(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans, kommenterar på Twitter:

”Ja” är ett ännu kortare svar och även det rätta svaret, vad än IES public affairsansvarige påstår. 27 % av den ökade segregationen beror enligt oberoende forskare på skolvalet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna lapp satt fasttejpad på porten till Helgalunden 13 i Stockholm i dag, söndagen den 2 juni 2024. Det är Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm som för ovanlighetens skull kommunicerar på svenska i stället för på engelska och dessutom på felfri svenska. Kors i taket!

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sven-Bertil Taube: Änglamark 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Sommarorgel

Långt bortom doftlösa år

sommarens honungsdoft:

vaggande, rusande, len

steg den bland körsbärsträd.

Långt bortom tonlösa år

äppelträdens musik:

kronorna, fyllda av bin, 

gjordes till orglar då.

Johannes Edfelt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta rundbrev skickades ut den 24 maj till de fem första kandidaterna på varje partis lista inför valet till EU-parlamentet den 9 juni. Med parti avses här riksdagspartierna och ytterligare ett parti, som i likhet med tidigare Junilistan, Piratpartiet och Feministiskt initiativ bedömdes ha en reell chans att komma in i EU-parlamentet. Det finns annars en uppsjö partier, som ställer upp i detta val. De inkomna svaren läggs ut som kommentar till detta inlägg. Svaren läggs också ut på webbplatsen.

Bästa/-e kandidat till EU-parlamentet,

inför valet till EU-parlamentet den 9 juni 2024 skulle Nätverket Språkförsvaret gärna vilja veta vilken syn du har på svenska språkets roll inom EU genom att ställa en enda, enkel fråga:

Avser du att tala svenska på EU-parlamentets plenarmöten eller inte? Motivera gärna ditt svar!

Om du inte redan känner till det, har EU alltså ett avancerat simultantolkningssystem. Svaren, som skickas till sprakforsvaret@yahoo.se helst naturligtvis före den 9 juni, kommer att publiceras fortlöpande på Språkförsvarets webbplats – http://www.sprakforsvaret.se/sf/.  Vi tackar på förhand för din medverkan.

Denna fråga vänder sig till de fem första namnen på respektive partis lista.

Nätverket Språkförsvaret
Styrelsen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta stycke är hämtat från Linnéa Backvalls artikel ”Svenskan i EU –Målgruppsanpassning is the way to go” i Språkpolitikbloggen idag.)

På frågan om huruvida det var lätt att begära tolk var det vanligaste svaret i såväl 2024 års undersökning som den tidigare undersökningen något i stil med ”jo det tror jag att det är, men jag brukar aldrig göra det”. Tolk bokas automatiskt tillplenum och större möten, men utanför dessa tillfällen verkade det alltså vara ovanligt att tolk begärdes. En av respondenterna skrev specifikt att hen helst inte ville gå via tolkar under förhandlingar och liknande, vilket indikerar att hen upplevde att tolkning påverkade förhandlingsprocessen negativt. En respondent berättade även att ”våra kollegor på sekretariaten påminner oss ofta om att begära tolk om vi behöver det”, vilket tyder på att tolkbeställning inte är en självklarhet bland ledamöterna. Det verkar alltså ligga närmre till hands att tala engelska än att begära tolk.

”En fantastiskt viktig service”

Men även om tolkar sällan bokas av ledamöterna verkar de mycket uppskattade. Två av respondenterna 2024 lyfte rätten till tolk som mycket viktig eftersom den ”gör parlamentets arbete och beslut tillgängligt för fler”, och en av dem beskrev tolkning som ”en fantastiskt viktig service”. Samma respondent lyfte även ett önskemål om att rätten till syntolk och teckentolk borde stärkas inom EU, både för svenska och för övriga officiella språk. En respondent poängterade även att tolkning gör det ”lättare att koncentrera sig och bidrar till att öka förståelsen jämfört med om jag ska lyssna på engelsk tolkning i flera timmar t.ex.”, och två respondenter skrev om behovet av att få fler dokument översatta till svenska. Alltså framkommer ett fortsatt behov av tolk- och översättningsserviceför svenska EU-parlamentariker, även för de med goda engelskkunskaper.

Enrespondent från 2019/20 skrev att hen höll hårt i sin rätt till tolk, och attdet har varit svårt att få tolk på tjänsteresor, konferenser och liknande eftersom ”de tycker att vi svenskar är så bra på engelska så vi är inte prioriterade!” Hen skrev att ”för mig har tolkningen varit det viktigaste arbetsverktyget jag har haft”, och att ”i EU-sammanhang tycker jag att det ska vara lika för alla, att alla språk är lika mycket värda. Tyvärr är det inte så”. Här framträder en bild av tolkarnas viktiga roll i EU-arbetet, och att EU:s princip om främjad flerspråkighet kanske inte alltid följs i praktiken.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)