Vissa lärare vid Internationella engelska skolan (IES) vet inte ens att betygssättning är en myndighetsutövning

Cathrin Hetzer, förtroendevald för Sveriges Lärare, skriver idag i Aftonbladet bland annat:

”Sveriges lärare inom Internationella engelska skolan, IES, har nyligen skickat ut en enkät till sina medlemmar där vi ställer frågan om de blivit utsatta för påtryckningar vid betygssättning under läsåret 2022/2023.

Sammanlagt skickades enkäten till 1 712 lärare anställda vid IES, 913 av dessa öppnade mejlet och 324 lärare valde att delta i undersökningen. Resultatet baseras således på dessa svar.

På frågan ”har du blivit utsatt för påtryckningar att ändra din betygssättning på IES under läsåret 2022/2023?”, svarade 34 procent av lärarna ja. Det betyder att minst 110 lärare har blivit utsatta för påtryckningar att ändra sina betyg under läsåret.

Av de som svarade ja säger 60 procent att påtryckningarna kommer från eleverna, 50 procent svarade att påtryckningarna kommer från föräldrarna och 37 procent svarade att det är skolledningen som utövar påtryckningarna.

Dessutom uppger drygt 3 procent att betyg har ändrats utan lärarens godkännande.

Resultatet är inte förvånande eftersom jag i min roll som förtroendevald för Sveriges lärare dagligen tar del av lärares erfarenheter.

Lärare inom IES som upplevs obekväma riskerar att missgynnas på olika sätt, vilket begränsar deras möjligheter att stå på sig vid påtryckningar att sätta ett högre betyg.

Internationella engelska skolan rekryterar ungefär hälften av sina lärare från andra länder än Sverige. Flera av dem har osäkra anställningsavtal och förklarar att de saknar kunskap om att betygssättning är en myndighetsutövning som ingen har rätt att påverka.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens Svenska Dagbladet skriver Anders Q Björkman avslutningsvis i artikeln ”Även britterna oroar sig för svengelskan”:

Vissa politiker tycks – trots vår språklag som ska ”värna svenskan” – snarast bejaka engelskans utbredning på svenskans bekostnad. 2018 föreslog till exempel Moderaterna att lärare på svenska skolor inte nödvändigtvis skulle behöva kunna svenska. För tre år sedan motionerade en liberal riksdagsledamot om en utredning av engelskan som ett andra officiellt språk och förra månaden lanserade Centerns ungdomsförbund ett förslag just om att göra engelskan till officiellt språk i Sverige.

Enligt svensk självbild bemästrar vi detta lingua franca till fullo, men för en vecka sedan konstaterade Jenny Nordberg syrligt här i SvD – i en krönika med rubriken ”Sveriges nya språk: engelska på svenska” – ”att mycket av den engelska som används i Sverige av företag, institutioner och privatpersoner har börjat utgöra helt nytt, helt eget, tredje språk”.

Låt oss kalla det svengelska.

Brittiska The Economist är inne på samma spår, fast ur ett engelskspråkigt perspektiv. Under vinjetten ”Johnson” skriver tidskriftens korrespondenter om ”bruket och missbruket av språk”, och där konstaterades nyligen att två tredjedelar av världens engelsktalare inte har engelska som modersmål, vilket förflyttar en hel del av makten över språket bort från Storbritannien och USA. Detta, förutspår ”Johnson”, kommer att leda till en ”enklare och mer utländsk” engelska, där grammatiska finesser rensas bort, idiomatiska uttryck från andra språk förs in och där till och med ”nya dialekter kommer att dyka upp /.../, kanske i Skandinavien, där barn lär sig engelska i allt yngre ålder”.

Se där en baksida av att ha engelska som modersmål: om de utlänningar som vill lära sig tala det är tillräckligt många, tar de till slut makten över maktens språk.

Med andra ord: Det är inte bara svenska språkpoliser som irriterar sig på svengelskan – nu börjar också britter oroa sig för den.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Till soldaterna

Söndagens svenskspråkiga dikt

Den röda rosen

Du är röd som blodet röda, när det drivs av ärtan unga,

röd som sanden, där miljonerna ha låtit sina liv.

Röd som unga, varma liljor, som för västerstormen gunga,

skälvande av livets kärlek under hatets hårda kniv.

Du är röd som vallmor röda, du är varm som trogna händer,
som pioners glans är glansen av de unga mörka blad.
Väx till jätte, lys och låga, du har fötts fast lik och bränder
hölja marken och fast ångesten är gäst i varje stad.

Du är röd som elden röda och fast brännhett kronan glimmar
är du fredens ört till läkedom i mörkrets tunga år.
Du är lampan, som oss lyser under smärtans bittra timmar,
när ett hela jordens jämmerrop mot höga himlen går.

Och du lyser som av glädje mitt i tårarna och nöden,
och du glöder av förhoppning mitt i hungerdagar grå.
Du har glansen av en gudom, som kan frälsa ifrån döden
framför hårt förtryckta skall du lik ett segertecken gå.

Se, en morgonglans skall skina över fällda, stilla lansar,
se, en morgon till en sol har den växt, din röda glöd.
Genom fridens tempelport och under vita tunga kransar
skall världen vandra sjungande, att Döden själv är död.

Dan Andersson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Daniel Suhonen i Aftonbladet den 1/7 2023   Daniel Suhonen i Aftonbladet den 1/7 2023.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hilde Sandvik er radiovert i det populære programmet Norsken, svensken og dansken. At både Norsken, svensken og dansken skal snakke på sitt eget språk, er noe hun har insistert på. Texten är hämtad från Föreningen Nordens webbplats.

 
–  Forstår vi hverandres språk, oppøves tillit. Høy tillit er den nordiske modellens største kapital. Mister vi den, mister vi mye! 

Hilde mener vi må øve oss på å forstå hverandres språk. Hun likte det for eksempel dårlig da hun hørte et intervju på DR på engelsk med Exit-regissør Øystein Karlsen.

Hun løfter skuldrene opp til ørene, som for å vise hvordan det gikk kaldt nedover ryggen hennes.  

– Når du kaster på dynga at vi skal være en søskenflokk – og øve oss i hverandres språk…  da gjør du noe med tilliten. Vi trenger å ha et tett naboskap.

Det er greit å krangle og være uenig

At Norsken, svensken og dansken også har under undertittelen «Skandinavisk familieterapi», forklarer Hilde slik:  

– Vi er søskenland. Som søsken kan vi møtes og krangle og være uenige, men være glade i hverandre likevel.

Selv spøker Hilde med at det skal stå «jeg er ikke sint, bare engasjert» på gravsteinen hennes. Og det er jo ikke farlig å være uenig med hverandre? Hilde mener at jo mer heterogene samfunn vi lever i, jo mer avgjørende er det å kunne snakke fritt og komme sammen for å dele erfaringer.
‍

– Å sette seg ned med dem du kanskje i utgangspunktet er uenig i, er essensielt. Det gjør du ikke ved å stenge grensene. 

 Å møtes ansikt til ansikt, er det beste du kan gjøre for brobygging, sier Hilde til magasinet Norden.

Nysgjerrig på hva slags skandinavisk familieterapi Hilde lager fra sitt eget kjøkken? Norsken, svensken og dansken kan du høre på her.

Tekst: Gry Thune  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Helsingborgs Dagblad den 30/6 – resten bakom en betalmur)

”Tonårspojken stängdes av från Internationella engelska skolan i en vecka. Men rektorn gjorde fel – det fanns inte skäl att ta till den kraftiga åtgärden. Förvaltningsrätten har nu avgjort en av de ifrågasatta avstängningarna i höstas.

– Det är en upprättelse, säger mamman.

Veckan före höstlovet stängdes fem elever i åttan av från Internationella engelska skolan i Landskrona. Flera av föräldrarna vittnade för HD om hur beslutet kom från ingenstans. De tyckte sig inte heller få någon rimlig förklaring till varför barnen skickats hem.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göran Lund kommenterar på Språkförsvarets vänner:

”Sveriges ledande internationella skola slår till igen. ’Displays’ ska vara ’display’, classmates är ett ord, inte två, och ’happiness and triumphs’ låter inte idiomatiskt i mina öron.

Deras engelska är så usel att jag börjar tro att de driver med oss.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Just nu går det bara att uppdatera en sektion, "Senaste uppdateringar", på Språkförsvarets webbplats. Vi hoppas lösa problemen så fort som möjligt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)