I Aftonbladet berättar kulturministern om att det nu görs en historisk satsning på minoritetsspråken.

Bra, men det skulle även behövas en historisk satsning på vårt officiella och gemensamma huvudspråk, svenska, med tanke på hur engelskan (oftast i onödan och ofta omtiverat) har släppts in i samhället.

Svenska språket är hotat av engelska som samhällsbärande språk – inte minst via alla de skattefinansierade språkbytesskolor som tillåts att skjuta upp som svampar ut jorden. I Sollentuna kommun finns sex (!)  stycken av dessa dödgrävare vad svenska språkets ställning anbelangar.

Språkbytesskolorna är (i negativ bemärkelse) världsunika för Sverige, inget annat land tillåter dem. Varför är de tillåtna i Sverige?

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Svenska Dagbladet)

Klarar du orden från det allra första högskoleprovet? Sätt din ordkunskap på prov med dessa frågor från 45 år sedan. Testet består av de 15 sista frågorna i högskoleprovets orddel våren 1977.

Gör testet här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Industri berättar (1):

”I år har Sverker Johanssons bot skrivit artiklar åt Wikipedia i ett decennium. Resultatet är 10 miljoner enskilda artiklar på uppslagsverket. 

–Jag tycker om att programmera, särskilt när resultaten är så synliga, säger han.”

Eftersom han skriver på svenska, försvarar han också svenskan i praktisk handling. Sverker Johansson har också skrivit den utmärkta boken ”På vandring i språkens fotspår”, som jag tidigare rekommenderat i denna nätdagbok.

Per-Åke Lindblom

(1)     Artikeln ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheter berättar idag (artikeln ligger bakom en betalmur):

”Trots att kommunen sade nej till en femte friskola med internationell inriktning i Sollentuna fick Nordic international AB tillstånd att starta.

– Det är anmärkningsvärt att Skolinspektionen kör över oss på det här viset, säger kommunalrådet Soley Aksöz Lithborn (M).

Hon menar att utbudet blir alldeles för ensidigt eftersom flera av skolorna ligger bara någon kilometer från varandra.”

De övriga friskolorna i Sollentuna heter Futuraskolan international Hertig Karl, Dibber international school, Vittra Rösjötorp International, Futuraskolan international Rådan.

Det heter vidare:

”Det borgerliga kommunstyret i Sollentuna har vanligtvis en positiv inställning till friskolor. Men den här gången sade ledningen blankt nej till den nya skolan i sitt yttrande till Skolinspektionen.

Det främsta skälet är att skolutbudet i kommunen blir alldeles för ensidigt, menar Soley Aksöz Lithborn (M) som är kommunalråd och utbildningsnämndens ordförande.

– Vi anser inte att man valt en lämplig plats för den nya skolan eftersom det redan finns flera skolor med internationell prägel i området. Dessutom är det väldigt många andra fristående aktörer alldeles i närheten, säger hon.”

”Internationell prägel” är naturligtvis bara en omskrivning för att en stor del av undervisningen sker på engelska. Förmodligen kommer många föräldrar som sätter sina barn i engelskspråkiga friskolor snart inse att de kanske har skjutit sig själva i foten. Ju större andel barn som går i friskolor, desto mer lika kommer dessa att bli de kommunala skolorna i fråga om ”ordning och reda”. Den springande punkten i dessa skolor är nämligen elevsammansättningen. Om tillräckligt många föräldrar väljer bort andra elever, så kommer systemet att haverera av sig självt.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svar till Ingvar Gustafsson (C), Hans -Åke Jönsson och Ulla Hamilton NST 9/4, 16/4 och 21/4:

Jag vidhåller att föräldrar med barn på privata friskolor själva ska betala skolavgiften (terminsavgiften) för sina barns utbildning. Har föräldrar och barn valt privata friskolealternativ, då har de också automatiskt accepterat att själva betala för utbildningen. Detta är ju valfrihet!

Det är väl ganska självklart. Hans-Åke Jönsson hävdar i sitt inlägg den 16/4 att det inte är något problem med att vinster hamnar i utlandet. Det är inte alls ovanligt, påstår han. Det är emellertid inte fel att dessa skolbolag och riskkapitalbolag i utlandet gör vinster, under förutsättning att föräldrarna själva får betala skolavgiften och undervisningen. Då är det helt okej, anser jag. Som jag har påpekat tidigare: "Varken privata friskolor eller andra privata verksamheter ska direkt (behöva) skattefinansieras i Sverige".

Som vanligt, när det handlar om skolan/friskolor, debatteras oftast bara ekonomin. Däremot debatteras sällan eller aldrig innehållet i skolornas undervisning. En fråga:

Vad anser Gustafsson, Jönsson och Hamilton om att flera privata friskolor, inte minst Internationella engelska skolan/IES, bedriver undervisning i huvudsak på engelska?  

PS. I detta sammanhang vill jag också tacka skribent Linda Larsson för hennes alldeles utmärkta insändare om privata friskolor i NST, Ängelholm den 7/4.

C-G Pernbring                                                                                                                                                                                                        

(Insändaren publicerades den 25/4 2022 i NST/HD, Ängelholm)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Erick Löfdahl skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag inledningsvis:

”I december förra året annonserade regeringen ett ettårigt lärar­program för att bland annat få in fler behöriga språklärare och därmed öka kompetensen för undervisning på grundskola och gymnasium. Programmet, som lanseras nu till hösten, uppvisar redan flera brister. Den största bristen är att franska och tyska inte finns representerade, ämnen som är grund­läggande i svensk skol­undervisning sedan långt tillbaka.

Efter Sveriges medlemskap i EU 1995 öppnades en stor möjlighet för oss svenskar att förbättra vår språkkompetens genom att fritt studera och arbeta i hela Europa. När jag vid samma tidpunkt började att läsa ett tredjespråk på grund­skolan stod valet enbart mellan franska och tyska. Spanska fanns inte som tillval. När jag började på gymnasiet, valde jag att även läsa spanska, främst för att jag har släktingar i Argentina. Men då var det bara jag och två studenter till som läste språket.

Under de tjugo år som har gått sedan dess har spanskan i stället blivit det enda dominerande tredjespråket i svensk skola, ett språk som i dag håller på att äta upp resurserna för franska och tyska på lärosäten runtom i landet. När regeringens nya ettåriga lärarprogram nu endast erbjuder spanska som ämnesval är det en utveckling som är ytterst beklaglig, inte minst när franskan och tyskan har blivit alltmer dominerande i EU sedan Brexit. Den nya säkerhetspolitiska situationen och ett eventuellt framtida Natomedlemskap, gör även att Sverige snabbt kan behöva en ökad kompetens inom dessa och andra främmande språk i framtiden.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Mikael Wiehe - Strö all min kärlek

Söndagens svenskspråkiga dikt

En haikudikt:

Ljumma vårvindar 

smeker körsbärsblommorna. 

Rosa överallt. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)