(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Magnus Lindholm - Vid diktens port

Söndagens svenskspråkiga dikt 

När dikten kommer till dig 

När dikten 

kommer till dig

var beredd.

Den kanske har ett

budskap

vill bli hörd och sedd.

Kan hända minner den 

om något ömt.

En närhet till nånting

du nästan glömt.

När dikten kommer till dig

öppna dina sinnen.

För nuet

och för oskattbara 

minnen.

Brita af Geijerstam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”År 2023 avsatte Kina cirka 4% av sin BNP till utbildning, vilket motsvarar cirka 4,1 biljoner CNY (564 miljarder USD), varav en betydande del gick till högre utbildning och forskning.

En betydande del av denna finansiering stöder initiativet Double First-Class University, som omfattar 147 universitet och nästan 600 discipliner. Enligt en rapport från utbildningsministeriet 2022 får institutioner som omfattas av detta initiativ nästan dubbelt så mycket finansiering per student jämfört med icke-deltagande universitet.

Denna fokuserade investering har lett till konkreta resultat. Till exempel gick Kina om USA i antalet STEM-publikationer 2022, enligt Nature Index. År 2024 rankades dessutom Tsinghua- och Pekinguniversiteten bland de 20 bästa globalt av QS World University Rankings.

Kinas strävan efter att utveckla universitet i världsklass återspeglas också i det växande antalet internationella samarbeten, forskningspartnerskap och gemensamma utbildningsprogram. Mellan 2010 och 2023 ökade antalet gemensamma forskningsartiklar författade av kinesiska och internationella forskare med över 200%, enligt Scopus.

Dessutom har Kina utökat sina stipendieprogram för att locka internationella studenter. Över 490 000 utländska studenter studerade i Kina under 2019, vilket placerar landet som den tredje största destinationen för internationell utbildning globalt, enligt UNESCO Institute for Statistics.

Flera viktiga faktorer förklarar varför Kina fortsätter att satsa på att upprätthålla höga finansieringsnivåer för sina universitet trots ekonomiska motvindar och demografiska förändringar.

- En innovationsdriven utvecklingsstrategi: En av de främsta drivkrafterna bakom de fortsatta investeringarna i kinesisk högre utbildning är landets ambition att övergå från en tillverkningsbaserad ekonomi till en ekonomi som är centrerad kring innovation och högteknologiska industrier.

Regeringsinitiativ som ”Made in China 2025” och ”China Standards 2035” betonar universitetens roll när det gäller att utveckla talanger, driva på genombrott inom forskningen och främja teknisk innovation.

Enligt Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) ansökte kinesiska universitet om mer än 60 000 internationella patent under 2022, vilket understryker deras växande inflytande i globala innovationsnätverk.

- Nationell säkerhet och teknisk självförsörjning: Som svar på de eskalerande geopolitiska spänningarna, särskilt med USA, har Kina prioriterat sin tekniska självförsörjning. Kinesiska elituniversitet spelar en central roll när det gäller att främja forskning inom strategiska sektorer, bland annat halvledare, artificiell intelligens och kvantdatorer.

För att stärka dessa ansträngningar avsatte regeringen cirka 50 miljarder CNY (7 miljarder USD) under 2022 för att stödja AI-forskning vid ledande institutioner som Tsinghua University's Institute for AI Industry Research.

- Global konkurrenskraft och ’soft power’: Kinas internationella utbildningsstrategi syftar inte bara till att stärka den inhemska utvecklingen utan också till att utöka landets globala inflytande. Initiativ som Belt and Road Initiative syftar till att främja gränsöverskridande samarbete och utöka de kinesiska universitetens räckvidd i Asien, Afrika och Latinamerika.

År 2024 hade kinesiska institutioner etablerat över 180 Konfuciusinstitut över hela världen, som tillhandahåller språk- och kulturutbildning som stärker Kinas globala ’soft power’.”

Läs hela artikeln här! 

(Dennanätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

«Det skandinaviske språkfellesskapet er en unik kulturarv som gir 28 millioner mennesker mulighet til å kommunisere på tvers av landegrensene. Når NRK velger å oversette svensk og dansk, definerer de våre nabospråk som fremmedspråk på linje med hvilket som helst annet språk. Nylig intervjuet vi NRKs kringkastingssjef Vibeke Fürst Haugen til vårt medlemsmagasin Norden. Fürst Haugen pekte på at det er tilgjengelighetskravet som er årsaken bak bruken av robotstemmen;

– Dette handler først og fremst om tilgjengelighet. NRK har et lovpålagt krav om at alt innhold skal være tilgjengelig for alle – uansett forutsetninger, sier «k-sjefen».

Paradokset er tydelig: Når alt oversettes automatisk, mister særlig unge lyttere muligheten til å utvikle egen forståelse av nabospråkene. Dette står i direkte kontrast til NRKs mandat om å styrke nordisk språkforståelse.

– For oss som har alle sanser intakt, kan oversettelsen virke unødvendig og irriterende. Men for mange er dette en nødvendig tjeneste for å kunne ta del i det nordiske innholdet. Fürst Haugen lovet likevel at robotstemmen skulle forbedres.

Foreningen Norden mener argumentet ikke holder, og en teknisk forbedring vil heller ikke løse noe, med mindre den fører til at lytterne selv aktivt kan velge «Inger» selv ved behov. Slik «Inger» fungerer i dag, fratas alle lytterne muligheten til å trene opp sin språkforståelse. Det er også et kunstig skille som bygges opp, når det forventes at vi forstår alle norske dialekter, men at robotstemmen må frem hver gang vi hører et nært beslektet nabospråk. Det er ingen selvfølge at alle norske dialekter er enklere å forstå enn svensk eller dansk.»

Läs hela artikeln här!

(Den här nätdagboken är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Engelska bör vara USA:s officiella språk, enligt en ny exekutiv order som undertecknats av president Donald Trump. Åtgärden följer på Trump-administrationens avslutande av den spanskspråkiga versionen av Vita husets webbplats och dess spanskspråkiga konto på X, tidigare Twitter. 

Båda stängdes plötsligt ner inom några timmar efter Trumps andra presidentinstallation. Besökare på whitehouse.gov/espanol möttes av ”page not found” och en ”GO HOME”-knapp som skickade användaren till den engelskspråkiga sidan. Denna knapp uppdaterades senare till att lyda ”GO TO HOME PAGE”. 

Genom att stoppa sin spanskspråkiga kommunikation ignorerar Vita huset den demografiska verkligheten i USA och förkastar en långvarig tradition i den amerikanska regeringen att göra viktig samhällsinformation tillgänglig för allmänheten. Även om dessa förändringar mest är symboliska signalerar de Trumpadministrationens ovälkomnande inställning till spanska i synnerhet och flerspråkighet i allmänhet.

USA är ett spansktalande land

”Det här är ett land där vi talar engelska, inte spanska”, sa Trump i en debatt 2015 under sin första presidentvalskampanj.

Men som lingvist specialiserad på spanska och tvåspråkighet vet jag att detta helt enkelt inte är sant. Historiskt sett har USA inte haft något officiellt språk, och spanska talades i de länder som nu utgör USA långt före landets grundande.

Spanien grundade sin första permanenta bosättning i det som nu är Florida 1565, nästan 50 år innan engelska bosättare etablerade Jamestown och kolonin Virginia. Spanska bosättningar i sydväst började i början av 1600-talet, och ett stort antal engelsktalande anlände inte dit förrän i mitten av 1800-talet.

I dag talar cirka 43 miljoner människor i USA spanska som sitt första språk, vilket motsvarar ungefär 14 % av hela befolkningen. Om man räknar med dem som talar spanska som andraspråk är USA det näst största spansktalande landet i världen efter Mexiko.

Utöver befolkningsstorleken bidrar de spansktalande till att driva den amerikanska ekonomin, med ett uppskattat bidrag på 2,3 biljoner US-dollar. Det är mer än bruttonationalprodukten i något annat spansktalande land i världen. Med hjälp av sin spansktalande befolkning är Miami Latinamerikas finansiella och kommersiella huvudstad.

En inkluderande kommunikationsstrategi

Som ett svar på denna demografiska verklighet infördes spanskspråkigt innehåll på Vita husets webbplats 2001 av republikanen George W. Bushs regering. 

I ett pressmeddelande sade Bushs Vita hus att den nya webbplatsen WhiteHouse.gov nu skulle ”ta emot spansktalande besökare”. Den innehöll både spanskspråkiga översättningar av det engelska materialet och reportage som var relevanta för den latinamerikanska befolkningen. 

Bushs Vita husets webbplats var inkluderande även på andra sätt, med förbättrat innehåll för personer med hörsel- eller synnedsättning och särskilt innehåll för barn.

Obama-administrationen upprätthöll WhiteHouse.gov/espanol från 2009 till 2017.

Under den första Trump-administrationen togs dock sidan snabbt bort. Vita huset sa då att webbplatsen skulle återställas inom kort. 

Så skedde dock inte. Sidan dök inte upp igen förrän under Biden-administrationen 2021.

Efter det senaste borttagandet av whitehouse.gov/espanol har en talesperson för Vita huset återigen sagt att administrationen är ”engagerad i att få tillbaka” webbplatsen, även om ingen tidslinje angavs. 

USA har en flerspråkig historia

Trump-administrationens försök att begränsa Vita husets kommunikation på andra språk än engelska bryter inte bara mot det senaste förflutna utan även mot republikens tidigaste traditioner. Sedan landet bildades har det funnits en samlad ansträngning att tillhandahålla information till allmänheten på relevanta språk.

Till exempel översattes den amerikanska konstitutionen till tyska och holländska 1787 och 1788, språk som talades allmänt vid den tiden, särskilt i New York, Pennsylvania och Maryland. Dessa översättningar bidrog till att informera allmänheten om landets grundläggande värderingar och möjliggjorde allmänhetens engagemang och deltagande under ratificeringsprocessen. 

Guadalupe Hidalgo-fördraget från 1848, som avslutade det mexikansk-amerikanska kriget och drog upp USA:s södra gränser, skrevs på både spanska och engelska, vilket säkerställde att spansktalande i de territorier som USA nyligen hade gjort anspråk på informerades om sitt medborgarskap och sina rättigheter. 

Översättare som talade allt från italienska till turkiska och albanska stationerades på Ellis Island i början av 1900-talet för att hjälpa till att registrera och hjälpa invandrare som anlände till New York från hela världen. Några årtionden senare producerade den amerikanska regeringen propagandaaffischer för första världskriget på olika språk i hopp om att övertyga en amerikansk allmänhet med kulturell och språklig mångfald att stödja krigsansträngningarna, köpa krigsobligationer och ta värvning i militären. 

1964 års Civil Rights Act, som förbjöd diskriminering på grund av ras, hudfärg, religion och kön, lade också den rättsliga grunden för flerspråkiga tjänster i federala hjälpprogram. I statliga program som Medicaid har personer som talar ett annat språk än engelska rätt till samma behandling som engelsktalande personer.

USA har aldrig anammat flerspråkighet. Historien är full av kampanjer för att undertrycka ”främmande” språk och ursprungsbefolkningens språk. Men som dessa exempel visar har USA ofta valt en politisk strategi som tar hänsyn till de språkliga behoven hos den amerikanska allmänheten.

Spanska i kampanjspåret, inte i Vita huset

Även Trump, som har gjort invandrarfientlig och särskilt latinofientlig retorik till en central del av alla sina kandidaturer, publicerade flera spanskspråkiga annonser under sin presidentvalskampanj 2024 i hopp om att förbättra sin ställning bland latinoväljarna.

Hans kampanj publicerade flera annonser som riktade sig till delstater med stor spansktalande befolkning, som Arizona och Nevada, och i oktober 2024 deltog Trump till och med i ett torgmöte på den spanskspråkiga kanalen Univision, där publiken ställde frågor på spanska. 

Dessa väljare hjälpte till att få Trump till makten: Vallokalsundersökningar visar att Trump vann 42% av de latinamerikanska rösterna i valet 2024, den högsta procentsatsen för en GOP-kandidat på minst 40 år. 

Den federala regeringen fortsätter att vara värd för spanskspråkig information på en mängd olika myndigheters webbplatser och erbjuder flerspråkigt stöd för viktiga medborgerliga processer, såsom att lämna in skatter och begära pass. Nedläggningen av Vita husets spanskspråkiga webbplats verkar till stor del symbolisk. 

Hans verkställande order om att göra engelska till USA:s officiella språk kan i slutändan också vara symbolisk. Det gör det möjligt för federala myndigheter att fortsätta tillhandahålla information på andra språk, vilket effektivt skiljer Trumps offentliga ställningstagande från dess praktiska genomförande.

Men för en president med en stark invandrarfientlig inställning är symboliken politiskt fördelaktig.

Det verkar som om Trump är villig att använda spanska i valrörelsen när det gynnar honom, samtidigt som han förstärker en offentlig berättelse om att han avvisar spanska och spansktalande.

Daniel J. Olson

(Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation den 2/3 2025)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Olle Adolphson - Det gåtfulla folket

Söndagens svenskspråkiga dikt

Den blå apelsinen

Där det stora klädskåpet slutar
börjar en främmande värld.
Marken är vit som vispgrädde
och himlen orange som hjortron.
Vid den flämtande lyktstolpen i skogen
står en flicka med en blå apelsin
som hon förgäves försöker skala
för hela tiden dyker nya skal upp
under det yttre.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)