Det är ingen tvekan om att det danska Modersmålselskabet har tagit ett djärvt steg med dessa fullmatade volymer. Att överhuvudtaget förvänta sig att läsare skall vara förtrogna med IPA, det internationella ljudskriftsalfabetet, vittnar om stort förtroende för intresset och i viss mån kunskaperna hos köparen av dessa böcker. (en inbunden och en i en enklare, mindre påkostad variant).

I tider när ljudböcker övertar marknadsandelar från den tryckta boken och när ljudboken bjuder på både uttal, tonfall, prosodi och inlevelse, kommer här en tryckt bok med information om hur danska ord vanligen uttalas.

Det internationella uttalsalfabetet har de flesta som lärde sig framför allt engelska under 1900-talet, kommit i kontakt med. Den fonetiska skriften var ett bra hjälpmedel innan gott uttal på främmande språk, i synnerhet engelska, var allmänt tillgängligt som det är i dag. För att bistå läsaren är böckerna försedda med en reviderad version (2021) av det internationella alfabetet med tydliga förklaringar för den läsare som känner igen beteckningar som bilabial, alveoaler, dentaler och palatal.

Om man däremot skulle beskriva uttalet i svenska dialekter var det det svenska landsmålsalfabetet som gällde. Jag vet inte huruvida en dansk motsvarighet till landsmålsalfabetet existerar, men här är det i alla fall, som sagt, det internationell uttalsalfabete, IPA, som är aktuellt.

Principerna för hur man gått tillväga och hur man bör beakta stavning respektive uttal är noggrant och tydligt angivna på ett vetenskapligt sätt.

För vem är då böckerna tänkta? Författarna Ruben Schachtenhaufen, Mikael Fabrin och den hos oss välkände Michael Bach Ipsen svarar själva på den frågan.

Författarna menar att det förstås är särskilt lämpligt för den som läser danska som andraspråk, men också att den allmänt språkintresserade kan ha praktisk nytta av boken.

Men man skriver inte bara för att beskriva hur det är i dag, utan också för historien. Man menar att denna manifestation av det vanligaste bildade danska uttalet av ord i dag kan vara av oerhört stort intresse om 50 eller 100 år för att se hur det danska språket har utvecklats och förändrats.

Författarna menar också att boken inte ska användas som normerande och auktoritärt hävdande av ett nödvändigtvis korrekt uttal eftersom varianter kan förekomma som är lika så goda former av uttal, men att boken är ett beskrivande och vägledande dokument.

För tillblivelsen av detta fina verk har man fått ekonomiskt bidrag av Augustinusfondenm Lemvigh-Muller Fonden och Toyota-Fonden.

Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Martin Stensö - Marionetterna

Söndagens svenskspråkiga dikt

Marionetterna

Det sitter en herre i himlens sal,

och till hans åldriga händer

gå knippen av trådar i tusental

från vart människoliv han tänder.

Han samlar dem alla, och rycker han till,

så niga och bocka vi som han vill

och göra så lustiga piruetter,

vi stackars marionetter.

Vi äta och dricka och älska och slåss

och dö och stoppas i jorden.

Vi bära den lysande tankens bloss,

vi äro så stora i orden.

I härlighet leva vi och i skam,

men allt som går under och allt som går fram

och allt som vår lycka och ofärd bådar

är bara ryck på trådar.

Du åldrige herre i himlens sal,

när skall du tröttna omsider?

Se dansen på dockornas karnaval

är lik sig i alla tider.

Ett ryck på tråden – och allting tar slut

och människosläktet får sova ut,

och sorgen och ondskan vila sig båda

i din stora leksakslåda.

Bo Bergman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Digitala medier och artificiell intelligens förändrar också utbudet av ämnen i de tyska skolorna. Vid en mediepolitisk konferens i Stuttgart efterlyste medieforskaren Bernhard Pörksen ett skolämne med namnet ”digital mediekompetens”. På kongressen uppmanade Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann skolorna att ta upp frågor som: ”Var väljer algoritmerna vad jag får se? Var är AI inblandat i text och bild?” För detta ändamål föreslog han att man skulle spara in undervisningstid i andra ämnen, till exempel för ett andra obligatoriskt främmande språk. ”Vi behöver inte det längre. Jag sätter en knapp i örat och min telefon översätter - oavsett om den andra personen talar spanska, polska eller kiswahili”, sade Kretschmann. Filologförbundet blev upprört över detta uttalande: ”För att kunna mata AI:n med vettigt formulerade frågor och utvärdera svaren krävs grundläggande kunskaper och tankeförmåga. Framför allt krävs det också språkliga färdigheter, säger Martina Scherer, delstatsordförande för filologförbundet i Baden-Württemberg. ”Det är alldeles för kortsiktigt att bara överlåta alla sina egna färdigheter till 'AI' och vara nöjd med det”, fortsätter Martina Scherer.

Källa: tagesschau.de, news4teachers.de

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Uppsagda Northvolt-arbetare som söker nya jobb får nu betala priset för att batterifabriken är en helt engelskspråkig arbetsplats. Det menar språkforskaren Andreas Nuottaniemi.

– De har blivit mycket utsatta gentemot arbetsgivaren när de befinner sig i ett land där majoritetsspråket skiljer sig från det som används på arbetsplatsen, säger han.”

Läs vidare här!

Dessutom har lokaltidningen fjäskat för Northvolts språkpolitik genom att publicera engelskspråkig text.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bussen som har en skylt med rullande text på engelska - ”IN”, ”OUT”, ”STOP” och ”SEATBELTS” - befinner sig häpnadsväckande nog inte i Storbritannien, USA, Kanada, Australien eller Nya Zeeland utan i Sverige, landet som har svenska som officiellt språk sedan 2009, ett språk som har talats i Sverige sedan vikingatiden på 800-talet. Dessförinnan talades det urnordiska i Norden. Svenskan har naturligtvis förändrats och påverkats av andra språk genom åren, inte minst av tyskan, men aldrig någonsin har ett främmande språk hotat svenskan som engelskan gör i dag. Kortet är taget på en stadsbuss i Växjö i Småland.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ikea återinför skyltning på svenska – "Det här visar att konsumenterna har makt", skriver Vasabladet i Finland (artikeln  ligger bakom en betalmur, men delar av den kan läsas).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet, och som har funnits alltsedan 2005. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!".  Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.

Språkförsvaret är hela tiden aktivt, vilket du kan se om du besöker vår webbplats eller nätdagbok. Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: Webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.  Språkförsvaret har gett ut flera antologier,  senast ”Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris?” – ISBN 978-91-519-6917-6. Den kan beställas direkt från sprakforsvaret@yahoo.se för 120 kr – frakt i vanligt brev för 4 frimärken eller i förpackning för 66 kr tillkommer. Medlemmar har rabatt. Antologin kan givetvis också beställas från internetbokhandlarna eller inhandlas i en välsorterad fysisk bokhandel.

Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom  programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor – 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS. Medlemskap i Språkförsvaret kräver inte aktivitet, men vi uppmuntrar till aktivitet. Det är poängen med en gräsrotsorganisation.

Du kan naturligtvis sätta in mer än 200 kr, om du vill. Medlemsavgiften gäller per kalenderår (1/1 - 31/12). Skriv samtidigt till Språkförsvaret  och berätta vad insättningen avser och också gärna lite om dig själv. Om du inte har tillgång till e-post, ange kontaktuppgifter på inbetalningskortet eller till någon av kontaktpersonerna – se ”Kontakt”. Vi kommunicerar internt huvudsakligen genom e-post. Som medlem kan du vara med om att utarbeta vår språkpolitik och delta i våra interna diskussioner.

Du kan självfallet också skänka ett ekonomiskt bidrag till Språkförsvaret för att hjälpa oss att utveckla verksamheten. Om du vill veta mer i detalj hur vi tänker använda pengarna, kan du kontakta Språkförsvaret ! Alla bidrag är välkomna.

Om du inte väljer att bli medlem, kan du ändå följa vår verksamhet genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev, bevaka de senaste uppdateringarna liksom vår nätdagbok.

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post:  sprakforsvaret@yahoo.se

För ca 5000 år sedan spred sig det folk som kom att kallas indoeuropéer över Europa och Asien. Och spred sig gjorde även deras språk. Stora delar av världens befolkning talas idag indoeuropeiska språk, som utvecklats på olika sätt och till skilda språk, men som alltså har samma ursprung. Dagens lingvistiska arkeologi har metoder för att gå tillbaka till rötterna och rekonstruera hur det indoeuropeiska urspråket lät. I den här länken till radioprogrammet Språkets hemsida finns flera länkar om detta urspråk, bl a en där man kan höra hur man tror att det lät. Fascinerande, tycker jag. Men lika hissnande för tanken är att en del ord i t ex svenskan är ännu äldre, alltså de (eller deras 'prototyper' fanns här innan indoeuropéernas ankomst för 5000 år sen. Det rör sig främst om ord som har med odling att göra, som ärta, böna, rova, och klöver. 

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)