Ulrika Borking skrev i sin blogg Ulingo den 26 april 2023:

”De allra flesta professionella översättare använder olika typer av CAT-verktyg (Computer Assisted Translation, CAT) när de översätter texter. Istället för att arbeta direkt i exempelvis en word-fil, bidrar översättningsprogrammet (CAT-verktyget) bland annat med:

•    Översättningsminnen (translation memory, TM)
•    Termbaser (term base, TB)
•    Kvalitetssäkring (quality assurance, QA)
 
Det positiva är att översättningsprocessen optimeras – det går snabbare och texten blir mer överskådlig eftersom den delas upp i segment. Dessa segment är helt enkelt mindre beståndsdelar av texten, oftast meningar. Källtextens segment (originaltexten) spaltas prydligt upp bredvid måltextens segment (översättningen) allt eftersom översättaren gör sin översättning av källtexten. Detta görs genom att en tvåspråkig fil i formatet xliff automatiskt skapas när texten som ska översättas har lagts in i CAT-verktyget.
 
När översättningen är klar så exporteras den från programmet och – voilà! Nu har CAT-verktyget skapat en likadan text som är i samma filformat som originalet, men på det nya språket. Fiffigt va? Jag använder mig främst av CAT-verktygen Phrase, MemoQ och Smartling.
 
CAT-verktyg effektiviserar som sagt arbetet, men det finns vissa typer av texter och uppdrag där översättningsprogram inte nödvändigtvis snabbar upp processen. ”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Laleh - En stund på jorden

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vilken tur att vi träffades innan vi dog

Vilken tur att vi träffades innan vi dog
mer kan man knappast begära
Folk föds och försvinner och missar varandra
men vi fick en stund vara nära
Du lever en sekund, jag en annan
vi möttes i mitten av den
Det ser ut som en tanke
en mästarplan
en gest av en okänd vän
Somligt förstod vi
annat inte
Vi gjorde så gott vi förmådde
Vi var blindskrift för varandras
fumliga fingrar
Vi anade, gissade, spådde
Kan man någonsin göra något annat?
Man får lära sig ett sätt att finnas
Det vi aldrig nånsin förstod av varann
är det som är värt att minnas

Sara Paborn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I SVT:s program ”Utrikesbyrån” diskuterades i tisdags Donald Trumps krav på att få ta över Grönland från Danmark. Bland deltagarna i programmet fanns den danske journalisten Jesper Zølck, gift med svenska journalisten och programledaren på SVT Carina Bergfeldt.

Det märkliga och lite pinsamma i programmet var att Zølck vägrade prata danska och pratade i stället engelska. Övriga deltagare pratade svenska hela tiden. De andra deltagarna, tidigare S-politikern och FN-diplomaten Jan Eliasson samt tidigare KD-politikern Sara Skyttedal, var negativa till detta märkliga språkval. Ändå valde Zølck att prata engelska.

Någon förklaring till detta märkliga språkval gavs aldrig. Var det någon slags artighet mot oss svenskar som inte förutsätts begripa danska? Danskens engelska textades i programmet och det hade man ju kunnat göra även om han pratat danska.

En annan person med samma märkliga inställning till det danska språket är Sveriges förbundskapten i fotboll, dansken Jon Dahl Tomasson.

Jonas Borelius

Insändaren har tidigare publicerats i Dagens Nyheter den 22 januari.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Vi tänker på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbladet 13/1 2023, Catrin Lundströms artikel ”Nu blir engelskan ett hot mot demokratin” i Aftonbladet den 2/8 2023, Olle Bälters/Viggo Kanns/ Chantal Mutimukwes/Hans Malmströms omfattande undersökning (1), som visade att svenska studenter förstår betydligt mindre om de undervisas på engelska än på svenska, vilket också Ola Håkansson/Peter Svensson visade i sin debattbok ”På engelska förstår jag ungefär”.

Betecknande nog förekommer en liknande diskussion i en del andra västeuropeiska länder. Det tyska högskollärarförbundet tog ett uttalande i januari 2024, i vilket det betonade vikten av det nationella språket inom den högre utbildningen. Nederländska universitet vidtar åtgärder för att begränsa utbudet av engelskspråkiga kurser.  Den flamländska delstatsregeringen i Belgien har beslutat blockera fler masterprogram på enbart engelska. Norge ställer språkkrav på utländska forskare. De närbesläktade germanska språken är mest utsatta för engelskans expansion och inflytande. Även i engelskspråkiga publikationer diskuteras problemen med engelskans alltför dominanta ställning inom den internationella forskningen och utbildningen.  

Mot bakgrund av ovanstående anordnas ett seminarium med titeln ”Svenskans ställning inom den högre utbildningen i Sverige” i form av en paneldiskussion på KTH, Stockholm onsdagen den 19 mars 2025 kl. 18.00 –  19.30 (inklusive tid för mingel fram till kl. 21.00) Exakt plats är KTH:s huvudbyggnad, våning 3, sal D3, Lindstedtsvägen 5, Stockholm -Lindstedtsvägen 9 är den rullstols- och rullatorvänliga ingången.

Seminariet arrangeras av nätverket Språkförsvaret och KTH, och är kostnadsfritt. Klara talare är Olle Bälter, Viggo Kann, båda från KTH, Magnus Henrekson från Institutet för näringslivsforskning, Catrin Lundström från Linköpings universitet och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Olle Josephson, f.d chef för Språkrådet. Fler talare kan tillkomma.

Eftersom antalet platser är begränsat, ser vi gärna att intresserade deltagare anmäler sig till Språkförsvaret senast den 14 februari till sprakforsvaret@yahoo.se med namn och e-post. Seminariet kommer också att sändas i Zoom på https://kth-se.zoom.us/j/65728413861  Vi hoppas på en givande diskussion på KTH om svenskans framtid inom den högre utbildningen.

(1) Se också detta referat på svenska!

Språkförsvarets styrelse

Vid frågor kontakta Olle Käll tel: 0704 022682, Per-Åke Lindblom tel: 070 7782302 eller Fredrik Vrang tel: 0709 393868

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan tar Lars-Gunnar Andersson upp i en artikel i Göteborgs- Posten den 18/1. Han skriver:

”Jag har tidigare aldrig funderat på om de som står och tittar på ett husbygge ingår i en speciell grupp av människor. För övrigt undrar man om det enbart är äldre män som kan vara umareller. Inga kvinnor? Ingen under 65?

Jag tvingas nu emellertid motvilligt erkänna att jag begåvats en umarell-krok i mitt ordförråd. Det gör mig mer observant på människor som betraktar stadens byggarbetsplatser.

Umarell är ett illustrativt exempel på hur ett ord och ett begrepp kan skapas. Vi har en uttryckssida med den lustiga formen umarell, och vi har en innehållssida, ett begrepp, som vi lite till mans kan fylla med detaljer.

Framtiden? Tja, än krävs det en del innan vi går fram till en man vid ett byggplank och frågar: ’Ursäkta, är min herre umarell?’”

Personligen tror jag inte att detta nyord kommer att rota sig i det svenska ordförrådet, eftersom det helt enkelt inte behövs. Ordet förklaras som ”Äldre man som på plats följer byggen i det offentliga rummet”.  Men hur utbrett är detta fenomen egentligen i Sverige?

Det är betydligt mer spännande att lyssna på en byggnadsarbetare, när denne berättar att han – vanligtvis en han – varit med om att bygga en viss byggnad. För många år sedan åkte jag bil tillsammans med en äldre byggnadsarbetare från Sundsvall i Stockholm, som successivt pekade ut byggnader som han hade varit med om att bygga.

Själv kan jag bara peka ut en byggnad, som jag har varit med om att bygga under en sommar – kartongfabriken i Iggesund 1962. Eftersom jag jobbade som takläggare, hade jag också en bra utsikt och jag såg inga umareller, inte ens kolingar (Kolingen: ”Det där med arbete är roligt – att se på.”).

De som byggde Cheopspyramiden under 20 – 30 år – uppskattningsvis 15 000 arbetare i genomsnitt varje år – kunde i motsats till Cheops själv påpeka att de hade byggt pyramiden.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag ställde denna fråga till Perplexity, eftersom övergången från latin till svenska vid Uppsala universitet finns dokumenterad. Det borde gå att få fram motsvarande uppgifter från Lunds universitet, eller så är det fortfarande en forskningsuppgift.

Observatör

Svar från Perplexity:

Vid Lunds universitet, liksom vid andra svenska universitet, ersattes avhandlingar på latin gradvis av avhandlingar på svenska under 1800-talet. Denna övergång skedde inte vid ett specifikt datum, utan var en process som pågick under flera decennier:

1. 1741 blev det för första gången tillåtet att använda svenska i avhandlingar, men detta gällde endast för ett fåtal praktiska ämnen.

2. Fram till mitten av 1800-talet var latin fortfarande det dominerande språket för avhandlingar. Även framstående svenska författare som Esaias Tegnér och Erik Gustaf Geijer skrev sina avhandlingar på latin i början av 1800-talet

3. 1852 upphörde latinet att vara obligatoriskt språk för akademiska avhandlingar i Finland, vilket kan ha påverkat utvecklingen i Sverige.

4. I Sverige fortsatte magistergraden att vara den högsta graden vid filosofiska fakulteten fram till 1872, vilket kan ha fördröjt övergången till svenska

5. Under senare delen av 1800-talet blev det allt vanligare med avhandlingar på svenska.

6. Efter 1852 ökade antalet helsvenska avhandlingar, där även titelblad, inledning och kommentarer var på svenska

Exakt när den sista avhandlingen på latin lades fram vid Lunds universitet framgår inte av sökresultaten, men övergången till svenska som huvudspråk för avhandlingar var i stort sett genomförd vid slutet av 1800-talet.

(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Språkförsvaret)