Ivar Arpi skrev igår på sin blogg ”Rak höger med Ivar Arpi” bland annat:

”Det kompensatoriska uppdraget görs dessutom svårare av bieffekterna av friskoleetableringar. När exempelvis Engelska skolan (IES) etablerar sig i en kommun flyttar elever från andra skolor dit. De tar med sig hela skolpengen, men den kommunala skolan har svårt att kompensera för bortfallet särskilt snabbt. Lokalerna står där de står, lärarna behövs fortfarande i klasserna. I en utvärdering som Karlskrona kommun lät revisionsbyrån KPMG göra inför en eventuell etablering av IES, skrev de att 90 procent av kostnaden för den försvunna eleven fanns kvar, samt att det var svårt för kommunala verksamheter att kompensera för det. Detta leder till underskott, vilket leder till nedskärningar. Det handlar om läromedel, resurspersonal, elevhälsa – allt som kan dras ned fort. Den kommunala skolan har dessutom lagkrav på sig att erbjuda alla elever en plats, vilket innebär att man måste ha utrymme i systemet. Eleverna på kommunala skolor får alltså betala priset när koncernerna startar sina skolor.”

Läs hela artikeln här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ann-Louise Hanson, Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström - I natt jag drömde

Söndagens svenskspråkiga dikt

Den vackraste visan om kärleken

Den vackraste visan om kärleken

kom aldrig på pränt. 

Den blev kvar i en dröm på Montmartre

hos en fattig Paris-student. 

Den skulle ha lyst över länderna 

och tvingat en vår på knä 

och en värld skulle tryckt till sitt hjärta

en ny Musset.

Han skulle ha vandrat vid kajerna

med en blek liten blåögd Lucile 

och diktat violer och kyssar 

nu en natt i april. 

Den vackraste visan om kärleken

kom aldrig på pränt. 

Den begrovs i en massgrav i Flandern

hos en fattig Paris-student.

Ture Nerman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ekorren kutar var dag upp och ned för ytterväggen av betong. Det måste vara samma en. Han hamnar alltid på balkongen mitt emot, där det finns en trästock och vintertåliga växter. Från fåtöljen brukar jag observera honom vid tiotiden på förmiddagen. Jag antar att det är en han. I min farfarsfars svenska ordbok från 1892 är ekorren en han. Skatan däremot är en hon. Igelkotten också en han. Lärkan en hon. Jo, jag förstår: slut-a och slut-e(n).

För mig är dessa genusval naturliga, utan att jag har tänkt närmare därpå. Akademin är till exempel en hon. Liksom letargi (som i ordboken översätts: sömnsjuka; det har väl med Lethe att göra). Inte förrän det blev metoo-bråk om Svenska Akademien för några år sedan, förstod jag att det rörde sig om ett kvinnligt subjekt. Skola har också feminint genus, vilket förstås borde passa som hand i handske idag, när de flesta lärare på alla nivåer är kvinnor. (Tänk om någon skulle börja säga hen som skolan.)

Så där kan man larva sig. Men allvarligt talat, för mig är språket ett arbetsredskap, med rika möjligheter till kombination och variation, inte ett färdbevis för att ta sig från en plats till en annan i tillvaron. Och jag tror faktiskt att jag har blivit en bättre ord- och språkbrukare efter att ha fyllt sjuttio. Så sade också Kjell Espmark (f. 1930) i ett radiosamtal för några månader sedan att hans bästa diktning har till kommit efter sjuttioårsdagen. Språk måste alltså få ta tid, det är ingenting att bara klara av.

Nog kan man bryta mot språkliga regelverk, bara man är medveten om att man gör det. Jag läser just nu första delen (1912–1925) av Klara Johansons dagböcker (ederade av Ingrid Svensson, utgivna av Kungl. Samfundet för utgivning av handskrifter rörande Skandinaviens historia). Hon hade av Adolf Noreen (1854–1925), en av hennes lärare och liksom Espmark ledamot av Svenska Akademien, lärt sig att nystava. Ingrid Svensson skriver:

K.J nystavar flitigt men icke konsekvent i dagboken. Hjärta stavas ”järta” de två första dagsboksåren, men sedan blir det ”hjärta”. ”Järna”, ”jälm”, ”jälte” och ”jälp” är andra exempel. Talspråket slår igenom i exempelvis hämd, jämt, femtiårig, upplänska, värmlänska och fosterlänska. Hon växlar mellan korrespondans och korrespondens. Mest ”ska” men ibland ”skall”. Igår skrivs ofta men inte alltid som ett ord. Bil heter i plural för det mesta biler. Schema blir skema. Kurasch och schockeras är andra stavningsexempel. Efter 1921 avstår hon allt oftare från pluralböjning av verben.

Och Klara Johanson hittar på ord: kungsväder, stormblå, rönnunge, överljust, fylligtgröna, fördvärgat, solfrom. ”Sparlakansträta”, kommenterar Ingrid Svensson, ”får man väl tänka sig som ett bråk i sängen.”

Ja, språk är också lust, inte börda. Grammatiska regler finns, de kan förändras. Den 26 februari 2022 skrev jag i min dagbok:

Man är naturligtvis maktlös. Makten över de egna orden kvarstår. Jag vill bjuda motstånd med dem. Inte ge upp territorium. Vara noga med alla snubbeltrådar – att de upprätthålls. Också om inte jag gör det, vill jag att mitt språk åldras med behag. Slå vakt om ovardagligheter!

Anders Björnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skylten påminner mig om att jag ibland brukade skoja med elever om att motsatsen till "kontinent" är "inkontinent".

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Svenssons språk­krönika ”Engelskan inte ett hot mot svenskan” i söndagens DN visar en häpnadsväckande lättsinnig ­inställning när det gäller engelskans påverkan på svenskan. Han hävdar att svenskan i alla tider har mött den här typen av influenser.

Det är sant. Men på 1700-talet till exempel, då franskan var ett högstatusspråk som svenskan lånade många ord ifrån, berörde inte de orden gemene man, utan enbart en liten elit.

I dag påverkas alla i Sverige av ­engelskan i betydligt högre utsträckning. Det behövs ingen forskning för att inse att svenskan är hotad.

Det räcker med att gå längs en affärs­gata i någon större svensk stad: de flesta restaurangers eller butikers namn, och texten på skyltar i fönstren, är på engelska.

Varför är de flesta svenska konstverk försedda med enbart engelska titlar?

I strid mot språklagen är engelska huvudspråk på vissa friskolor, och deras antal ökar oroväckande snabbt, med lokalpolitikers goda minne. Eleverna blir kanske bättre i engelska, men deras kunskaper i svenska på avancerad nivå blir betydligt torftigare eftersom de inte lärt sig olika begrepp på svenska som till exempel rör samhället.

Några andra exempel:

● Reklam är allt oftare på engelska och produkter har engelska namn.

● I en Ica-butik fanns för en tid sedan information på en bildskärm på engelska (inte på svenska) om maxantal kunder som samtidigt fick befinna sig i butiken och hur många personer som just då fanns där.

● När jag besökte Åre såg jag en skylt där det stod ”Public Transport” – men på svenska fanns det ingen motsvarande skylt.

● Journalister och debattörer svänger sig gärna med engelska uttryck även om det finns utmärkt svenska att tillgå.

Allting låter ju märkvärdigare på engelska, eller hur?

Vissa väljer att bara titta på när det svenska språket nedvärderas. Politiker och beslutsfattare, värna det svenska språket innan det är för sent!

Ann Etzler

(Insändaren publicerades idag i Dagens Nyheter och i Helsingborgs Dagblad den 6/3 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Clara Lindblom skriver på Facebook:

” Ikväll beslutade en majoritet av partierna i Stockholm stads kommunfullmäktige att sälja gamla Gubbängens gymnasium till Internationella engelska skolan. Dessutom ska min gamla skola Tensta gymnasium säljas till samhällsfastighetsbolaget Hemsö som tänker göra om den till en friskola istället. Sju andra skolförsäljningar lyckades vi återremittera, men till nästa kommunfullmäktige riskerar försäljningarna att komma upp igen.

Det här är beslut som är dåliga för stockholmarna – både på kort och lång sikt.

Som kommun har Stockholms stad ett lagstadgat ansvar för att det finns en skolplats till varenda elev när terminen startar, även om friskolan som eleven går på skulle klappa igen en vecka innan. Det ansvaret blir betydligt svårare att leva upp till om staden gör sig av med sina skolfastigheter.

Men den här frågan är så mycket större än försäljningar av enskilda fastigheter.

Vi vet att skolor som Engelska skolan har som affärsidé att locka till sig mindre resurskrävande elever. Vi vet att de i högre utsträckning sätter glädjebetyg, har lägre andel behöriga lärare och dessutom lägre lärartäthet. Från skolforskningen vet vi också mycket väl att dagens skolsystem leder till ökad segregation, minskad likvärdighet och nedskärningar i kommunala skolor.

Därför är jag både ledsen och besviken över att Miljöpartiet inte tog chansen att stoppa de här försäljningarna.

Senast i söndagens Agenda i SVT pratade deras skolpolitiska talesperson Annika Hirvonen om problemen med marknadstänk och expansiva skolkoncerner som gör vinst på våra skattepengar. I Stockholms stad fattar istället Miljöpartiet beslut som aktivt underlättar för dessa skolkoncerner att växa ytterligare.

Det är mindre än sex månader kvar till valet. Det är en rätt riskabel strategi av Miljöpartiet att hoppas på att väljarna ska hinna glömma innan dess. Väljarna vill inte ha vinstjakt i den svenska skolan.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skiftet skriver bland annat:

”Igår sålde Moderaterna och Miljöpartiet i Stockholm en skola och idrottshall till Barbara Bergströms ökända Internationella Engelska Skolan (IES). Men de profithungriga bolagen har bara börjat och de planerar att privatisera skolbyggnader i hela Sverige.

Detär inte bara moderater och miljöpartister som ligger bakom rean. Den före detta S-politikern Ilija Batljan och hans Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) har exakt samma plan och han lovar aktieägare ”ökad utdelning i hundra år”. Så bra affär är det att köpa en skolbyggnad från kommunen och sen hyra  tillbaka den till kommunen.

Läget är akut och kommunpolitiker är antingen inblandade i härvorna eller naiva. Därför vänder vi oss direkt till regeringen: de måste akutstoppa skolförsäljningarna innan det är för sen.

Redan nästa vecka står Kalmar på tur sälja skolbyggnader. Skriver du under för ett akutstopp för att skydda skolor i hela Sverige? ”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)