Universitetsläraren berättar:

”Dagens system för vetenskaplig publicering beskriver Zakayo Kjellström som ’trasigt’, med dubbla ekonomiska barriärer mot öppen tillgång till forskningsresultat. Kostnaderna för förlagens tidskriftsprenumerationer är höga, liksom avgifterna för forskare som vill att deras artiklar ska kunna läsas av alla. Skuggbibliotekens ”black open access” brukar ses som ett symptom på ett dysfunktionellt system.
– Nu börjar jag alltmer se dem som en potentiell lösning. Att de finns blir ett slagträ i förhandlingarna med förlagen. De kan också fungera som en temporär lösning i det dödläge som jag upplever att akademisk publiceringsindustri befinner sig i nu.
Wilhelm Widmark är vice ordförande i Bibsamkonsortiet, som företräder svenska lärosäten och myndigheter i förhandlingarna med de akademiska förlagen. Han berättar att ett nytt avtal tidigare i år tecknades med Elsevier, ett av de största förlagen. Utfallet blev snäppet lägre kostnader och öppen publicering för svenska forskare i förlagets publikationer. Han är ändå inte helt nöjd.
– Förlaget är inte transparent med vilka kostnader de har i förhållande till de priser de sätter. Och vi vet att de har en vinstmarginal på 40 procent i sin affärsmodell. Det är pengar vi tycker borde stanna kvar i forskningen.”

Läs vidare här!
 
Jag står verkligen för rubriken. De vetenskapliga publikationer som avses här är nästan uteslutande engelskspråkiga. Jag har själv övervägt vid något tillfälle att köpa en enstaka artikel från en dylik vetenskaplig publikation, men jag har aldrig haft lust att betala lika mycket för en enstaka artikel som för en bok. Det är helt enkelt löjligt.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 (Texten är hämtad från norska Språkrådets nyhetsbrev den 28/11 2024)

 Engelsk er det språket flest barn og unge brukar når dei er på sosiale medium, eller når dei ser på film og seriar. Det viser nye tal frå Medietilsynet. I undersøkinga «Barn og medium 2024» har Medietilsynet kartlagt korleis mediekvardagen er for barn og unge i alderen 9 til 18 år. Det er mellom anna stilt spørsmål om kva språk barn og unge nyttar når dei er på nettet.

Tilsvarande spørsmål blei stilte også i 2020 og 2022. Resultata frå undersøkinga i år viser at engelsk er språket flest barn og unge brukar når dei er på sosiale medium, når dei ser film, seriar eller tv-program, eller når dei ser på YouTube. Samtidig er norsk det språket som blir mest bruk når dei unge les, ser eller høyrer på nyheiter.

– Tala viser at dei unge vel norskspråkleg innhald når det er relevant og tilgjengeleg, slik som nyheiter på nett, radio og tv. Men i dataspel og sosiale medium dominerer engelsken, og det er vanskeleg å finne fram til det gode innhaldet på norsk, seier Mari Velsand, direktør i Medietilsynet.

Bruken av engelsk aukar

Når ein ser på tvers av ulike medieaktivitetar, er det fleire som hovudsakleg brukar engelsk i 2024 enn det var i 2020 og 2022. Unntaket er når barn og unge ser på film, seriar eller tv-program, der litt fleire svarar at dei vel norsk i år enn dei tidlegare åra. Men engelsk er framleis det mest brukte språket i denne kategorien òg.

– Å lære fleire språk er bra, men det oppstår eit problem når engelsk innhald blir for dominerande. Dersom norsk berre blir brukt i bøker og aviser, medan engelsk dominerer i sosiale medium, dataspel og på andre digitale flater, erfarer barn og unge at norsk ikkje fungerer i ei moderne verd, seier Åse Wetås, direktør i Språkrådet.  

Skilnader på kjønn og alder

Gutar brukar engelsk i større grad enn jenter både når dei konsumerer nyheiter, brukar sosiale medium og ser på YouTube. For innhald på film og tv er det ingen kjønnsskilnader. Bruken av engelsk aukar med alderen når ein ser film og tv, og når ein konsumerer nyheiter. Bruken av engelsk går derimot ned med alderen når ungdom speler dataspel eller ser på YouTube. Dei to direktørane er einige om at det er viktig å meistre språket for å bruke stemma si i samfunnsdebatten.

– Dersom ein ikkje meistrar det samfunnsberande språket, er vegen til ytringsfridom lengre, og då blir det somme som tek avgjerder på vegner av andre, meiner Velsand.

– Vi veit at leseferdigheitene går nedover, og at både barn og vaksne brukar mindre tid på å lesa. Da blir det desto viktigare å vera merksame på kva språk ungane møter og brukar på fritida, supplerer Wetås.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en tidigare insändare i DN undrade jag om det blir thanksgiving och kalkon i Sverige efter halloween.

I lördags såg jag en annons i Expressen från Ingelsta kalkon med inledningen: ”Här är allt du behöver veta om den amerikanska högtiden – som du kan fira här hemma.” Ebba som jobbar på Ingelsta kalkon säger bland annat: ”I Sverige är vi glada i att ta till oss amerikanska högtider, men många har missat det här.”

DN:s lördagsbilaga hade samtidigt en fyrsidig artikel om kocken Veronica Sinclair i Brooklyn och hur hon tillagar kalkonen inför thanksgiving samt en sammanfattning om själva högtiden. Så nog är thanksgiving på väg in i Sverige också!

Efter thanksgiving kanske nästa högtid att införa i Sverige blir att fira USA:s nationaldag den 4 juli?

Jonas Borelius

Insändaren har tidigare publicerats i Dagens Nyheter den 26/11 2024

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkbruk intervjuade den 21 januari 2020 en student i Mexiko, som höll på att lära sig svenska:

”Vad har varit det svåraste med att lära sig svenska?

Jag tycker att det svåraste med att lära sig svenska är partikelverb och uttal. Partikelverben kan vara otroligt svåra att komma underfund med eftersom verbens betydelse ändras och dessutom måste man betona partikeln. Det ser ut som ett vanligt verb med många betydelser för en mexikan, men det är ju mer komplicerat än så.

Svenskan har fler vokaler än spanskan och det är inte heller samma skillnad mellan långa och korta vokalljud på spanska. Det är jätteviktigt på svenska men inget man tänker på när man talar spanska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är ingen tvekan om att det danska Modersmålselskabet har tagit ett djärvt steg med dessa fullmatade volymer. Att överhuvudtaget förvänta sig att läsare skall vara förtrogna med IPA, det internationella ljudskriftsalfabetet, vittnar om stort förtroende för intresset och i viss mån kunskaperna hos köparen av dessa böcker. (en inbunden och en i en enklare, mindre påkostad variant).

I tider när ljudböcker övertar marknadsandelar från den tryckta boken och när ljudboken bjuder på både uttal, tonfall, prosodi och inlevelse, kommer här en tryckt bok med information om hur danska ord vanligen uttalas.

Det internationella uttalsalfabetet har de flesta som lärde sig framför allt engelska under 1900-talet, kommit i kontakt med. Den fonetiska skriften var ett bra hjälpmedel innan gott uttal på främmande språk, i synnerhet engelska, var allmänt tillgängligt som det är i dag. För att bistå läsaren är böckerna försedda med en reviderad version (2021) av det internationella alfabetet med tydliga förklaringar för den läsare som känner igen beteckningar som bilabial, alveoaler, dentaler och palatal.

Om man däremot skulle beskriva uttalet i svenska dialekter var det det svenska landsmålsalfabetet som gällde. Jag vet inte huruvida en dansk motsvarighet till landsmålsalfabetet existerar, men här är det i alla fall, som sagt, det internationell uttalsalfabete, IPA, som är aktuellt.

Principerna för hur man gått tillväga och hur man bör beakta stavning respektive uttal är noggrant och tydligt angivna på ett vetenskapligt sätt.

För vem är då böckerna tänkta? Författarna Ruben Schachtenhaufen, Mikael Fabrin och den hos oss välkände Michael Bach Ipsen svarar själva på den frågan.

Författarna menar att det förstås är särskilt lämpligt för den som läser danska som andraspråk, men också att den allmänt språkintresserade kan ha praktisk nytta av boken.

Men man skriver inte bara för att beskriva hur det är i dag, utan också för historien. Man menar att denna manifestation av det vanligaste bildade danska uttalet av ord i dag kan vara av oerhört stort intresse om 50 eller 100 år för att se hur det danska språket har utvecklats och förändrats.

Författarna menar också att boken inte ska användas som normerande och auktoritärt hävdande av ett nödvändigtvis korrekt uttal eftersom varianter kan förekomma som är lika så goda former av uttal, men att boken är ett beskrivande och vägledande dokument.

För tillblivelsen av detta fina verk har man fått ekonomiskt bidrag av Augustinusfondenm Lemvigh-Muller Fonden och Toyota-Fonden.

Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Martin Stensö - Marionetterna

Söndagens svenskspråkiga dikt

Marionetterna

Det sitter en herre i himlens sal,

och till hans åldriga händer

gå knippen av trådar i tusental

från vart människoliv han tänder.

Han samlar dem alla, och rycker han till,

så niga och bocka vi som han vill

och göra så lustiga piruetter,

vi stackars marionetter.

Vi äta och dricka och älska och slåss

och dö och stoppas i jorden.

Vi bära den lysande tankens bloss,

vi äro så stora i orden.

I härlighet leva vi och i skam,

men allt som går under och allt som går fram

och allt som vår lycka och ofärd bådar

är bara ryck på trådar.

Du åldrige herre i himlens sal,

när skall du tröttna omsider?

Se dansen på dockornas karnaval

är lik sig i alla tider.

Ett ryck på tråden – och allting tar slut

och människosläktet får sova ut,

och sorgen och ondskan vila sig båda

i din stora leksakslåda.

Bo Bergman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Digitala medier och artificiell intelligens förändrar också utbudet av ämnen i de tyska skolorna. Vid en mediepolitisk konferens i Stuttgart efterlyste medieforskaren Bernhard Pörksen ett skolämne med namnet ”digital mediekompetens”. På kongressen uppmanade Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann skolorna att ta upp frågor som: ”Var väljer algoritmerna vad jag får se? Var är AI inblandat i text och bild?” För detta ändamål föreslog han att man skulle spara in undervisningstid i andra ämnen, till exempel för ett andra obligatoriskt främmande språk. ”Vi behöver inte det längre. Jag sätter en knapp i örat och min telefon översätter - oavsett om den andra personen talar spanska, polska eller kiswahili”, sade Kretschmann. Filologförbundet blev upprört över detta uttalande: ”För att kunna mata AI:n med vettigt formulerade frågor och utvärdera svaren krävs grundläggande kunskaper och tankeförmåga. Framför allt krävs det också språkliga färdigheter, säger Martina Scherer, delstatsordförande för filologförbundet i Baden-Württemberg. ”Det är alldeles för kortsiktigt att bara överlåta alla sina egna färdigheter till 'AI' och vara nöjd med det”, fortsätter Martina Scherer.

Källa: tagesschau.de, news4teachers.de

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Uppsagda Northvolt-arbetare som söker nya jobb får nu betala priset för att batterifabriken är en helt engelskspråkig arbetsplats. Det menar språkforskaren Andreas Nuottaniemi.

– De har blivit mycket utsatta gentemot arbetsgivaren när de befinner sig i ett land där majoritetsspråket skiljer sig från det som används på arbetsplatsen, säger han.”

Läs vidare här!

Dessutom har lokaltidningen fjäskat för Northvolts språkpolitik genom att publicera engelskspråkig text.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)