Göran Lund skriver på Språkförsvarets vänner:

”Jag har roat mig med att påpeka fel i engelskan på IES olika Facebooksidor. Kongruensfel är frekventa (’both were there and sayS’, till exempel). Konstruktionsfel där svenskan lyser igenom (’He told us about his work as principal’, där det krävs artikel i engelskan till skillnad från i svenskan), eller helt enkelt Autumn med stort A - månader, veckodagar och helger har versal, men inte årstider, om de inte är ’poetiskt personifierade’ (’the Summer said to the Winter’).”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en debattartikel med denna rubrik i Expressen berättar Ann Heberlein och Anna-Karin Wyndhamn om en skola som har börjat ransonera med svenskan som undervisningsspråk. Det heter i ingressen:

”Mirakelkuren för att få upp studieresultaten: Eleverna bedöms inte på svenska, utan på sina respektive modersmål i NO, SO och matematik. Fröslundaskolan sviker sitt kärnuppdrag, att ge samtliga elever tillräckliga kunskaper för att hantera sitt liv som medborgare i Sverige.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Alf Hambe - Visa i Molom

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vingen

Vi går alla omkring med en vinge 
som vi inte kan flyga med
som blir till en puckel för oss 
som vi måste smyga med.
Vi hade nog kunnat flyga 
om inte alla självutnämnda vicevärdar, 
skolmästare, konstaplar 
och alla de praktiska, taktiska, 
nitiska, kritiska, 
anemiska, akademiska
felfinnarna med pekpinnarna 
hade sagt:
Du kan väl inte flyga! 
Håll dig på marken, din envingade djävel!

Och drömmer du ens om att våga
med ett enda vingeslag 
pröva din flygförmåga
så tar vi din vinge en dag!
Vi går alla omkring med en vinge, 
en dröm, en längtan, en sång.
Tänk om våra vingar finge 
flyga tillsammans en gång!
Så om du ser en vinge 
flaxa över taken
ska du inte springa hem och bli nervös
du ska bara stanna och begrunda saken
och sen tänka:
”Där är en som sluppit lös.”

Kent Andersson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I radions p1-morgon i går fredag kåserade Cecilia Uddén över hur ordet "fin" på sistone har börjat användas frekvent i olika uttryck och kopplade samman det med bristen på artiga uttryck i svenskan. Hon gav exempel på hur ord som Oj och Va och Öhh, du..., i engelskan motsvaras av artigare och långt mer mångordiga uttryck, och påstod att det finns en hel lista med engelska uttryck som översätts med ett enda ord på svenska. Och apropå korta ord och fraser på svenska som uttrycks mer mångordigt på andra språk kan jag bidra med ett eget exempel: "Få" som motsvaras av "be allowed to" på engelska. Exempelvis såg jag i en engelskspråkig film "Are we allowed to do that?" översättas med "Får vi det?" på textremsan. Verbet Få är ett kort och behändigt verb med flera olika betydelser som saknas i engelskan och även i romanska språk. I betydelsen "vara tilllåten att" finns "dürfen" i tyskan, men det ordet är ju lite längre. Andra verb som saknas både i tyska, engelska och romanska språk är Orka och Hinna, som måste uttryckas mer mångordigt där.

Radioinslaget kan höras här, strax före 2.23 in i programmet. 

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret utser varje år en mottagare till Språkförsvarets hederspris och Årets anglofån. 2020 års prisceremoni kunde tyvärr inte genomföras fysiskt på grund av coronapandemin.

Den uppskjutna prisceremonin genomförs i stället söndagen den 15/5 2022 kl. 15.00 – 16.00 i Erlander-+Per-Albinrummen (dubbellokal), ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. De pris från 2020 som avses är Språkförsvarets hederspris, som tilldelades Fredrik Lindström, och Årets anglofån, som tilldelades Stefan Löfven. Mottagare av Årets anglofån har hitintills aldrig infunnit sig för att motta priset.

Tidigare mottagare av Språkförsvarets hederspris som Theodor Kallifatides och Björn Ranelid har hållit spirituella och uppskattade tacktal i samband med prisceremonin.

Välkomna till prisceremonin!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Risk för språkbyte!

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en längre recension i London Review of Books behandlar John Lanchester frågan om neandertalarna kunde tala:

”Det har debatterats huruvida neandertalarna kunde göra upp eld, till skillnad från att använda den när de hittade den. Bruniquel visar att de behärskade konsten att göra upp eld, vilket också är bevis på social organisation, föreställningsförmåga och kanske på ett strukturerat samhälle. Innebär all denna struktur och lärande och sociala sammanhang att de kunde tala? Wragg Sykes tror att "om allt tas med i beaktande, är det mycket troligt att neandertalarna talade i någon form." Genen FOXP2 kallas ibland, missvisande, för "språkgenen", vilket den inte riktigt är, men vi vet att den på ett avgörande sätt är kopplad till talets utveckling. Neandertalarna hade FOXP2, dock i en variant med ett protein som skiljer sig från vårt. Det hävdas ibland att de äldsta bevarade mänskliga språken är de från khoisanfolken i södra Afrika, som i stor utsträckning använder sig av klick- och glottala ljud. Om de äldsta homo sapiens-språken var sådana, kanske neandertalspråken också var det.”

En kommentator på Language Hat vänder sig dock mot den sista meningen som alltför spekulativ.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Flerspråkig information, istället för ensidig svenska/engelska eller, ännu värre, bara engelska.

Att företaget, som ligger i Sverige, också sätter svenskan först är också bra och symboliskt viktigt. 

Vissa företag, bl a Clas Ohlson, har börjat med otyget att sätta engelska språket först och dessutom i betydligt stötte stil än övriga språk.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)