Idag intervjuade Dagens Nyheter Björn Ranelid, som mottog Språkförsvarets hederspris år 2018 för sitt skrivande som "vidgar och skänker nya toner och färgskiftningar till vårt svenska språk".

Läs hans välformulerade text “Jag kommer att strida för det svenska språket till mitt sista andetag”, där han också kommenterar sitt pris! 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Linnea Lindquist skrev på sin blogg den 24 februari bland annat:

Skolan får kraftig kritik när det kommer till lärarnas behörighet.

Det intressanta är vad lärarna säger om sin skola.
– IES Kista erhåller undervisning av ett flertal lärare som saknar lärarlegitimation och behörighet att undervisa i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk (franska och tyska).

Skolan säger själv att sju lärare på skolan som undervisar i språkämnen saknar lärarlegitimation. Språkämnen ingår inte i undantaget om att ha lärare med svensk lärarlegitimation. Två av de obehöriga lärarna är tillsvidareanställda, vilket inte är tillåtet.

– I intervju med lärarna bekräftas att en lärare som har en tillsvidareanställning vid skolan och undervisar i engelska saknar svensk lärarlegitimation. Läraren uppger vidare att hen har utländsk lärarexamen och att hen har all undervisning i engelska för eleverna i årskurserna 4-5.

Skolinspektionen skriver att det framgår av inkommen komplettering att skolan inte annonserat efter behöriga och/eller legitimerade i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk (franska och tyska) under 2023.

Man ska annonsera regelbundet efter behöriga lärare om man saknar behörig lärare i något ämne.

Läss vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Så här skriver signaturen Mary i en kommentar till ett inlägg av Linnea Lindquist i den senares blogg:

Tack Linnéa, du är en sann debattör. Detta gäller samtliga skolor inom IES koncernen…jag önskar att Skolinspektionen gjorde liknande rapport om IES i Tyresö där obehöriga lärare, våld, kränkningar ”De säger att de inte anmäler kränkande behandling eftersom det är så vanligt förekommande”.

Det finns ingenting i den skolan som heter ”lugn studiemiljö”, jag skulle vilja veta hur många som lämnat skolan och hur många färre som faktiskt står i kön även till Tyresö.

Jag är orolig för hur många fler som skall pressas in i en klass, för nu är det 32 elever på 1 lärare som inte har en chans att starta en lektion för att det är så stökigt. Fler i klassen behöver extra stöd och då får de normalbegåvade barnen stå tillbaka…

Äntligen Linnéa, äntligen är det någon som lyfter dessa frågor och jag är lycklig för att du blev invald i gruppen som skall leda skolfrågorna vidare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Aftonbladet berättar poeten och översättaren Anna Arvidsdotter hur det är att arbeta om en AI-översättning av en norsk roman till svenska, ett både underbetalt och stressigt arbete som det visar sig. Artikeln uppmärksammades också i radions Kulturnytt igår tisdag.

Arvidsdotter ser spår av engelska i översättningen som inte finns i det norska originalet och frågar sig om AI:n går via ett tredje språk om den inte hittar rätt direkt. Spår av engelska syns också i att AI:n är ”oerhört förtjust i possessiva pronomen”, något som ju är typiskt för engelskan. ”Varenda dörr, klänning och kroppsdel tillhör någon – inte alltid den man tror”.

Andra exempel på flagranta fel som Anna Arvidsdotter tar upp är att vid avstavningar i originalet bryr sig inte AI-översättningen om hur ordet fortsätter på nästa rad utan ”gissar hejvilt”. Ett exempel: Hån-den i originalet blir inte ”handen” i översättningen utan ”hånflinet”. AI:n har överhuvudtaget inget grepp om helheten, kan inte hålla en ton och vara konsekvent ens i översättningen av ett och samma ord. Norska Tante blir t ex både faster moster och tant. Dessutom hoppar den över hela bisatser, så det blir t ex ”sitta i skuggan” i stället för ”bli sittande i skuggan, på var sin sida om bänken”.

Förlaget i fråga är fullt medvetet om hur dåligt översättningsverktyget är, till exempel att det kan missa inte bara ord, utan hela meningar, ja hela stycken. Ändå är ersättningen till den som rättar och skriver om översättningen inte alls i paritet med ersättningen som utbetalas och den tilldelade tiden dessutom för kort. Efter att ha lämnat in texten menar Anna Arvidsdotter att det hade funnits mycket mer att göra: språket borde ha varierats mer och osvenska meningsbyggnader ha tagits bort. Men hon konkluderar: ”Ju mer jag marinerar mig i AI:ns språkvärld desto mer godtar jag. Jag vänjer mig, ser inte alla pronomen för alla pronomen. Vad gör det om det finns anglicismer kvar?” Efter att ha läst hennes text inser jag att användning av AI-genererade översättningar innebär en stor risk att kvalitén på svenskan i översatt skönlitteratur försämras, och att anglifieringen av svenskan blir ännu större.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta pressmeddelande publicerades den 30 maj 2018, men är fortfarande aktuellt)

"Alla friskolegrupper sätter genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven, visar en ny rapport.

Forskaren Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning, har i sin studie använt en ny ansats som tydligt visar att fristående grundskolor sätter högre betyg än kommunala. Han har jämfört betyg i alla ämnen med de nationella prov som finns i framför allt matematik, för att fånga skolans allmänna nivå. Det vanligaste sättet är annars att jämföra med endast de ämnen som har nationella prov.

Resultatet visar att skolor tillhörande Internationella Engelska skolan och Kunskapsskolan särskilt utmärker sig för att vara generösa i betygssättningen. Detta pekar på svårigheten att ha ett enhetligt och tillitsbaserat regelverk för en verksamhet där både privata och offentliga aktörer är verksamma, konstateras i rapporten.

Läs rapporten Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System.

Tidigare har Skolverket i en rapport visat att elever från friskolornas gymnasieprogram klarar sig sämre i högskolan, trots att friskoleelevernas snittbetyg är högre än det för elever från kommunala skolor.

Mer om Jonas Vlachos forskning."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars-Gunnar Andersson skrev i sin språkkrönika i Göteborgs-Posten den 10 augusti bland annat:

“Namngivningen har varit svenskspråkig. Detta har varit så självklart att det inte ens diskuterats. Men detta gäller namngivning i det offentligas regi.

I företagens värld ser det annorlunda ut. Det står naturligtvis Petter Stordalen fritt att kalla sitt hotellföretag Strawberry Hotels. Att han sedan för ett okänt antal miljoner lyckas få Sveriges nationalarena att officiellt heta Strawberry Arena är något helt annat. Det är märkligt och svårbegripligt. Ska verkligen en hotellägare kunna köpa sig namnrättigheten till en nationalarena?

Det lät som ett aprilskämt, det visade sig vara sant.”

Läs vidare här!

Frågan om namngivningens betydelse  uppmärksammades tidigt av Språkförsvaret. I vårt utkast till svensk språklag 2006  skrev Språkförsvaret:

Ҥ 13. Namngivning

1. Namn på platser och orter skall enbart ges på svenska utom i områden, där meänkieli eller samiska av hävd har talats, varvid parallella namn kan användas.

2. Namn på institutioner, allmänna organisationer, byggnader, projekt och så vidare, som initierats eller bekostats av svensk myndighet skall ges på svenska. Parallell namngivning på främmande språk kan ske om det är befogat, men under förutsättning att det svenska namnet står först.”

(Denna nädagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per Andersson skriver i en debattartikel i Skånska Dagbladet den 10 augusti:

“Kunskaper i främmande språk banar väg för både rikare innehåll och större valmöjligheter i livet, men långt ifrån alla elever skaffar sig färdigheter i annat än engelska. Förutom att utöka undervisningen i danska och norska inom ämnet svenska, vore det en investering med betydande avkastning att till de obligatoriska ämnena lägga tyska och franska, för att ge alla elever grundläggande kunskaper och en plattform för vidare språkstudier."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)