara att bygga vidare på dessa kompetenser. På radion ingick röstvård i anställningsförmånerna. Sådan fick vi också i mitt gymnasium.

Nu blir det inte längre så mycket radio för mig, och inte så mycket skrivande journalistik heller. Men flera av mina vänner – pensionärer – är förebildliga. De ägnar sig som volontärer åt att ge läxhjälp, andra gör timmar på SFI. Det är bara underbart.

Anders Björnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.

En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras ur svenskans vokabulär.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det nuvarande utbudet av språkkunskapscertifikat är ett resultat av globaliseringen och behovet av att fastställa gemensamma standarder för att utvärdera och certifiera språkkunskaper hos språkanvändare, vilket underlättar akademisk och yrkesmässig rörlighet i en alltmer sammankopplad värld. Deras spridning beror på den växande betydelsen av internationell och interkulturell kommunikation, vare sig det är för akademiska, yrkesmässiga eller personliga ändamål.

Under de senaste decennierna har olika institutioner och organisationer bidragit till utvecklingen och spridningen av språkkunskapscertifikat för att tillgodose de olika behoven hos användare över hela världen. Ett välkänt exempel på standardisering är den gemensamma europeiska referensramen för språk (CEFR), som främjas av Europarådet, där de välkända beskrivningarna för varje nivå (A1-C2) fastställdes.

De mest kända språkcertifikaten i Europeiska unionen

Några av de mest kända officiella språktesterna i Europeiska unionen är följande:

1. Cambridge English, från University of Cambridge. Erbjuder ett brett utbud av tester på olika nivåer för akademiska och yrkesmässiga sammanhang i Europa.
2. Test of English as a Foreign Language (TOEFL), från Educational Testing Service. Det är särskilt användbart för antagning till akademiska institutioner i USA och Kanada.
3. International English Language Testing System (IELTS), från British Council, University of Cambridge och IDP Australia. Det erbjuder två typer av prov: General Training, för invandringsändamål, och Academic.
4. Goethe-Zertifikat, från Goethe-Institut.
5. Diplôme Approfondi de Langue Française (DALF), från Frankrikes utbildningsministerium.
6. Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE), från Instituto Cervantes.

Detta är bara några exempel. Valet av certifikat beror på vilket språk du vill certifiera och dina akademiska eller yrkesmässiga mål.

Alla prov utvärderar inte samma färdigheter, och alla har inte samma antal uppgifter, innehåll eller provlängd. Därför är det viktigt att analysera och välja det språkkunskapscertifikat som bäst passar varje individs specifika behov och mål.

Språkcertifikatens betydelse för den akademiska och yrkesmässiga karriären

Officiella språkcertifikat är viktiga, åtminstone ur ett teoretiskt perspektiv, av fyra huvudsakliga skäl:

1. Bedömningsstandarder: officiella prov ger en objektiv och standardiserad bedömning av en persons språkliga och kommunikativa färdigheter.
2. Internationell rörlighet: officiella språkcertifikat är i allmänhet erkända internationellt.
3. Akademiska och yrkesmässiga krav: Många utbildningsinstitutioner och företag kräver språkkunskaper som en del av antagnings- eller anställningskraven.
4. Bättre jobbmöjligheter: Språkkunskaper kan förbättra jobbmöjligheterna avsevärt, särskilt i globaliserade arbetsmiljöer.

Kommunikationsförmåga eller titulitis?

De flesta av de erkända språkkunskapsproven, som de som nämns ovan, består av flera tester som mäter inte kommunikativa färdigheter utan kognitiva förmågor som bearbetning, urval, tolkning och analys av data.

Ett exempel på en spanskaexamen på nivå C1 är följande: lyssna på ett utdrag ur en föreläsning av en ingenjör och ekonom om universell grundinkomst och, efter att ha lyssnat på föreläsningen två gånger och gjort anteckningar, skriva en opinionsartikel.

Ovanstående exempel visar på en kulturell och utbildningsmässig snedvridning. Det är inte bara den kommunikativa kompetensen i det specifika språket som utvärderas, utan även andra kognitiva färdigheter (som minnesförmåga, analytisk textförståelse, kreativitet, kritisk läsning, argumentationsförmåga etc.) eller kunskaper som varierar enormt från individ till individ beroende på deras kulturella, akademiska eller sociala bakgrund.

Att en person är mindre skicklig på att memorera information betyder till exempel inte att hen inte är kapabel att föra en framgångsrik konversation med sin samtalspartner på ett språk som inte är hens modersmål.

Som exempel 

Jag utmanar läsare av denna text vars modersmål är spanska att titta på officiella prov i spanska på nivå B1, till exempel. De kommer att hitta prov som består av fem uppgifter i läsförståelse (70 minuter), fem uppgifter i hörförståelse (40 minuter), två uppgifter i skriftlig uttrycksförmåga och interaktion (60 minuter) och fyra uppgifter i muntlig uttrycksförmåga och interaktion (30 minuter, 15 minuters förberedelse).

Skulle du klara det? Att vara en kompetent användare av spanska garanterar inte att man har den förberedelse som krävs för att klara de uppgifter som krävs. För att klara dessa certifieringsprov krävs i allmänhet en särskild utbildning.

Fördelar och nackdelar med standardisering av språkkunskapscertifikat

Standardisering av prov har betydande fördelar: enhetliga bedömningskriterier, internationell giltighet, tillgång till utbildningsinstitutioner och förbättrade jobbmöjligheter.

Å andra sidan är språkcertifikat inte alltid nödvändiga. När vi inte behöver certifiera våra kommunikationsfärdigheter inför en framtida arbetsgivare eller som ett krav för att komma in på en utbildningsinstitution är det inte viktigt att ha ett officiellt certifikat, utan vår förmåga att kommunicera.

Dessutom bör vi som undervisar i främmande språk reflektera över innehållet i officiella certifieringstester för att undvika att bedöma kunskaper eller kognitiva färdigheter som går utöver en individs kommunikationsförmåga, som nämnts tidigare.

En enkel konversation kan ibland vara mer upplysande för att bedöma en persons kommunikativa kompetens än ett prov som utvärderar språkliga färdigheter (muntlig och skriftlig uttrycksförmåga samt hörförståelse och läsförståelse) på ett icke-integrerat sätt. För alla som är intresserade av att lära sig ett främmande språk bör utvecklingen av kommunikativ kompetens vara viktigare än att erhålla ett certifikat. Det första kräver nämligen inte det andra, och det andra garanterar inte det första.

Martha Garroto Salazar

Artikeln ursprungligen publicerad på spanska i The Conversation den 23/2 2025. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

KAJ - Bara bada bastu

Söndagens svenskspråkiga dikt

Bara bada bastu

Nåjaa

Klockon slår, nu är det dags 

All bekymber försvinder strax 

Bästa båoti för kropp och själ 

Fyra väggar i träpanel

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Vedin vår värmer lika bra 

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Som tango med Arja Saijonmaa 

Yksi, kaksi, kolme, sauna

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå

Sauna 

Sauna 

Ja, jyst, ja

Häll på vatt'n och meir ångo nu 

Tick, tick, tack, hur läng' orkar du? 

90 grader, vi är nästan där 

Perkele, är va' på värman jär

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Sveittin lackar, ja, ja 

(Åh, ey-åh, ey-åh) 

Yksi, kaksi, kolme, sauna

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå (sauna)

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu (ei saa peittää)

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu

Vi ska bada bastu, bastu 

Ångon åpp och släpp all stress idag 

Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa 

Bara bada bastu, bastu 

Heittää på, så sveittin bara yr 

Ooh-whoa, bada bastu, jåå (sauna)

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Bara bada bastu, bara bada bastu 

Bara bada, bara bada, bara bada bastu 

Sauna

KAJ

Se också här!

(Denna nätdagbok är kmuten till nätverket Språkförsvaret)