Detta är en replik på Malin Riises debattartikel i Norrtelje Tidning den 1 mars.  Men NT:s redaktör ansåg att publiceringen av denna replik skulle ge en slagsida i Språkförsvarets favör, om den publicerades: ”Jag tror att det kommer att framstå som mindre neutralt om vi gör avsteg från våran princip om inlägg, replik och svar på replik. Dessutom tror jag att det är lagom för våra läsare (för den här gången) med den rätt omfattande debatt som varit. Inlägg med liknande budskap som ert har ju dessutom publicerats av skribenten Pernbring.”  

Språkförsvaret är en organisation som verkar för sitt eget avskaffande. Vi hoppas att en genomlysning av den självkolonisering som pågår inom snart sagt alla delar av vårt samhälle ska leda till ett uppvaknande och att vi alla förstår vikten av svenskan som ett samhällsbärande och sammanhållande språk. Men så långt har vi dessvärre inte kommit.

Språkförsvaret slösar ingen tid på att motverka flerspråkighet, tvärtom är det ett av de tre ben vi står på, tillsammans med mellannordisk språkförståelse. Vi är internationella i betydelsen att vi ser att varje språk har ett egenvärde och sitt sätt att se på världen med sina egna erfarenheter och kunskaper. Engelskan är ett av dessa språk, men långt ifrån det enda. Våra medlemmar är i många fall flerspråkiga med tolkar, författare, översättare på många språk. 

Vi kan givetvis skriva under på att vi önskar att alla elever i våra skolor ska ha studiero, tillgång till bibliotek och en trygg skolmiljö. Hur kan någon vettig människa önska något annat?

Malin Riise säger att svenskämnet är högt prioriterat. Redan där måste man reflektera. Det är det betygsgrundande ämnet svenska som hon värnar om. Inte språket och kulturen i allmänhet. Att eleverna upplever engelska som det viktiga och det riktiga språket framgår med all tydlighet inom IES, medan svenska bara är ett av flera skolämnen. Det är också så engelska framställs i före detta kolonier runt världen; I Tanzania, Kenya, Malawi, Guyana för att bara nämna några exempel där de inhemska språken undervisas som ett slags alibi, ursäkt och en del av det gamla och lite löjliga från förr.

Svenska ungdomar ligger i topp i internationella jämförelser när det handlar om kunskaper i engelska bland icke-modersmålstalare. Detta gäller oavsett IES eller kommunala skolor. Där befinner vi oss samtidigt som vi rasar i PISA-undersökningar när det gäller kunskapsnivåer i allmänhet.

Vi kan konstatera att kunskaper i andra språk än engelska är sämre än tidigare och att svenska ungdomar har stora svårigheter att förstå både danska och norska (grannspråk uppmuntras både av EU och nordiska ministerrådet) kanske beroende på svaga kunskaper också bland svensklärare. Antalet elever som läser tyska, franska, spanska mer än på ett försöksstadium går också rakt ned. Där tappar flerspråkigheten.

Vi kan enas om att studiero och trygghet är viktigt för alla studerande. Måste det ske på ett främmande språk? Måste svenska elever skolas in i en anglo-amerikansk värld med andra kulturella referenser? Malin Riise visar tyvärr en inställning som är vanlig också bland lärare i svenska när hon inte ser den flod som sköljer över språket. När eleverna blandar in svenska ord i sina engelska framställningar korrigeras det och påpekas med all rätta. Men när deras svenska genomsköljs av engelska får det sällan ens ett påpekande utan hanteras som en del av en naturlig ”utveckling.” Men ackulturation är inte utveckling. Att stärka det egna språket ser vi som en naturlig utveckling i Ukraina och bland uigurer och kurder, men tycks vara blinda på hemmaplan när vi utsätts.

Malin Riise kan gärna ta del av Språkförsvarets böcker, skrivna av både svenskar och människor med annan kulturell bakgrund: Svenskan, ett språk att äga, älska och ärva, Guld i strupen- rötter och relationer till svenska språket, eller vår senaste där hennes så högt prisade IES blir belyst  Språkbytesexperimentet i svensk skola.

Arne Rubensson

Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 I den nya boken ”Språkrådet rekommenderar” behandlar Språkrådet några knepiga språkriktighetsfrågor. Har du koll på de senaste råden? Sätt dina kunskaper på prov i detta test.

Genomför testet här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SVT:s reportrar tycks ha svårt att uttrycka sig på svenska när de sett något skrivet på engelska. Läs följande och förfäras: "Rysslands främsta stridsvagnsstyrka förväntas utrustas med Sovjet-tillverkade T-62-stridsvagnar som började användas 1954. Detta för att göra upp för förluster av vagnar i striderna, enligt Storbritanniens försvarsministerium, skriver The Guardian."

Man hänvisar till The Guardian och skriver "Detta för att göra upp för förluster av vagnar i striderna" Det finns ett alldeles utmärkt sätt att säga det de troligen vill säga: Detta för att ersätta förluster av vagnar i striderna.

Jag anser att anställda vid SVT ska behärska det svenska språket bättre än vad som framkommer här. Kan man inte uttrycka sig bättre än så här, är nog vederbörande inte så bra på vare sig svenska eller engelska.

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Andreas Gustavsson skriver inledningsvis:

”När den borgerliga morgontidningen Svenska Dagbladets ledarsida inte befinner sig på ett franskt slott för att frottera sig med regeringen och näringslivet, lånar man hemskt gärna ut sin betydande plattform till diverse särintressen. Nu är det dags igen.

Hans Bergström, som tillsammans med sin hustru Barbara Bergström äger Internationella engelska skolan, numera ”bara” 14 procent – värde: 330 miljoner kronor – eftersom Barbara sålt av till amerikanska riskkapitalister för drygt 900 miljoner.

Men det där framgår inte alls för den som läser hans senaste artikel – ”gästinlägg” – på Svenska Dagbladets sajt. Där presenteras Hans Bergström kort och gott som Hans Bergström, för den som inte klickar sig vidare ett steg till. Som vore han vem som helst. Papperstidningen ger lite mer kött på benen: ”Docent i statsvetenskap, före detta chefredaktör för Dagens Nyheter och verksam i skolsektorn.” Det är dock magert kött, extremt otydligt. Lite som när Dagens Industri tidigare har kallat honom ”engagerad i skoldebatten”.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Flera friskolor, bl.a Thorén Business School, har lagt sig till med vapensköldar. Konstruktionen av denna vapensköld har inspirerats av Harvarduniversitetet i USA. Men avståndet mellan denna friskolekoncern, som just nu befinner sig i blåsväder, och Harvarduniversitet är inte bara stort rent geografiskt utan i snart sagt alla avseenden.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu har åter den svenska Melodifestivalen eller "Mellon" drabbat Sverige. Samtidigt är pressen och medierna fulla med reportage om "Eurovision". Det uppstår varje år en riktig mediafeber och fest kring "Mellon". Vem är favorit?, vem kan vinna? med flera viktiga "Mellofrågor".

Inget annat europeiskt land engagerar sig så starkt och omfattande för tävlingen som just Sverige. Varför? Melodifestivalen var ursprungligen inte tänkt som en hård och tuff musiktävling mellan Europas länder. Det skulle snarare bli ett lättsamt program och underhållning med ny musik och med en typ av "poänglek".  Helt enkelt ett sätt att välja en "Schlagerhit" för Europa i det nybildade EEC/EU. Schlagerlåten var då det viktigaste i poängtävlingen.

Melodifestivalen var även en möjlighet för de europeiska länderna att på den tiden samtidigt presentera sin kultur, sitt språk och musik i tv. Det skulle helt enkelt vara ett program med fin, trevlig och melodiös populärmusik på de olika europeiska språken. 

The Eurovision Song Contest/ESC är namnet på den internationella versionen av tävlingen idag. Grundidén från 1956/57 har totalt försvunnit i dimman. I den internationella ESC- tävlingen sjunger de flesta ländernas artister numera på engelska. Därför kallar jag personligen tävlingen, som tyvärr mer och mer har utvecklats till ett högljutt och nationalistiskt(?) spektakel, för The English Song Contest".

"Contesten" ska visst avgöras i den engelska staden Liverpool i maj i år. Det passar ju bra. Lycka till!

C-G Pernbring

(Insändaren publicerades under annan rubrik i Helsingborgs Dagblad/HD den 3/3-2023 och publicerades också  i Norra Skåne/NSK och i Kristianstadsbladet/KB den 4/3).    

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sven-Bertil Taube - När skönheten kom till byn 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Annabell Olsson

Annabell, Annabell
Annabell Olsson,
hon sitter och drömmer
när månen går opp.
Hon vandrar i trädgår’n
och luktar på blommor
och sjunger bland liljor
och rosendeknopp.

Annabell, Annabell
Annabell Olsson
hon torkar ej disken
och bäddar som vi.
Hon väljer bland pärlor
och trär dem på snoddar,
i siden och sammet
hon dansar förbi.

Annabell, Annabell
Annabell Olsson
är inte som andra
som bråkar och slåss.
Hon är en förtrollad
prinsessa från sagan,
som råkat gå vilse
och bor här hos oss.

Lennart Hellsing 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)