Ja, man kan ju inte säga annat än att det är såväl galet som ogenomtänkt med engelska på förpackningar. Det visar sig ju också i att de inte har något svar att ge på frågan om varför de nu har valt att föra in engelska, att de inte har tänkt på och förstått att vi skandinaver i regel kan läsa varandras språk. Och att det dessutom är ett mål att vi ska behålla denna mellanförståelighet och nyttja denna i vad som är nordiska sammanhang. Och det här ÄR ett nordiskt sammanhang för vår ömsesidiga språkförståelse. I några få fall kan förstås ord och uttryck skilja sig åt mellan svenskan och grannspråken, så att danskan och norskan har särdanska, särnorska eller dansk-norska ord som åtminstone inte är standardord inom svenskan, dock i de flesta fall igenkännliga och begripliga för en svenskspråkig. Men språk ingår dessutom alltid i sammanhang och vad är det exempelvis som man förpackar i halvstora kartongpaket och som står i butikshyllorna tillsammans med andra flingor och spannmålsprodukter om inte just flingor. Och om det då finns en bild på förpackningen av vad den innehåller, flingor, så borde det underlätta ytterligare enligt mig.

 
       
Men det är väl bra om det även kan finnas översättningar ifall varor saluförs i hela Norden. (Inte minst är det angeläget med artiklar som även säljs på finskspråkigt område eller på Island). Förpackningar kan ha text på flera nordiska språk och Coop och Ica har också haft det (se medsänt foto). Varför de inte fullföljer med att fortsatt ha det simultanspråkigt på sina produkter är för mig en gåta. Nu har de alltså gått från ett berömvärt beteende till att uppföra sig ogenomtänkt och destruktivt. På den bild som jag har skickat med så kan man se att jag har fotograferat av ett autentiskt flingpaket från Coop. Just genom att jag fann det föredömligt med det simultana så brukar jag ha förevisat denna kartong för mina studenter i kurser om nordiskt språk. Här råder det inte heller några tvivel om innehållet med det engelska lånordet cornflakes som är gemensamt i Skandinavien samt med bilder av såväl majskolvar som en skål med rostade majsflingor, så här har man istället valt att upprätta förklarande tillägg på i tur och ordning svenska, danska och bokmål om att paketet innehåller gyllene, spröda och rostade majsflingor för hela familjen vilket ger konsumenten en god morgon. Det kan ju förstås vara lite svårare med annat matnyttigt i andra typer av förpackningar som inte känns lika uppenbara till innehållet, detta med tanke på att det finns ätbara saker som heter något helt annat på grannspråken, men då är det alltså ett tillämpligt sätt att föra in simultan text samt någon typ av illustrerande bild.
      
Daniel Jacobson
Sundsvall

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
           

Flera friskolor, särskilt de stora friskolekoncernerna, motsätter sig införandet av offentlighetsprincipen i deras verksamhet. Men friskolorna är dels skattefinansierade och dels myndighetsutövande i form av betygssättning.  Så här skriver Linnea Lindquist om Internationella Engelska Skolans utlåtande:

”Det förvånar nog ingen att IES avstyrker förslagen om offentlighetsprincipen för friskolor. De avstyrker även lättnadsregler men tillstyrker insynsprincip om de utformas utifrån vad IES själva vill. De menar att man inte kan ha olika regler för stora - respektive små friskolehuvudmän.

De menar på fullaste allvar att de skulle få en kostnadsökning på 32 miljoner/år. Det skulle innebära att de skulle kunna anställa 54 personer som skulle lämna ut flera hundratusen handlingar per år. Alla förstår ju att den faktiska kostnaden är i paritet med kaffepengar.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej Coop!

Ni har just förlorat ännu en kund/medlem, nämligen mig. Det tar emot då jag tilltalas av den kooperativa idén. Att ni sedan många år har varit dyra och ärligt talat inte har haft det bästa sortimentet, har jag kunnat leva med, just därför att jag som sagt gillar tanken med kooperation. När ni började att fjanta er med "Coop" började jag ana oråd och drog öronen åt mig.

När ni nu dock så ogenerat och fullkomligt skamlöst "har pissat på det svenska språket och på mig som svenskspråkig", är dock måttet rågat!

För helvete: Svenska är nationalspråk i både Sverige och Finland och alla finsktalande i Finland läser svenska = behärskar språket grundläggande... minst.

Norska och danska är i sin tur, och i synnerhet i skrift, mycket mycket lika svenska. Engelska är å sin sida inte ett officiellt språk i något av de nordiska länderna. Inte ens ett minoritetsspråk. Lik förbannat så ska ni "leka internationella"! Engelskspråkigt är för övrigt inte liktydigt  med internationellt/internationalism. Internationalism = mångfald. "Bara engelska" = enfald.

Jag kommer inom kort att säga upp mitt medlemskap. Det skulle glädja mig mycket om ni, trots allt, kommer på bättre tankar och kommer till insikt om vikten av att visa era kunder respekten att tilltala dem på deras modersmål. Om inte så hoppas jag att ni går i konkurs - Jag "hoppar" gravölen!

Duger inte mitt/landets officiella huvudspråk, så duger inte era varor.

En före detta medlem.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Parkvall skrev igår i Svenska Dagbladet bland annat:

”Det påstås ibland att svenska är ett litet språk. Påståendet är falskt – faktum är att 98 procent av världens språk har färre talare än svenska.

Ibland behöver man bli påmind. Rentav påmind om att påminna om sådant man redan påmint om.

I dag protesterar en läsare mot att Sara Lövestam i sin dagliga Språklucka ondgjort sig över att vissa moderna telefoner och datorer inte behärskar svenska eller ens kan hantera bokstäver med prickar på. Budskapet var såklart riktat till henne och inte till mig, men mejladressen är gemensam för de tre spaltisterna. Invändningen är hur som helst kort och kärnfull: ’Jo, man får faktiskt ha respekt för att svenska språket är ett litet skitspråk.’ Vi som har begått misstaget att växa upp med en så larvig bygdedialekt får minsann tåla att världens it-utvecklare har annat för sig än att ta notis om vår ringa existens."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Språkförsvaret)

För en vecka sedan (3/12) skrev jag ett inlägg om att Coop har börjat byta språk på sina förpackningar. Jag skrev till Coops kundtjänst om saken, och fick svar från dem idag. Jag lägger in både det jag skrivit och deras svar här nedanför. Hälsnings- och avslutningsfraser är uteslutna.

Jag har genom en tidningstext rubricerad "Rör inte min spenat" uppmärksammats på att Coop säljer djupfrysta grönsaker under engelska namn. Dessutom senapssill med burkar som det står Mustard på. Varför? är min enkla fråga. Jag kollade själv i en Coop-butik idag, och de djupfrysta grönsakerna under Coops eget märke hette mycket riktigt Spinach, Cauli Flower, Green kale osv. Däremot hade de frysta varorna i ert märke Xtra svenska beteckningar efter vad jag kunde se. Man undrar om Coop kommer att märka alla varor i sitt eget märke på engelska, och har börjat med grönsakerna. På övriga varor stod beteckningen både på svenska och övriga nordiska språk, varför inte också på grönsakerna? Den hackade vitlöken och ingefäran hette f ö endast "Garlic" och "Ginger"! Varför duger inte svenska?

Skribenten i tidningen, Boris Benulic, skriver att Coop "verkar vara en koncern som försöker hantera sina ständigt krympande marknadsandelar genom att ge sina produkter engelska namn. Jag förstår inte hur det är tänkt att få försäljningen att öka". Själv blev han så arg att han gick till en annan butikskedja. Och jag håller helt med honom! Ge mig ett enda vettigt skäl att kalla era varor vid engelska namn om ni kan!

Coops svar: Anledningen till att vi har engelska namn på våra varor är främst för att Coops egna varumärken säljs mer och mer i de nordiska länderna, därav har vi ändrat så många namn nu står på engelska. 

Mitt svar: 

Tack för svar. Men vad menar ni på Coop: "De egna varumärkena säljs mer och mer i den nordiska länderna, därav har vi ändrat så många namn nu står på engelska". Är de nordiska länderna engelskspråkiga?! Som jag skrev i mitt meddelande står beteckningen både på svenska och övriga nordiska språk på de varor där inte språkbyte har skett. Så vad är problemet? Varför skulle t ex "kauli flower" och "ginger chopped and ready to use" vara mer gångbart än motsvarande ord på de nordiska språken i de nordiska länderna? Vad gäller det senare exemplet, tillsammans med "garlic chopped and ready to use", står det över huvud taget ingen produktinformation på något annat språk än engelska. På övriga förpackningar står produktnamnet med stor stil på engelska och med mycket mindre stil på de nordiska språken. Det är så onödigt - varför lägga till engelska med stor stil - varför bara inte behålla beteckningarna på de nordiska språk när ni ändå sätter ut dem på förpackningarna? Varför ska kunderna behöva undra vad ordet på förpackningen betyder på svenska och ta upp den och läsa den mindre stilen - kanske t o m med förstoringsglas - för att få reda på vilken vara det rör sig om. För ni ska inte tro att alla konsumenter i de nordiska länderna vet vad alla sorters varor heter på engelska.

Jag frågade om Coop hade någon vettig orsak till språkbytet, och svaret visar att det inte finns någon sådan.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Anita & Bosse Andersson – Mitt hem bortom bergen

Söndagens svenskspråkiga dikt

Döden tänkte jag mig så

Det gick en gammal odalman

och sjöng på åkerjorden.

Han bar en frökorg i sin hand

och strödde mellan orden

för livets början och livets slut

sin nya fröskörd ut.

Han gick från soluppgång till soluppgång.

Det var den sista dagens morgon.

Jag stod som harens unge, när han kom.

Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!

Då tog han mig och satte mig i korgen

och när jag somnat, började han gå.

Döden tänkte jag mig så.

Bo Setterlind

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Landskrona Direkt rapporterade den 5 december:

”SKOLA. Det råder stor oro på Internationella Engelska Skolan i Landskrona. Så oroligt är det att skolans rektor gått ut med ett meddelande till alla vårdnadshavande. Vad som ligger bakom meddelande är oklart men en anmälan om grovt olaga hot har inkommit till polisen. Det rör sig om en händelse som ska ha inträffat i måndags. Utöver detta ska polis och ambulans ha kallats till skolan på tisdagen.”

Nyhetsartikeln ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)