Söndagens svenskspråkiga sång 

Lisa Ekdahl - Att älska är större

Söndagens svenskspråkiga dikt 

JAG ÄLSKAR DIG

Jag älskar dig
med styrkan av min livsångest
med markens rop efter regnets kyssar
med höjden av min glädje
med djupet av min sorg

Jag dricker ditt ljus
jag dricker ditt mörker
Mina ögon vakar som fågelskuggor
över ditt sinne som är strimmigt
av årstidernas vattenfall

Jag älskar dig
med mina händers frihetslängtan
älskar dig från kaktussnåret
kring mitt kaos
älskar dig med avståndets djärva mod
med närhetens fega ångest

Jag längtar ständigt efter dig
så som natt och dag längtar efter varann
Jag åtrår dig
så som livet åtrår evigheten!

Maria Wine

(Denns nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hur kan detta få fortgå, efter nu drygt 30 år?

Sunt förnuft

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...fuskar med betygen, slukar skattepengar och förstör det svenska språket!

Vad fan får vi för pengarna?

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Kolehmainen, Lydia
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
2024 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis 

Abstract [sv] 

I Sverige har engelska kommit att bli ett allt vanligare undervisningsspråk på de internationaliserade universiteten och högskolorna. Engelskans starka ställning inom den högre utbildningen har länge skapat debatt inom den svenska språkpolitiken. En tidig farhåga var att svenskan inte längre skulle utvecklas som vetenskapsspråk när forskning och undervisning till största del sker på engelska, och att det på tid skulle göra att svenskan inte längre kunde användas inom den domänen. Senare har även studenternas inlärningsförmåga kommit att diskuteras då forskning visat på att studenter presterar sämre när undervisningen inte sker på deras modersmål. Med den här uppsatsen vill jag kartlägga användningen av engelska i undervisningen vid Uppsala universitet, samt undersöka om studenter och lärare upplever att undervisningsspråket påverkar deras prestationer i studier och arbete. Jag gör också en jämförelse av resultatet med universitetets språkpolicy för att se hur universitetets språksituation förhåller sig till denna. Detta gjordes genom en enkätundersökning bestående av två enkäter där den ena skickades till studenter och den andra till lärare, på vilka 142 studenter respektive 94 lärare svarade. Resultatet från dessa enkäter visade att engelska användes i en stor del av undervisningen och att andelen ökat sedan tidigare undersökningar. Utifrån resultatet visade det sig även att det fanns både styrkor och svagheter i hur universitetet följer sin språkpolicy. Det fanns en utbredd medvetenhet kring universitetets flerspråkiga miljö, och språkfrågan verkade engagera många lärare. De brister som fanns handlade främst om arbetet med att främja det svenska fackspråket. Många studenter och lärare ansåg t.ex att svenskan inte var tillräcklig för att använda i undervisning och vetenskapligt skrivande.

Uppsatsen kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna artikel publicerades ursprungligen i antologoin "Språkbytesexperimentet i svensk skola - engelska till varje pris?" 2020.)
 
Det första jag ser när jag kliver ut ur min port på Södermalm i Stockholm är Allhelgonakyrkan som på våren och sommaren ligger inbäddad i lummig grönska. Där denna träkyrka sedan 1918 ståtar stod från 1906 Helgalundskapellet. I parken Helgalunden, som började anläggas 1910, ligger en liten mjölnarstuga som hör till den rivna kvarnen Helgan från 1600-talet. En av kvarnens tidigare ägare var mjölnaren och bryggaren Helge Helgesson, därav namngivningen runtom på Tjurberget.
 
Det andra jag ser när jag vrider huvudet åt vänster är en vacker, vitmålad skolbyggnad i tre våningar som magnifikt sträcker ut sig parallellt med Alhelgonagatan som går från parken Helgalunden i väster till Götgatan i öster. Denna fina funkisbyggnad, som ligger på platsen för kvarnen Helgan i kvarteret van der Huff, är kulturhistoriskt intressant och K-märkt. Den ritades av de framstående arkitekterna David Dahl och Paul Hedqvist som 1928 vann arkitekttävlingen om skolans utformning som hade utlysts året dessförinnan. Byggnaden uppfördes som Katarina realskola 1931 och invigdes med kunglig pompa och ståt 1932.
 
År 1964 upphörde emellertid Katarina realskola, eftersom denna skolform då hade ersatts med en annan skolform, nämligen nioårig grundskola och treårigt gymnasium. Nya hyresgäster blev Statens scenskola och därefter Teaterhögskolan. År 2009 fick Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm (IEGS) hyra fastigheten som statliga Akademiska Hus i Stockholm AB 2007 hade sålt till Oscar Properties och RL-Nordic. Det fanns flera skäl till att Teaterhögskolan valde att lämna den fina fastigheten enligt Olle Jansson, Teaterhögskolans rektor på den tiden. För det första var en kraftig hyreshöjning aviserad. För det andra började Teaterhögskolan växa ur de K-märkta lokalerna. För det tredje hade Teaterhögskolan fått ett erbjudande att flytta till Valhallavägen på Gärdet med mer ändamålsenliga lokaler och med Dramatiska institutet som närmaste granne. År 2010 förvärvades fastigheten av Olov Lindgren Byggnads AB, i dag Tjurbergsfastighet AB. Sedan 2007 har denna skolbyggnad, vars första ägare var statliga Byggnadsstyrelsen, således haft privata ägare.
 
Min sambo minns att när han var och handlade på ICA Supermarket (exempel på irriterande engelsk namngivning) Ringen på Skanstull kom några anställda vid Teaterhögskolan fram till honom och beklagade sig över att de inte skulle få vara kvar på Allhelgonagatan 4 där de hade haft sin verksamhet i många år. De var lika ledsna över att IEGS skulle få överta Teaterhögskolans lokaler som de var upprörda över att IEGS hade fått så mycket pengar av Stockholms stad och att Stockholms stad satsade på IEGS i stället för på Teaterhögskolan. Om detta sista uttalande gällande Stockholms stad stämmer har jag dock inte kunnat kontrollera.
 
Den ständigt expanderande friskolekoncernen Internationella Engelska Skolan (IES), som IEGS tillhör och vars mål bland annat är att få ungdomar att fullt ut behärska det engelska språket, startades av tyskamerikanskan Barbara Bergström, ursprungligen Bärbel Röder, 1993 i Enskede. Sedan 2001 är Barbara Bergström gift med den svenske, proamerikanske, liberale journalisten Hans Bergström som 1995-2003 var chefredaktör på Dagens Nyheter och som från denna plattform pläderade för kunskapsinriktade skolor, företrädesvis friskolor, med tydligt ledarskap. Värt att notera är att han ingick i regeringen Reinfeldts globaliseringsråd (2007-2009) som var ett kansli på Utbildningsdepartementet som leddes av utbildningsminister och Folkpartiets partiledare Lars Leijonborg. Globaliseringsrådets uppgift var att hjälpa Sverige att anpassa sig till globaliseringen. Vad en sådan globaliseringsanpassning innebar kan man fråga sig. Innebar det att låta engelskspråkiga skolor växa upp som svampar ur jorden över hela Sverige? År 2012 sålde Barbara Bergström huvuddelen av IES, som vuxit till ett miljardimperium, till TA Associates med huvudkontor i Boston, Massachussetts, USA.
 
På IEGS:s webbsida är all text på engelska utom namnet på skolan och adressen. Tre saker betonas: att skolan är sant internationell, att skolan har enastående lärare och att miljön är trygg. Det första påståendet kan ifrågasättas när undervisningsspråket till nittio procent är engelska och majoriteten av lärarna kommer från engelskspråkiga länder som Storbritannien, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Det andra påståendet kan ifrågasättas eftersom gymnasielärarna på IEGS är undantagna från kravet på svensk lärarlegitimation. Det tredje påståendet kan jag inte uttala mig om, men platsen som IEGS ligger på är i alla fall en lugn och trygg oas. De högskoleförberedande program som IEGS erbjuder är följande: de fyra nationella programmen ekonomiprogrammet, estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet samt International Baccalaureate. Alla kurser med undantag för svenska, svensk juridik och moderna språk undervisas på engelska.
 
På kvällen den 30 januari 2020 var det Öppet hus på IEGS i syfte att visa upp och marknadsföra verksamheten för att locka dit nya elever. Då passade jag förstås på att gå dit. På muren runt skolbyggnaden brann marschaller, och järngrinden var välkomnande öppen. När man kom in i själva byggnaden lyste ljuslyktor på varje trappsteg på ömse sidor om den nedersta trappan. Skyltar med pilar hänvisade till aulan, och alla besökare gick uppför trappa efter trappa för att ta sig dit upp. Vid varje trappavsats fanns ett bord med termosar och fikabröd, och bakom bordet stod prydligt klädda IEGS-elever som hälsade besökarna välkomna på engelska.
 
Aulan, som rymde 450 personer, var i stort sett fullsatt. En man som satt bredvid mig berättade att hans sambos dotter inte kunde någon svenska alls och att de därför funderade på IB-programmet på IEGS. Så ställde sig biträdande rektor Lars Theding, ”Mr. Theding”, framför talarstolen på podiet. Han inledde sitt anförande på engelska med att hälsa åhörarna välkomna och beklaga att rektor Rachel Heimeier, ”the Principal Dr. Heimeier”, inte hade möjlighet att närvara. Därefter presenterade han sig själv och skolan som startade 1999 och flyttade in i de här lokalerna 2009. IEGS har 700 elever, 80 anställda och fem olika program. Förväntningarna på eleverna är höga, och då blir i regel betygen också höga. (På gymnasium.se skriver Theding: ”Vill bara nämna några siffror angående betygen. Förra terminen (VT19) var 50% av satta betyg A-B. Hela 75% var A-C. Ganska bra resultat för våra elever alltså.") Han berättade vidare att skolan har anammat den brittiska husmodellen som även finns på internatskolan Hogwarts för elever med magiska förmågor i böckerna om Harry Potter av brittiskan J. K. Rowling. När eleverna börjar på IEGS delas de in i fyra olika hus – Pavlov, Russell, Curie och King –  som de sedan tillhör under hela gymnasietiden. Hussystemet är tänkt att skapa en känsla av tillhörighet och göra det lättare för eleverna att få kontakt med elever i andra klasser. Det förekommer olika klubbaktiviteter och tävlingar inom och mellan husen som exempelvis gäller konst, musik, schack, debatt, dans, pingis, fotboll och bakning.
 
Därefter var det dags för ”Mr. Hemingway”, lärare i filosofi och kunskapsteori samt ”the Academic Manager”, att tala mer ingående om de fyra nationella programmen. IB-programmet däremot informerade en kvinnlig lärare på IB om, och hon hävdade att IB-programmet förberedde eleverna väl för universitetsstudier utomlands i engelskspråkiga länder och för en framtid som världsmedborgare, ”global citizens”. Den sista talaren var ”Ms. Hall” som ansvarade för Elevhälsan och hade titeln ”Student Care Manager”. Samtliga höll sina presentationer, som tillsammans var cirka tjugo minuter långa, på engelska.
 
Efter anförandena i aulan fick besökarna träffa lärarna. Själv gick jag runt och tittade på lokalerna. Klassrummen var ganska små med stationära datorer. Eleverna får inga egna datorer av skolan, vilket i dag måste betraktas som ovanligt. Skolbiblioteket bestod av två små rum. I ett av dem stod några bänkar med stationära datorer uppradade utmed en vägg. I korridoren till höger om biblioteket hängde ett förskönat porträtt på IEGS:s grundare Barbara Bergström, och därunder fanns en text att läsa om ”the founder”. På motsatt sida stod en dörr till ett minimalt och stökigt lärarrum på glänt. En förälder som stod i en korridor utanför ett klassrum frågade en IEGS-elev hur maten var. Eleven såg besvärad ut, men hon svarade att den varierade. Ibland var den bra, ibland var den mindre bra. Matsalen, som jag aldrig såg, är tydligen liten i förhållande till elevantalet, och därför schemaläggs luncherna så att det inte blir alltför trångt. Matsedeln på anslagstavlorna stod på svenska, annars var det i stort sett bara engelskspråkig text på dem. Skyltarna på skolan var också på engelska, till och med på toaletten.
 
Innan jag lämnade Öppet hus på IEGS tog jag med mig en propagandabroschyr om gymnasieskolan. Broschyren var helt och hållet skriven på engelska. Någon broschyr på svenska fanns inte. Där stod bland annat att om man har ett globalt tankesätt är IEGS det perfekta stället att möta likasinnade på, att IEGS uppmuntrar och förbereder eleverna så att de kan bli bra medborgare och göra sin stämma hörd vad gäller dagens globala utmaningar genom olika grupper som Amnesty International, Europeiska Ungdomsparlamentet och FN-rollspel och att tiden på IEGS kommer att öppna dörrar, eftersom IEGS är nyckeln till världen.
 
På gymnasium.se kan man läsa före detta IEGS-elevers recensioner av IEGS. De negativa omdömena, som är i klar majoritet, kommenteras av biträdande rektor Theding. Här några axplock:

”Elev” (program anges inte):
 
Efter avslutad utbildning på IEGS och ett halvårs betänketid kan jag äntligen med perspektiv uttrycka min personliga åsikt. IEGS på papper är en bra skola, med målet att förbereda eleverna för en internationell utbildning/ karriär. Däremot när dessa idéer sätts i bruk blir resultatet mindre lyckat. IEGS internationella ”styrelseskick” krockar med det svenska skolsystemet och det är eleverna som får lida för det. Att undervisa på engelska, men en internationell standard går inte ihop med skolverkets läroplan. Det är t.ex en brist på läroböcker som är lämpliga för eleverna och man får helt enkelt vända sig till lektionsundervisningens innehåll samt en okunskap hos lärare hur man bör undervisa för att lyckas inom det svenska betygssystemet. På så vis förtrycks det faktum att elever behöver fler än en källa till kunskap. IEGS utlärande lämpar sig endast för en sorts lärande, och på så sätt minskas stora delar av elevernas väg till framgång. Under min tid på IEGS så var jag med ett byte av ägare. Skolans rektor samt stora delar av personalen försvann, och det märktes tydligare att skolan är ett företag med ett mål att gå med vinst. Personligen så tycker jag att när elevernas välmående blir oviktigt och man istället ses som en lönecheck har man misslyckats. Nästan alla lärare är dessutom obehöriga på skolan (troligtvis för att de behöver betala mindre lön). Trots att min bild av skolan är till stor del negativ så finns det såklart vissa undantag som på de flesta skolor. T.ex fina och rena lokaler, bra sammanhållning och centralt. Men tyvärr så kan dem inte kompensera för de argument som är nämnda ovan.


”Missnöjd” (program anges inte):
 
Den här skolan är ett avslutat kapitel i mitt liv och jag skulle inte rekommendera den till någon. Tycker synd om ettorna som börjar här nu i Augusti, det bästa beslutet jag tagit är att byta från denna skola. Iegs verkar leva i någon slags drömvärld och tror att deras skola är så himla fantastisk och felfri. Jag gick upp klockan fem varje morgon för att hinna klart alla uppgifter, hela mitt liv bestod av skola. Iegs är en skola för elever som är studie motiverade, inget snack. Men det finns en gräns vilka krav man kan ställa på sina elever. Lärarna här verkade i alla fall tro att man var en mänsklig robot. Ett år som elev på skolan gav mig både magsår, panikångest attacker, depression symptom, dåligt självförtroende, sömnproblem och en oerhörd skoltrött en. Fyfan, fly medans ni kan säger jag bara.


”Ärlig elev” (ekonomiprogrammet):
 
Läs inte ekonomi juridik!
 
Alla ni som funderar på att byta till IEGS för Ekonomi juridik, gör inte det! Den linjen är otroligt oseriös och underprioriterad. När jag gick i ettan hoppade vår juridiklärare av mitt i terminen, lösningen var att inte låta oss elever ha någon lärare i juridik. Så vi var 1 år helt utan lärare i Juridik, för att sedan komplementera kursen parallelt med 2:ans juridik. I min dåvarande klass slutade hela 8 elever inom 1,5 år. Lärarna är ofta omotiverade, och om du har en diagnos kan du inte förvänta dig någon hjälp förutom tutorials, och extra tid på proven ( men ingen specialpedagog etc). Skolan fokuserar mest på sina IB och Naturelever och enligt mina vänner så är deras linjer väldigt bra. Men om du som elev vill läsa ekonomi eller ekonomi juridk, SÖK INTE TILL IEGS. Du kommer läsa ekonomin och juridiken så lalligt att du kommer få det svårt på universitetet. Jag valde att byta i 2:an och det var det bästa valet jag har gjort. 

”Besviken” (naturvetenskapsprogrammet):
 
”Jag känner mig lurad”
 
Precis som en tidigare kommentar nämnde så hamnar man i olika mattegrupper beroende på hur många poäng man fick i senaste matteprovet, och det gör det jättesvårt för flera elever att förbättra sitt resultat. Jag är en av de som hade tur och hamnade i den översta mattegruppen men mina klasskompisar i de andra grupperna kan inte nå bättre prestationer på kommande prov eftersom att grupperna inte går igenom A-frågorna. Det är även brist på material. De flesta inlämningarna är digitala, dock så får man inte en egen dator. I klassrummet så får man istället låna datorer men det finns sällan tillräckligt så att alla i klassen kan arbeta, och därför så får de istället arbeta på sin mobil. Det är otroligt synd får de med mindre ekonomi som inte har tillgång till dator hemma. 

”Arg elev” (naturvetenskapsprogrammet):
 
”Bedrövligt”
 
Dålig mat Stökig matsal Otroligt många läxor (förvänta dig att göra en 400 ord svenska uppsats som du har två dagar på dig samtidigt som du ska ha en spanska presentation på 5 minuter dagen efter och att du nyss fick information om en biologi läxa tills nästa lektion utöver dina vanliga läxor) Man får läxor över loven Otroligt hög press, dåligt för mentala hälsan Brist på respekt från många lärare, får dig må dåligt och känna sig dum De som hamnar efter får inget extra stöd, otroligt svårt att bättra sig (i matten så hamnar man i olika mattegrupper beroende på sig betyg vilket gör det i princip omöjligt att nå ett högre betyg) 

”Anonym” (naturvetenskapsprogrammet):
 
”Skit”
 
Hej! Den här skolan är skit, börja inte här. Gick ut med 330 i merit och får endast D och C här. Lärarna suger, inget förklaras bra, proven är mycket svårare än vanliga skolor då det ses när man får E och D på skolans prov sen A på nationella. Men ditt betyg ändras ändå inte. Lärarna är dryga och skit, de kan kasta ut dig från lektionen om du endast säger ett skämt (ofarligt). Börja inte här det är inte värt det, ”disciplinen” är obegripligt då det är rena rama militären i denna skola, och med detta menar jag att så jäkla onödiga saker tas upp på vad man har på sig, säger och gör. Allt är bara en mardröm.
 
”Angelina” (samhällsvetenskapsprogrammet):
 
Det här är skolan för dig som helt enkelt älskar att plugga och inte vill ha ett så rikt liv utanför skolan. Läxläsning 2 timmar i varje ämne/vecka förväntas av dig. Jag känner mig inte speciellt välkommen på skolan, elever favoriseras. Jag skulle inte rekomendera den här skolan till dig som inte är så pigg på plugga stenhårt, men gillar du det är detta kanske en skola som skulle passa dig. Det enda det tjatas om på den här skolan är universitet och betygshetsen ska vi inte ens tala om. Maten är okej, ibland är den faktiskt god och salladsbordet brukar hålla standard, men ibland är saker slut och fylls ej på. Lokalerna är dåliga, trångt och matsalen är alldeles för liten. En del lärare är jättebra, en del sämre. Engelska snackas det mycket, även i korridorerna, så gillar du det passar skolan dig bra.
 
”Elin” (International Baccalaureate):
 
Nej nej nej!
 
Jag har gått i cirka en och en halv termin på Pre-IB programmet på den här skolan, och efter att ha konfirmerat att jag verkligen kommer att byta skola redan på måndag (detta innebär att jag skippar mitt sportlov för att komma så långt borta från denna vidriga skola så fort som möjligt) känner jag att jag behöver skriva en recension för att varna alla som funderar på att börja på den här skolan (och speciellt de stackarna som börjar på IB-programmet eller natur) om min erfarenhet på den här skolan. Om du väljer, eller funderar på att välja International Baccalaureate, Naturvetenskapsprogrammet med inriktning natur, eller Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning natur, så spring utav bara helvete. Skolans naturdepartement är ett rent jävla skämt. I IB Chemistry och Biology var det högsta någon fick en FYRA; majoriteten fick treor och tvåor – detta motsvarar alltså att det högsta någon fick var ett D, medan majoriteten fick E och F. På samhällsvetenskapsprogrammet, så fick ALLA F, förutom TVÅ personer (detta innebär att läraren gör någonting fel). Genomsnittet för IB-programmet i helhet låg på 27 poäng. Dessa resultat ligger under världsgenomsnittet och Sveriges genomsnitt. Har du svårt med kemi eller biologi så förklarar inte lärarna på ett sätt så att du förstår då de saknar en pedagogisk utbildning, och de få lärare som har pedagogiska utbildningar är acceptabla. De flesta ”tutorials”, dvs dit du kan gå för att få hjälp med olika ämnen, 95% av de ligger under lektionstid, just eftersom att detta är det som kostar minst (annars måste rektorn betala OB-timmar, och det gör man inte vilket leder till låga resultat, utan man satsar skiten på House-systemet och kakor till klubbarna, och använder det för att ”locka” framtida elever med, vilket leder mig till en annan ledpunkt; hussystemet är absolut ingenting som ger mer ”gemenskap” eller bättre ”sammanhållning”, och det är absolut inte som ”Harry Potter”, då ingen verkligen bryr sig och det är någonting du MÅSTE gå på, och aktiviteterna drivs av oengagerade elever och lärare, och ofta så blir det ingenting, ett exempel på det är Amnesty eller Model UN (dvs FN-klubben på skolan). Sammanhållningen på skolan (och i min klass) är rent utsagt för jävlig, då ingen annan umgås med någon annan förutom 1-2 personer, och trots att det finns flera personer som är sjukt trevliga så får de helt enkelt inga vänner på grund av att folk är otroligt stängda. Matsalen är alldeles för liten och du behöver ofta stå upp och äta mat, dessutom så får du enbart 30 minuters lunchrast (från det att lektionen slutar till att nästa lektion börjar) vilket är på tok för lite, och maten är under all kritik, ofta är den bränd eller till och med rå, och ibland helt och hållet oätlig. De flesta lärarna på skolan är hemska och förklarar på ett dåligt sätt. Jag åkte på prova-på dag på Katedralskolan i Uppsala och såg hur mycket literary devices de hade läst om, och hur många böcker de läst, medan vi på engelskan håller på med projekt som inte på något sätt är kopplat till ämnet engelska, vilket innebär att man blir mindre förberedd för IB-programmet, vilket i slutändan leder till lägre resultat. Jag ber er, verkligen, välj en annan skola, gör inte samma idiotiska misstag som jag gjorde. GÅ verkligen på en prova-på dag på en skola innan du bestämmer dig, säger skolan att de inte ”kan” det eller att de inte ”tar emot” sådant, spring så fort du kan därifrån. Jag är så jävla glad att jag kan byta på måndag, och jag tycker så jävla synd om alla stackar som är tvungna att gå kvar. 

”IB Elev” (International Baccalaureate):
 
Skitskola
 
Den här skolan kan absolut inte rekommenderas, de bryr sig bara om pengar och snålar in på alla kostander och det går tyvärr ut över utbildningen! Framförallt science har inga pengar att göra labb för! Välj en annan skola som sätter utbildningen före pengarna!

****

Jag tycker att det är en sorglig utveckling att denna pärla bland skolbyggnader i hjärtat av Södermalm i Sveriges huvudstad Stockholm inhyser ett gymnasium vars undervisning till nittio procent bedrivs på engelska trots att svenska är det officiella språket i Sverige. IES är den första droppen i en dödlig giftbägare. Än så länge har IES bara ett gymnasium i Sverige, men tänk den dag då IES, som är Sveriges största friskolekoncern från förskoleklassen till årskurs 9 och med undervisning till femtio procent på engelska, blir lika stor på gymnasiesidan! En gymnasieelev berättade för mig att han har gått på IES i Enskede, där Barbara Bergström startade sin verksamhet, och att den engelskspråkiga undervisningen där, enligt hans uppfattning, var mer än femtio procent, eftersom det bara var i svenska och SO som undervisningen var på svenska. Till råga på allt planerar IES att utvidga sin verksamhet till förskolan. Då kommer denna engelskspråkiga friskolekoncern med anglosaxiska traditioner att ha fångat upp stora delar av det uppväxande släktet i Sverige, ett land som dessutom har hög invandring och således många medborgare som inte har svenska som förstaspråk. Detta leder på sikt till att efterfrågan på engelskspråkiga gymnasier kommer att öka lavinartat. Med hjälp av Sveriges styrande politiker bäddar IES med andra ord för att engelska riskerar att bli Sveriges officiella språk i framtiden i stället för svenska. Det är en sak att låta engelska vara lingua franca, det vill säga ett internationellt språk som används i kommunikation mellan människor med olika modersmål, men det är en helt annan sak att låta engelskan ersätta svenskan.
 
Frågan som onekligen infinner sig är varför engelskspråkiga språkbytesskolor i värsta kolonialanda överhuvudtaget tillåts i Sverige när dessa är förödande för det svenska språket. Är det tänkt att engelska ska bli ett allenarådande världsspråk som förenar mänskligheten? Är det tänkt att vi alla ska bli engelsktalande världsmedborgare och att den språkliga mångfalden, som är lika rik som floran på jorden, ska försvinna? Är det tänkt att vi ska gå från en äng täckt med blommor i regnbågens alla färger till ett fält där maskrosorna lyser gula som guldpengar? Om detta är fallet måste vi säga ett klart och bestämt och rungande nej. Låt oss i stället värna om blomsterängens prunkande fägring där svenskan är en av många outsägligt vackra blommor som aldrig någonsin får utrotas och bli ett av alla utdöda språk som exempelvis det östgermanska språket gotiskan! Det i stort sett enda beviset på att gotiskan en gång har existerat är "Silverbibeln" (lat. "Codex argenteus") som är en handskriven evangeliebok på gotiska från början av 500-talet. Ett folk som förlorar sitt språk försvinner. Ett folk som förlorar sitt språk förlorar sin själ. Ett folk som förlorar sitt språk förlorar sitt land, sin historia och sin kultur. Är det vad som är meningen, att Sverige ska upphöra att existera som nationalstat och i stället bli en nordlig provins i federationen Europeiska unionen (EU) i en världsfederation där alla är världsmedborgare och kommunicerar med varandra på engelska? Brexit, det vill säga att Storbritannien nu har lämnat EU och därmed huggit av jättens ena arm, bör i alla fall ha varit ett bakslag för engelskförespråkarna.
 
Språkförsvaret skriver i sin programförklaring bland annat:
 

Den språkliga mångfalden i världen och varje språk har ett värde i sig. Språket skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är ett sätt att se på livet och verkligheten, en omistlig del av Sveriges historia.
 
Idag hotas emellertid svenskans överlevnad genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning. Detta beror på utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av Internet, den hegemoniska ställning som anglosaxisk massmedieindustri har lyckats erövra de senaste decennierna och den status som USA har haft som ekonomisk, politisk, militär och kulturell supermakt. Den svenska statsmakten har samtidigt saknat en medveten språkpolitik.
 
Språklagen antogs av en enhällig riksdag först 2009 och fastställde att svenskan, detta ord- och vokalrika, skönklingande nordgermanska och östnordiska språk som har talats i Sverige sedan urminnes tider, är Sveriges huvudspråk. Märkligt nog erkändes svenskan som officiellt språk i Finland och EU innan detta skedde i Sverige. Egendomligt är också att de fem officiella minoritetsspråken i Sverige – finska, meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch, romani chib och samiska – fick status som officiella minoritetsspråk i Sverige innan svenskan erkändes som Sveriges huvudspråk. Gränsen för hur länge ett minoritetsspråk ska ha talats i Sverige för att få officiell status som minoritetsspråk är från 1700-talet och framåt. Därför är exempelvis arabiskan inget officiellt minoritetsspråk trots att det i dag är det näst största språket i Sverige efter svenskan vad gäller antalet förstaspråkstalare.
 
Tyvärr är språklagen, som reglerar svenskans och andra språks ställning i Sverige, lika tandlös som en nyfödd bebis och förmår således föga att ge svenska språket det skydd som det så väl behöver. Språklagen är nämligen enbart en ramlag som anger principer, mål och riktlinjer för språkanvändningen. Straffbestämmelser om offentliga institutioner bryter mot språklagen saknas. Därför måste språklagen skärpas rejält så att den skyddar svenskan, som borde benämnas nationalspråk, från engelskans ökande användning inom olika domäner, inte minst utbildningsväsendet. Faktum är att den svenska språkpolitiken i praktiken bedrivs inom Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet – inte Kulturdepartementet. Språkförsvarets utkast till språklag från 2006 (se antologins inledning) hade försvarat svenskan betydligt bättre än den språklag (se antologins inledning) som riksdagen slutligen antog.
 
Skolverket skriver om sin rapport "Engelskspråkig undervisning: en kartläggning och utvärdering av engelskspråkig undervisning i svensk gymnasieskola":

Det vetenskapliga underlaget om effekterna av engelskspråkig undervisning är begränsat. Den sammantagna bilden är dock att engelskspråkig undervisning har blygsamma eller inga effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.
 
Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige. Att till stor del undervisa på engelska i gymnasieskolan riskerar att stå i konflikt med språklagen och läroplanen. Skolverket föreslår därför att regeringen utreder och ser över regleringen.
 
När jag ringde till Utbildningsdepartementet och frågade hur det har gått med regeringens utredning av den oreglerade engelskspråkiga undervisningen i Sverige kunde ingen svara på min fråga. Ingen av de personer jag talade med verkade ens känna till Skolverkets rapport. Först kopplades jag till utbildningsminister Anna Ekströms sekreterare Mikaela Larsson som hänvisade mig till Anna Castberg som hänvisade mig till Tina Pettersson som inte var anträffbar. Tord Petersson, tjänsteman på Utbildningsdepartementet, ringde mig dagen efter då jag på nytt hade sökt Tina Pettersson. Han bad mig skicka en länk till Skolverkets rapport, vilket jag gjorde. Jag avslutade mitt mejl till honom med frågan: ”Hur har det gått med Skolverkets förslag att regeringen bör utreda och se över regleringen vad gäller engelskspråkig undervisning i svensk gymnasieskola?” Dagen därpå, den 31 januari 2020, fick jag följande svar från Utbildningsdepartementet om denna ödesfråga:
 
”Hej Christina!

Tack för ditt brev till Utbildningsdepartementet. Jag har blivit ombedd att besvara det. I dagsläget finns det tyvärr ingen ytterligare information att lämna mer än att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet vill ännu en gång tacka dig för att du har skrivit till oss.
 
Med vänlig hälsning
 
Ylva Eresund Rosing
Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten
Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet”
 
Avslutningsvis en dikt av Nils Ferlin ur diktsamlingen "Barfotabarn" från 1933. Låt oss i Sverige inte bli som diktens barfotabarn som har tappat sitt ord och sin papperslapp!
 
Du har tappat ditt ord
 
Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarns trapp
och gråter så övergivet.
 
Vad var det för ord – var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu – förrn vi föser dej bort,
du barfotabarn i livet.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Välkommen till en diskussion om svenskans framtid inom den högre utbildningen!

KTH:s språkkommitté och den ideella organisationen Språkförsvaret bjuder in till ett seminarium med titeln Svenskans ställning inom den högre utbildningen i Sverige den 19 mars 2025 kl 18:00-19:30 med efterföljande mingel i sal D3 (Lindstedtsvägen 5) på KTH.

Seminariet är kostnadsfritt, men eftersom antalet platser är begränsat behöver den som intresserad göra en anmälan (namn och e-post) till sprakforsvaret@yahoo.se senast två veckor före seminariet.

Vid seminariet, som hålls på svenska, kommer följande personer att tala och medverka i en paneldebatt:

•    Olle Bälter, KTH
•    Viggo Kann, KTH
•    Magnus Henrekson, Institutet för näringslivsforskning
•    Catrin Lundström, Linköpings universitet
•    Lena Lind Palicki, Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

Moderator är Olle Josephson, f.d chef för Språkrådet. Fler talare kan tillkomma.

Seminariet kommer att spelas in för den som inte kan delta.

Bakgrund

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Exempel är Eva Forslunds och Magnus Henreksons debattartikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbladet 13/1 2023, Catrin Lundströms debattartikel ”Nu blir engelskan ett hot mot demokratin” i Aftonbladet den 2/8 2023, Ola Håkanssons och Peter Svenssons debattbok ”På engelska förstår jag ungefär” samt den forskningsstudie av Olle Bälter, Viggo Kann, Chantal Mutimukwe och Hans Malmström från 2023 som visade att svenska studenter presterar signifikant sämre om de undervisas på engelska än på svenska.

En liknande diskussion förs även i andra västeuropeiska länder. Det tyska högskollärarförbundet antog ett uttalande i januari 2024, i vilket det betonade vikten av det nationella språket inom den högre utbildningen. Nederländska universitet vidtar åtgärder för att begränsa utbudet av engelskspråkiga kurser. Den flamländska delstatsregeringen i Belgien har beslutat att blockera fler masterprogram på enbart engelska. Norge ställer språkkrav på utländska forskare. De närbesläktade germanska språken är mest utsatta för engelskans expansion och inflytande. Även i engelskspråkiga publikationer diskuteras problemen med engelskans dominanta ställning inom den internationella forskningen och utbildningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkdförsvaret)

Internationella Engelska Skolan har beslutat att avveckla Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm. Det innebär att all undervisning upphör vid terminsslutet i juni 2026. Första steget är att stänga antagningen av nya elever inför läsåret 2025-2026.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)