Senaste inläggen
Under sin nästan 250-åriga historia har USA aldrig haft ett officiellt språk. Den 1 mars ändrade USA:s president Donald Trump på detta när han undertecknade en exekutiv order som utsåg engelska till landets enda officiella språk. Ordern markerar ett fundamentalt brott mot den amerikanska regeringens långvariga inställning till språk.
”Ända sedan vår republik grundades har engelska använts som vårt nationella språk”, står det i Trumps order. ”Det ligger i Amerikas bästa intresse att den federala regeringen utser ett - och endast ett - officiellt språk.”
Den nya ordern upphäver också en bestämmelse om språktillgång som fanns i en tidigare verkställande order från 2000 som syftade till att förbättra tillgången till tjänster för personer med begränsade kunskaper i engelska. Federala myndigheter verkar nu inte ha någon skyldighet att tillhandahålla viktig information på andra språk.
Trots vissa reaktioner i New York Times, Washington Post och på andra håll är det fortfarande oklart om Trumps exekutiva order kommer att möta juridiska eller politiska utmaningar. I en tid av ständiga attacker från Trumpadministrationen mot etablerade normer kan detta dekret komma att passera med relativt litet motstånd, trots att det har en djupare innebörd som sträcker sig långt bortom språket.
Flerspråkiga verkligheter och enspråkiga fantasier
USA har en lång flerspråkig historia, som börjar med de hundratals ursprungsbefolkningsspråk som är oupplösligt knutna till dessa länder. I andra hand kommer de koloniala språken och deras varianter, bland annat franska i Louisiana och spanska i sydvästra USA. Under alla historiska perioder har invandrarspråk från hela världen bidragit väsentligt till den språkliga mix som utgör USA.
I dag är New York en av världens städer med störst språklig mångfald, och andra amerikanska kuststäder ligger inte långt efter. Enligt uppgifter från Census Bureau kan en femtedel av alla amerikaner tala två eller flera språk. De sociala, ekonomiska och kognitiva fördelarna med tvåspråkighet är väletablerade, och det finns inga uppgifter som stöder påståendet att det hotar nationalstatens integritet att tala mer än ett språk.
Förstå hur AI förändrar samhället
Engelska har länge fungerat som ett pragmatiskt lingua franca för USA, men en amerikansk tendens mot ideologisk enspråkighet håller på att ta fart.
Framväxten av spanska som landets andraspråk, med långt över 40 miljoner talare, har skapat en särskild oro. Under de senaste decennierna har mer än 30 amerikanska delstater infört engelska som officiellt språk.
Språklig osäkerhet
Den exekutiva ordern från den 1 mars är kronan på verket för ”English-only-rörelsen”. Trump har direkt utnyttjat denna känsla och dess främlingsfientliga oro, som har sina rötter i vit bräcklighet och vit överhöghet.
År 2015, under sin första kandidatur till Ovala rummet, tillrättavisade Trump Jeb Bush, den tvåspråkige före detta guvernören i Florida, under en tv-sänd debatt och sade ”Det här är ett land där vi talar engelska, inte spanska.”
I ett tal vid Conservative Political Action Conference i februari 2024 gav Trump uttryck för sin egen språkliga osäkerhet:
”Vi har språk som kommer in i vårt land. Vi har inte en enda instruktör i hela vårt land som kan tala det språket ... Det här är språk - det är det galnaste - de har språk som ingen i det här landet någonsin har hört talas om. Det är en mycket hemsk sak.”
Utöver de fräcka osanningarna och avsiktliga överdrifterna återspeglar sådana uttalanden bara svaghet och rädsla. I den verkställande ordern från den 1 mars anges att ”ett nationellt utpekat språk är kärnan i ett enat och sammanhållet samhälle”.
Det är i själva verket ett tecken på styrka att amerikanerna inte har behövt ett sådant mandat förrän nu och effektivt navigerar i sin komplexa flerspråkiga verklighet utan lagstiftning uppifrån.
Engelska runt om i världen
Det är lärorikt att jämföra USA:s språkpolitik med andra koloniala sammanhang där engelskan är dominerande.
I grannlandet Kanada ger 1969 års lag om officiella språk lika status åt engelska och franska - två språk som fördes med av europeiska migranter - och kräver att alla federala institutioner på begäran tillhandahåller tjänster på båda språken. Avslöjande nog var det först 50 år senare som Kanada slutligen antog en lag om ursprungsbefolkningens språk som i blygsam omfattning erkänner landets ursprungliga språk.
I Australiens konstitution anges inget officiellt språk, men regeringen lyfter fram engelska som ”nationalspråk” och erbjuder sig sedan att översätta vissa webbsidor till andra språk.
Nya Zeeland har valt en mer genomtänkt strategi för att hantera skillnaden mellan de facto och de jure. De nyzeeländska lagstiftarna erkänner att engelskan är ohotad och säker, även utan rättsligt stöd, och har därför riktat sin uppmärksamhet åt annat håll. Te reo Māori fick status som officiellt språk 1987, följt av Nya Zeelands teckenspråk 2006.
Även Storbritannien, som är det koloniala centrumet och utgångspunkten för den globala spridningen av engelska, intar en nyanserad språkpolitisk hållning. Både walesiskan och iriskan har fått visst officiellt erkännande, medan Bòrd na Gàidhlig i Skottland fortsätter att förespråka ett officiellt erkännande av gaeliskan.
Princip och praktik
Trumps senaste presidentorder är både praktisk och symbolisk.
I praktiken är det fortfarande oklart vad ordern innebär för spanskan i Puerto Rico, för ursprungsbefolkningens språk på Hawaii och i Alaska - som har fått officiellt erkännande - för amerikanskt teckenspråk och för alla de flerspråkiga samhällen som utgör nationen.
Språktillgång kan vara en fråga om liv eller död.
Tolkning i domstolar, på sjukhus och i skolor är en grundläggande mänsklig rättighet. Ingen ska hindras från att få tillgång till viktiga tjänster bara för att de inte talar engelska, oavsett om det handlar om en domare, en läkare eller en lärare. Konsekvenserna av att statliga myndigheter överger sina redan begränsade insatser för översättning och tolkning kan få enorma förgreningar.
Symboliskt sett är Trumps order ett rött kött för hans MAGA-anhängare. Att associera nationell integritet med främjandet av ett språk framför andra kan tyckas återspegla amerikansk exceptionalism, men i själva verket förstör det den kulturella och språkliga mångfald som gör USA exceptionellt.
Ironiskt nog för denna exekutiva order USA i linje med de flesta av världens andra nationalstater - om än inte de som har engelska som sitt första språk - som försöker påtvinga alla sina medborgare en etnisk majoritets standardiserade språk. Konsekvenserna kan bli både polariserande och homogeniserande.
De flesta av världens folk är resolut flerspråkiga och blir det bara mer och mer. Amerikaner kommer inte att sluta tala, skriva och teckna på andra språk än engelska på grund av en verkställande order. Den språkliga dynamiken i USA är en viktig del av landets sociala struktur. Den bör vårdas och försvaras.
MarkTurin/Ross Perlin
Artikeln ursprungligen publicerad i The Conversation den 16/3 2025
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
KAJ - Bara bada bastu
Söndagens svenskspråkiga dikt
Bort drog natten
solen steg!
Hattifnatten
for sin väg!
Var inte dyster
för igår!
Snorkens syster
får lockigt hår!
Jo-ho!
Tove Jansson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
I gårdagens Svenska Dagbladet skrev Anders Q Björkman i artikeln "Ska bara invandrare lära sig svenska" bland annat:
"Sverige råder en underlig kluvenhet till hur viktigt vårt modersmål är: samtidigt som vi betonar att svenskan är ett måste för invandrare som vill integreras i det svenska samhället, är i stället engelskan ett måste att för den som vill fungera som högskolestudent i Sverige.
Men precis som många invandrare kan ha svårt med svenskan visar det sig nu att många svenska högskolestudenter kroknar på grund av engelskan. Enligt en ny undersökning, som SvD rapporterade om i onsdags, läser studenter betydligt mindre av sin obligatoriska kurslitteratur om den är på engelska jämfört med om den är på svenska. Linda Eriksson, doktorand på Örebro universitet och den som ligger bakom undersökningen, berättar att många studenter hoppar av sina kurser på grund av den stora mängd engelskspråkig litteratur de förväntas läsa."
Han passar dessutom på att göra reklam för paneldebatten den 19 mars:
"Paneldebatt om svenskans ställning på högskolan
På onsdag den 19 mars klockan 18 arrangeras en paneldebatt om svenskans ställning inom den högre utbildningen, på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm. Debatten, där bland andra KTH-professorerna Olle Bälter och Viggo Kann, professor Magnus Henrekson från Institutet för näringslivsforskning, professor Catrin Lundström från Linköpings universitet och Språkrådets chef Lena Lind Palicki (som även skriver språkspalter i SvD) medverkar, arrangeras av nätverket Språkförsvaret och KTH:s språkkommitté. Moderator för samtalet är Olle Josephson, professor i nordiska språk (och även han mångårig språkskribent i SvD).
Alla talar svenska!”
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Maria Jelmini skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:
”72 procent av studenterna uppger att de läser det mesta eller allt av den svenskspråkiga kurslitteraturen. Men bland dem under 29 år läser 27 procent en mindre del eller inget – i åldern 30–34, 17 procent.
Studierna
I två separata studier har Linda Eriksson intervjuat och samlat in enkätsvar med gymnasieelever och nya högskoleelever. I en fortfarande ej publicerad studie har hon också intervjuat lärare på gymnasiet och högskolan.
Hon har också fördjupat sig särskilt i den frivilliga kursen i engelska i åk 3, engelska 7.
Rapporten om hur mycket högskolestudenterna läser gjordes som en separat undersökning tillsammans med forskare på Chalmers. Med tusen deltagare och ett slumpmässigt urval, ska resultaten spegla ett snitt av landets högskolestuderande.
– Det kan bero på att de yngre har ett annat läsbeteende. De kanske söker info på annat sätt, det behöver inte betyda att de studerar mindre. Samtidigt förväntar sig lärarna att de ska läsa, litteraturen är ju särskilt utvald för kursen.
Men engelskan verkar vara svårare att läsa.
Totalt sett läser färre studenter det mesta eller allt av den obligatoriska kurslitteratur som är på engelska – 60 procent. Totalt uppger 33 procent att de läser lite eller inget alls på engelska. 38 procent av de yngre studenterna svarar att de läser lite eller inget alls.
Engelska kurslitteraturen svår
Linda Eriksson tror att det både handlar om svaga kunskaper i engelska – och en kommunikationsmiss.
– Ungefär hälften av kurslitteraturen är på engelska inom högre utbildning, det är många som inte inser det. Studenterna kommer till högskolan och tänker att de har valt en svenskspråkig utbildning, säger Linda Eriksson.”
Det är alldeles självklart att det är betydligt svårare att tillägna sig innehållet i kurslitteratur på ett främmande språk än på sitt modersmål, i det här fallet svenska. Genom sig själv känner man andra. Jag köper ofta böcker på engelska, innan de översätts till svenska. Jag köpte för flera år sedan exempelvis Jared Diamonds tvärvetenskapliga verk ”Guns, Germs and Steel”, som behandlar uppkomsten av civilisationerna och deras ojämna utveckling. Den innehöll massor av facktermer i biologi, zoologi och botanik; jag tröttnade snart på att slå upp alla dessa termer, eftersom jag läste boken för mitt höga nöjes skull. I stället köpte jag också den svenska utgåvan med den fyndiga titeln ”Vete, vapen och virus” och då behövde jag plötsligt inte slå upp några facktermer alls.
Om den engelskspråkiga kurslitteraturen ligger på nätet, rekommenderar jag studenterna att översätta den med ett neuralt maskinöversättningsverktyg som DeepL, som presterar fullt godtagbara översättningar. Detta står inte i motsättning att studenterna förvärvar kunskaper i engelska och andra främmande språk; livet är mer än att bara läsa kurslitteratur. Universiteten och högskolorna borde också i större utsträckning låta översätta kurslitteratur från engelska till svenska och initiera egen bokutgivning. Dels kan man använda neurala maskinöversättningsverktyg och dels är det idag billigare än någonsin att trycka böcker i små upplagor. Det betyder inte att professionella översättare behöver bli överflödiga. Tvärtom måste maskinöversättningar av facklitteratur också språkgranskas. Översättningar av skönlitteratur är en annan historia. Att översätta James Joyces ”Finnegans Wake” med ett neuralt maskinöversättningsverktyg skulle nog bara bli pannkaka.
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Erika Helin skriver i Expressen idag:
”Kära Sverige-svenskar, nu när den största chocken över utfallet i Melodifestivalen 2025 har lagt sig så kanske det är dags att förklara en del saker lite närmare, för just nu råder det en stor förvirring i Sverige om vad svensk innebär.
Den stora majoriteten svenskar har i alla år varit lyckligt omedvetna om att det på andra sidan Östersjön i alla tider funnits ett folk som hängivet följt Melodifestivalen som det vore deras egen.
Vi har hejat, rasat och gråtit av lycka över att ”rätt låt vann!”. Men, vi har också varit medvetna om att vi liksom lite tittar in genom ett skyltfönster, vi är där och ser glittret, värmen och glamouren, men vi står tillika på utsidan.
Vi bor inte inom Sveriges gränser, vi får inte rösta! Vid få utvalda tillfällen har en finlandssvensk fått åka över havet och in i värmen, men bara snabbt, utan större framgång, flimrat förbi det rikssvenska medvetandet. ”
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Det påpekas ofta att spanska borde vara ett språk som talas eller förstås i större utsträckning i forskarvärlden med tanke på antalet talare i världen, en siffra som Instituto Cervantes uppskattar till nästan 600 miljoner.
Men miljontals talare ger inte nödvändigtvis ett språk styrka inom den akademiska världen. Detta måste odlas på vetenskaplig, politisk och kulturell nivå, med ihärdiga insatser från många institutioner och specialister.
Forskarsamhället bör kommunicera på så många språk som möjligt
Enligt vissa uppskattningar publiceras så mycket som 98% av världens vetenskapliga forskning på engelska, medan endast cirka 18% av världens befolkning talar detta språk. Därför är det viktigt att publicera sig på andra språk om vi ska kunna föra ut vetenskaplig forskning till samhället i stort.
Värdet av flerspråkighet inom vetenskapen har lyfts fram av många högprofilerade organisationer, med offentliga deklarationer och uttalanden i frågan från European Charter for Researchers, Helsinki Initiative on Multiligualism, Unesco Recommendation on Open Science, OPERAS Multiligualism White Paper, Latin American Forum on Research Assessment, COARA Agreement on Reforming Research Assessment och Declaration of the 5th Meeting of Minsters and Scientific Authorities of Ibero-American Countries. Alla dessa organisationer är överens om en sak: alla språk har ett värde i den vetenskapliga kommunikationen.
Som påpekas i den sista av dessa deklarationer publiceras lokalt, regionalt och nationellt relevant forskning ständigt på andra språk än engelska. Denna forskning har en ekonomisk, social och kulturell inverkan på den omgivande miljön, eftersom när vetenskaplig kunskap sprids filtreras den till icke-akademiska yrkesutövare, vilket skapar en bredare kultur av kunskapsdelning.
Större mångfald möjliggör också en smidig dialog mellan akademiker som talar samma språk, eller som talar och förstår flera språk. I Iberoamerika, till exempel, kan spanska och portugisiska ofta förstås av personer som inte har spanska som modersmål, vilket gör att de kan dela den vetenskapliga scenen. Samma sak gäller i Spanien med de flesta av landets officiella språk.
Inga hierarkier, inga kategorier
Alltför ofta betraktas vetenskaplig forskning på andra språk än engelska automatiskt som andra klassens forskning, utan hänsyn till kvaliteten på själva arbetet.
Denna skadliga fördom ignorerar det arbete som utförs av de inblandade, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap. Det undergräver också på ett djupgående sätt den globala akademiska gemenskapens förmåga att dela med sig av kunskap till samhället.
Genom att försvara och bevara flerspråkigheten för forskarsamhället forskningen närmare dem som behöver den. Om man misslyckas med att uppnå detta mål innebär det att den akademiska världen inte kan utveckla eller utöka sin publik. Vi måste arbeta noggrant, systematiskt och konsekvent på alla språk som vi har tillgång till.
Logistiken för att stärka den språkliga mångfalden inom vetenskapen
Att göra ett språk starkare inom akademin är en komplex process. Det sker inte spontant, utan kräver noggrann samordning och planering. Insatserna måste komma från offentliga och privata institutioner, medier och andra kulturella kanaler, liksom från politiker, vetenskaplig diplomati och forskarna själva.
Många av dessa delar måste fungera i harmoni, vilket framgår av det spanska nationella forskningsrådets arbete inom ES CIENCIA, ett projekt som syftar till att förena vetenskapliga och politiska insatser.
Akademisk publicering och AI-modeller: en ny utmaning
Den globala akademiska miljön håller på att förändras till följd av den digitala övergången och nya modeller för öppen tillgång. Forskning om utgivare av vetenskapligt innehåll på andra språk kommer att vara avgörande för att förstå detta skifte. En sak är dock klar: att göra vetenskapligt innehåll som produceras på ett visst språk synligt och sökbart online är avgörande för att säkerställa dess styrka.
När det gäller akademiska böcker har övergången till öppen tillgång knappt börjat, särskilt inom den kommersiella förlagssektorn, som ger ut cirka 80% av de vetenskapliga böckerna i Spanien. Precis som när det gäller onlinepublicering kommer en tydlig förståelse att göra det möjligt att utforma policyer och modeller som tar hänsyn till de olika sätten att sprida vetenskaplig forskning, inklusive de som kommunicerar lokalt och på andra språk. En större språklig mångfald inom bokutgivningen kan också göra det möjligt för oss att på ett korrekt sätt erkänna det arbete som förlagen gör för att sprida forskning till icke-engelsktalande.
Att göra publikationer, dataset och andra icke-språkliga forskningsresultat lätta att hitta är en annan viktig faktor, som kräver både vetenskapligt och tekniskt stöd. Detsamma gäller för att utöka korpusen av vetenskaplig litteratur på spanska och andra språk, särskilt eftersom denna används i generativa modeller för artificiell intelligens.
Om AI-systemen inte innehåller vetenskapligt innehåll på olika språk kommer de att sprida information som är ofullständig, partisk eller vilseledande: i en färsk rapport från den spanska regeringen om situationen för spanska och andra officiella språk påpekas att 90 procent av den text som för närvarande matas in i AI är skriven på engelska.
Djupstudier av terminologi är avgörande
Forskning om terminologi är av yttersta vikt för att förhindra att improviserat, oprecist språk eller obegriplig jargong används. Det kan också ge enorma fördelar för kvaliteten på både mänskliga översättningar och maskinöversättningar, specialiserad språkundervisning samt indexering och organisering av stora mängder dokument.
Terminologiarbete på spanska utförs idag tack vare bearbetning av stora språkkorpusar av AI och forskare i TeresIA-projektet, en gemensam insats som samordnas av Spaniens nationella forskningsråd. Det krävdes dock 15 år av upp- och nedgångar för att få igång ett sådant projekt på spanska.
Baskien, Katalonien och Galicien har å andra sidan arbetat intensivt och systematiskt med sina respektive språk. De har inte bara tagit itu med terminologin som en offentlig språkpolitisk fråga, utan har också under lång tid engagerat sig i etablerade terminologiprojekt.
Flerspråkighet är en global fråga
Behovet av en bredare mångfald gäller också Iberoamerika som helhet, där insatser samordnas för att främja spanska och portugisiska inom den akademiska världen, särskilt av Iberoamerikanska Generalsekretariatet och Mexikos nationella råd för humaniora, vetenskap och teknik.
Även om detta verkligen behövs kan vi inte främja regionens två mest talade språk och samtidigt bortse från dess mångfald av inhemska och samofficiella språk. Dessa är också involverade i kunskapsproduktionen och är ett medel för överföring av vetenskaplig information, vilket framgår av insatserna i Spanien.
Varje land har sin egen unika roll att spela när det gäller att främja en större språklig mångfald i den vetenskapliga kommunikationen. Om detta kan uppnås kommer styrkan hos de iberiska språken - och alla språk för den delen - inom den akademiska världen inte att vara beroende av välmenande men sporadiska insatser. Den kommer i stället att vara ett resultat av forskarsamhällets engagemang för en kultur av kunskapsdelning.
Elea Gimenez Toledo
Artikeln har överssatts från den engelska versionen i The Conversation den 27 mars 2024, men publicerades ursprungligen på spanska.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"