I ett inlägg på sin plattform X föreslog Elon Musk att Engelska kanalen, som skiljer Storbritannien från resten av Europa, skulle döpas om till ”George Washington Channel”. Inlägget, som av media klassades som ”bisarrt” och förmodligen ”trolling” (att medvetet utlösa en verbal dispyt på sociala medier), analyseras av Alexandra Kedves i den schweiziska tidningen Tagesanzeiger. Musk ses som en del av en bredare trend där språk och geografiska namn används som politiska verktyg för att utöva inflytande eller provocera. Denna trend är också tydlig i den nya Trump-administrationen i USA. Den 23 januari upphävde Donald Trump ett beslut av Barack Obama att ändra namnet på berget ”Mount McKinley” till ”Denali”. Denali var det namn som de nordamerikanska urinvånarna i Koyukon-stammen använde för berget i Alaska. Mexikanska golfen döptes också officiellt om till Amerikanska golfen genom ett dekret från Trump. Alexandra Kedves tolkar detta beteende och Trumps fokus på språkpolitiska förändringar som en ”distraktion från viktigare frågor”. Enligt Kedves kan riktade namnbyten till och med uppfattas som en form av maktutövning eller kulturellt våld.

Källa: Tagesanzeiger

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Amanda Ginsburg - Flykten från vardagen

Söndagens svenskspråkiga dikt

Verklighet

Verklighet -
vad är det?
Är den utanför mig
eller inuti mig?

Om den är utanför
är den just nu grå och trist.
Jag skulle knappt stå ut med den
om inte verkligheten inuti mig fanns.
Ibland är den
min verkligaste verklighet!
Alla regnbågens färger
dansar innanför mina ögonlock.

Och glädjen sjunger -

Kaj Beckman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På 1980-talet lärde man invandrare att bli svenskspråkiga vid Riksbyskolan.

På 2000-talet lär man svenskar att bli engelskspråkiga vid samma skola - Allt bekostat av svenska skattebetalare och till fromma för obskyra utländska ägare, då vinstreglering saknas. Språkbyte "på köpet"! Fint som snus?

Då ska vi dessutom komma ihåg att svenska elever sedan flera årtionden tilbaka tillhör den absoluta världstoppen vad gäller engelskkunskaper bland icke-modersmålstare redan vid reguljär svenskspråkig undervisning, där engelskan alltså läses som ett enskilt ämne.

Per-Owe Albinsson, medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I höghuset där jag bor har jag noterat denna behandlig av det absoluta flertalet av de klisterlappar som finns uppsatta i hissarna i fler än tio portar. Jag tolkar det som att många i huset anser att information på svenska är tillräckligt. Jag håller med!

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peter Svensson och Ola Håkansson skriver i Universitetsläraren den 27 januari bland annat:

”Det finns flera skäl att internationalisera högre utbildning. Men internationalisering är inte detsamma som anglifiering. Att undervisa på ett språk som inte är studenternas förstaspråk går ut över utbildningens kvalitet. Därför måste engelskans utbredning på svenska grundutbildningar begränsas av pedagogiska skäl, skriver Ola Håkansson och Peter Svensson.

Internationaliseringen av universitet och högskolor har länge varit en viktig strategisk fråga på svenska lärosäten och inom utbildningspolitiken. Och internationaliseringen för mycket gott med sig. Den gör forskningsresultat mer tillgängliga och studentutbyten möjliga, och den ger både forskare och studenter en större internationell arbetsmarknad. En hög internationell rörlighet bland forskare är dessutom ofta gynnsam för att förebygga isolering och intellektuell inavel.

Men i internationaliseringsivern på svenska lärosäten blandas internationalisering samman med globalisering. Medan internationalisering handlar om samarbete mellan nationer och kulturer innebär globalisering ett slags anpassning till en dominerande kultur eller – som i det här fallet – ett dominerande språk. Medan internationalisering grundas i en strävan efter mångfald beträffande litteratur, språk och kultur, bygger globalisering på standardisering och homogenisering.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna Sophie Liebst skriver på Linkedin den 3 januari inledningsvis:

”Danska, norska och svenska låter likadant - men när banker eller myndigheter kräver engelska kan det bli dyrt. Har den nordiska språkkonventionen fallit i glömska? Det är dags att sätta språket på agendan igen!

Syftet med den nordiska språkkonventionen är att stärka gemenskapen och samhörigheten mellan de nordiska länderna genom att främja språklig jämlikhet. Konventionen syftar till att säkerställa att nordiska medborgare kan använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter och offentliga organ i andra nordiska länder. Detta gäller särskilt inom områden som social-, hälso-, arbetsmarknads-, skatte-, polis- och skolmyndigheter samt domstolar.

Konventionen stöder också integration och likabehandling av nordiska medborgare som väljer att bo eller arbeta i ett annat nordiskt land genom att säkerställa tillgång till bra språktjänster. Syftet är att göra det lättare för nordiska medborgare att röra sig och trivas i de nordiska länderna utan onödiga språkbarriärer.

Ett verktyg för sammanhållning och förståelse i Norden

I en tid då Norden strävar efter att stärka samarbetet och integrationen mellan länderna är den nordiska språkkonventionen en central nyckel för att främja förståelse och sammanhållning. Men hur fungerar den i praktiken? Och vad händer när konventionen inte respekteras?

Den nordiska språkkonventionen antogs 1987 och slår fast att medborgare i de nordiska länderna har rätt att använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter i andra nordiska länder. Konventionen omfattar danska, norska, svenska, isländska och finska och syftar till att underlätta umgänget mellan nordborna och stärka språkförståelsen i Norden.

Tanken är att nordiska medborgare inte ska behöva översätta dokument eller kommunicera på ett annat språk när de har kontakt med myndigheter eller institutioner i ett annat nordiskt land. I praktiken innebär det att danska medborgare ska kunna lämna in officiella dokument på danska till en svensk myndighet utan några ytterligare krav. ”

Läs vidare här på danska!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, skrev i Expressen den 11 januari bland annat:

"Nu måste politiken agera för att rädda kurslitteraturen innan det är för sent. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) säger att Sverige befinner sig i en läskris. För att ta oss ur den krisen behöver regeringen se till att vi fortsatt är ett land där läsning värderas högt på alla nivåer i utbildningssystemet. Jag vänder mig därför till Johan Pehrson med fem åtgärdsförslag för att rädda kurslitteraturen:

•    Inför ett öronmärkt studiebidrag på 1000 kronor för inköp av nyproducerad svenskspråkig kurslitteratur.
•    Inför en skrivning i högskolelagen om att högskolorna ska främja användningen av kurslitteratur.
•    Inför en skrivning i högskoleförordningen, med ett krav på svenskspråkig kurslitteratur på inledande kurser.
•    Inkludera användningen av kurslitteratur i UKÄ:s kvalitetsgranskningar.
•    Förhindra otillbörlig spridning av kurslitteratur.

Situationen för den svenska kurslitteraturen är akut. Om vi vill förbli en stark kunskapsnation med en utgivning av svenskspråkig kurslitteratur måste det till handling – och det nu.

Genom att genomföra våra fem förslag kommer vi en bit på vägen. Jag vill inte se ett samhälle där svensk kurslitteratur är ett minne blott; frågan är vad regeringen vill?"

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)