(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

Jesper Högström skrev den 11 juni i Dagens nyheter inledningsvis:

” En anhörig tar examen på det anrika universitetet. Eller rättare sagt, hon tar sin bachelor’s degree. The valedictory ceremony bjuder på musical intermission med folk music på nyckelharpa. Alltsammans hålls på engelska, naturligtvis. Det finns goda skäl till det – gäststudenter från hela världen, undervisning på engelska – men resultatet blir det förväntade. De haltande talen med sin blandning av stel terminologi och hejiga fraser från någon tv-serie, de misslyckade försöken till spiritualitet: så som det blir när människor inte talar sitt modersmål.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ann-Sofie Hermansson skriver i Göteborgs-Posten den 12/6 bland annat:

”HR betyder ju mänskliga resurser men kan i sina sämsta stunder översättas till hot och repressalier. Jag har hört exempel där man försökt få bort personal som inte presterar för tillfället genom att strunta i LAS och ta skadeståndet. Göra pinan kort. Detta av individer som i vanliga fall är både socialt och mänskligt kompetenta. Det är inte de enskilda individerna som arbetar på HR-avdelningarnas fel. Det är hela idén om människovärdets nedgradering.”

Läs vidare här!

Förr i tiden hette det som bekant personalavdelningar, innan det blev ”inne” att kalla det HR-avdelningar (”Human Resources”). Dessutom har självfallet engelskspråkiga yrkesbeteckningar vällt in sedan dess.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna-Lena Laurén skriver på Twitter:

”En seglivad fördom i Sverige är att finlandssvenskar är rika, privilegierade och impopulära bland ’riktiga’ finnar. Jag skulle därför vilja upplysa er om att den person som fått flest personröster i Finlands historia är en finlandssvensk kvinna som leder Vänsterförbundet.”

Ja, och Vänsterförbundets ordförande har dessutom ett vanligt –sonnamn, Li Andersson, och inte alls något adligt namn.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Gefle Dagblad berättar den 8 juni:

”Alla elevcoacher sägs upp på Engelska skolans högstadium på Brynäs. Flera elever känner oro för konsekvenserna nästa termin och vittnar om en skola med allt mer bråk och stök.

– Som det är nu behövs mer resurser, inte mindre, säger en elev.

Upprörda elever kommer ut från Engelska skolans entré. Nästa termin börjar de årskurs nio.

– Det här har gått så snabbt! Vi har inte fått uttrycka våra åsikter så därför ville vi göra det här och nu, säger Nejla Numanovic.

– Det känns som att alla elever är osäkra för att de inte vet hur skolan kommer se ut sen, säger en elev som vill vara anonym.

– Nian är redan ett stressigt år och det här kommer bara göra det värre, säger Ingrid Holm.

Bakgrunden är att högstadiet säger upp alla sina elevcoacher och en av två skolsköterskor som en följd av färre elever. Nästa år blir det sex klasser färre, varav tre på högstadiet. Totalt säger Engelska skolan upp 14 tjänster, men personaltätheten påverkas inte.

– Senaste året har lärarnas genomgångar fått avbrytas så vi elever har fått jobba själva istället. Lärarna pallar inte mer och släpper allt. När de stökiga eleverna får vara kvar i klassrummet störs vi andra och det går inte att lära sig i den miljön, säger Nejla Numanovic.

Enligt eleverna har skolan tagit till alla åtgärder för att få stökiga elever att ändra sina beteendemönster, utan resultat.

– Förr har de lyssnat när någon sagt till på skarpen, men nu är det en helt annan grej. De bryr sig helt enkelt inte och lärarna tappar kontrollen, blir sura, eleverna stressade och det blir en jättedålig dynamik. Då är det elevcoacherna som lärarna kan ta hjälp av, säger eleven som vill vara anonym.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jon Andoni Duñabeita skriver i The Conversation den 5/6 2024:

Vetenskapliga studier har i årtionden visat att personer som lär sig läsa på ett opakt språk, som engelska, har en nackdel jämfört med dem som lär sig läsa på ett transparent språk.

Det finns faktiskt studier som visar att läsutvecklingen på engelska är mer än dubbelt så långsam som på mer transparenta språk som finska, italienska eller spanska. Det innebär att ett finskt barn kan lära sig grundläggande läsning på ett år, medan ett engelskspråkigt barn kan behöva två eller till och med tre år för att nå samma nivå.

Personer som lär sig läsa på ett ogenomskinligt (opakt – min anm.) språk använder därför andra strategier än de som lär sig läsa på ett genomskinligt språk. Enkelt uttryckt lär vi oss inte alla att läsa på samma sätt.

Generellt sett är de grundläggande principerna för läsning mycket lika i språk som använder ett alfabet, eftersom läsinlärning innebär att man internaliserar reglerna för omvandling av grafem till fonem för att kunna förstå text.

Skillnader i språklig transparens påverkar dock i hög grad de strategier som barn utvecklar när de lär sig läsa. På ogenomskinliga språk, som engelska, är det mer sannolikt att de förlitar sig på det visuella minnet för att känna igen hela ord, medan de som lär sig på genomskinliga språk kan "avkoda" ett ord bokstav för bokstav.

Det innebär att ett barn som lär sig läsa på engelska snabbt förstår att det måste memorera oregelbundna mönster, eftersom avkodning av varje bokstav enligt de allmänna reglerna inte fungerar vid många tillfällen (som vi såg tidigare med "pint" och "mint"). Å andra sidan kan ett barn som lär sig läsa på spanska läsa bokstäverna själv, eftersom det faktiskt fungerar i de allra flesta fall. Det finns ett element av försök och misstag här, eftersom barn naturligt kommer på vilken strategi som fungerar när de går vidare.

Faktum är att språkets transparens inte bara påverkar inlärningen hos den genomsnittliga läsaren, utan även hos dem som lider av dyslexi. Studier har visat att vissa problem som är förknippade med dyslexi är mindre uttalade på språk med transparenta stavningsmönster, som spanska eller finska, jämfört med ogenomskinliga språk som engelska eller franska.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Idas sommarvisa

Söndagens svenskspråkiga dikt

Junibarn

Du föddes vid suset av björkar

i juni när sommaen log.

Därute spelade vinden

en visa för blommor och skog.

Doften av vita konvaljer

smög runt kring din vagga den natt 

du junibarn föddes till världen

som fylldes av solsken och skratt.

Jag önskar din levnad fick vara

så ljus som en försommardag

en vandring på mjuka stigar -

du junibarn - önskar jag.

Alva Möllerström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)