Söndagens svenskspråkiga sång

Fjedur - I denna ljuva sommartid

Söndagens svenskspråkiga dikt

Trolldom

I natt gå trollen till månskensbal
på skogens tystaste glänta,
och älvorna samlas från myr och dal,
där bulleblommorna vänta.

I natt ligger trolldom kring sten och stam
och kring tjärnens drömmande vassar,
en fager trolldom, som blommar sig fram
och går där och viskar och tassar.

Nu ville jag smyga som förr, ett barn,
med barnsligt undrande sinne
och väva mig sagor av månskensgarn
och fästa dem klart i mitt minne!

Men ack, jag är vuxen och hör ej som förr
vad skogen och ängarna viska;
jag lupit för långt från hemmets dörr -
förjagad av livsvåndans piska …

Men lika fullt är det trolldom ändå,
som viskar i juninatten,
från doftande hult, från glimmande strå
av speglande silvervatten …

En skönhetens trolldom, som strängarna rör
i hjärtats innersta gömma,
när dagens jäktande omsorg dör
och längtande själar drömma.

Pälle Näver (Josef Högstedt)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per Lindvall skriver avsluttningsvis i artikelna i ”Hela IES bolagsstruktur ska enbart ses som ett försök att dribbla bort korten” i Realtid den 22/6 2023:

”Och så till lönsamheten. IES-koncernen redovisar för det senaste räkenskapsåret en rörelsemarginal på 4,3 procent. Inte så iögonfallande, men då ska man veta att då ingår en bokföringsmässig förlust på internförsäljningen av den spanska verksamheten på 85 miljoner kronor, liksom koncernmässiga avskrivningar på goodwill på 145 miljoner kronor. Justerar man för detta så hamnar rörelsemarginalen på 8,9 procent. Vill man titta på det populära måttet EBITDA-marginal så ligger den på närmare 11 procent.

Om detta är att betrakta som 'övervinst' eller inte kanske beror på läsarens politiska hemvist. Begreppet har ju en lätt marxistisk klang. Men även för de som tror på marknadsekonomi och konkurrens så är det en anmärkningsvärd hög marginal för en verksamhet som inte har något externt kapitalbehov. (Verksamheten finansieras ju genom förskott, genom den så kallade 'skolpengen').

IES kanske ska ses som en 'vinnare' i den darwinistiska kampen på skolmarknaden. Frågan är bara om det är därför vi har ett skattefinansierat skolsystem. Jag tror inte det. För mig börjar det bli uppenbart att samhällskostnaderna att ta hand om 'förlorarna' på denna 'marknad' vida överstiger 'vinsterna'.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Olle Käll: Hälsningsanförande vid VDS årsmöte/delegatförsamling den 26/5 – 28/5 2023

Först och främst vill jag uttrycka mitt uppriktiga tack för inbjudan till denna delegatförsamling. Vi i motsvarande förening i Sverige, som heter Språkförsvaret på svenska, eller "Die Sprachverteidigung" på tyska, är imponerade av er framgångrika verksamhet, och tycker att vi har mycket att lära.

Språkförsvaret uppstod 2002 som en privat nätsida, men omvandlades till ett nätverk 2005. Den språkpolitiska plattformen står på tre ben: 1) Vi försvarar det svenska språket, särskilt mot engelskans spridning; 2) vi förespråkar flerspråkighet och; 3) mellannordisk språkförståelse. Det innebär att Språkförsvaret prioriterar att upprätthålla språkets status, kampen mot domänförlust.

Språkförsvaret har beskrivits som en internetbaserad lobbyorganisation. Vår webbplats är kostnadseffektiv och har också en stor inverkan. Hittills har all korrespondens med myndigheter och företag hamnat i mappar och lådor. Men Språkförsvaret publicerar i princip all korrespondens med myndigheter och företag på nätet så att alla kan läsa den. När det gäller språkrelaterade sökord på Google har vi en stark position.

När nätverket grundades var vår huvuduppgift att hjälpa Sverige att anta en språklag. Situationen var absurd; I Sverige fanns fem officiella minoritetsspråk och i Finland var svenska nationalspråk, men inte i Sverige. Sommaren 2005 lanserade Sprachverteidigung en kampanj i pressen riktad direkt till riksdag och regering. Redan hösten 2005 beslutade de borgerliga partierna att stödja kravet på en språklag. Detta krav misslyckades dock i riksdagen i november samma år med en marginal på några få röster. Men opinionen var så stark att den socialdemokratiska regeringen våren 2006 försökte nå en bred överenskommelse med alla partier i riksdagen om en språklag.

Språklagen innebar ett viktigt steg framåt, trots att lagen endast är en skyldighetslag, dess tillämpningsområde är begränsat och den innehåller inga bestämmelser om sanktioner. Språkförsvarets eget förslag till språklag, som vi publicerade 2006 i utbildningssyfte, går mycket längre.

Vad innebar kampen för en språklag i Sverige?

1. Språksituationen före och efter 2005 är som natt och dag. Tack vare de många debatterna har språkmedvetenheten och intresset ökat avsevärt. Till och med en kommersiell språktidning med en upplaga på 20 000 exemplar startade och heter Språktidningen på svenska.

2. Med stöd av språklagen har det varit möjligt att säkerställa att svenska forskare och universitetslärare har rätt att skriva forskningsansökningar, jobbansökningar och befordringsärenden på svenska. År 2012, efter 18 års användning av e-postadresser på engelska, införde regeringen adresser på svenska. Dessutom har språklagen satt press på myndigheterna att i större utsträckning använda sig av flerspråkig information.

Under sista halvåret 2022-23 har vi intensifierat vårt arbete mot för mycket engelska i skolan, och vi förlitar oss på språklagen, som säger att svenska är "det allmännas språk" och att man ska kunna använda svenska överallt i samhället. Språksituationen i många grundskolor i Sverige är mycket oreglerad: från förskola till årskurs 9 får man använda hälften på ett annat språk i klassen, från 16 till 19-åringar upp till 90 % [i praktiken: engelska]. Det innebär att svenska kommer att behandlas som ett språk för "de infödda" i dessa skattefinansierade skolor, där engelska ses som ett viktigare språk för eleverna i framtiden. En nästan kolonial situation, alltså. Debatten har nu öppnats upp, och fler politiker uppmärksammar faran i mixen när det gäller privata skolor och språkbyten.

Sammanfattningsvis kan vi säga att utan språklagen skulle debatten och situationen i skolan förmodligen varit svårare, och skolkoncernen"Engelska skolan", som den heter, är nu mer försiktig och betonar vikten av det svenska språket. Vi vet dock inte exakt vad som händer i praktiken i dessa skolor med svenskans status. Men som nätverk fortsätter vi att arbeta med detta och andra områden.

Olle Käll

(Anförandet hölls på tyska)

 Begrüssungsrede bei VDS Bundesdelegiertenversammlung

Zuerst möchte ich mich ganz herzlich für die Einladung zu dieser Bundesdelegiertenversammlung bedanken. Wir in dem entsprechenden Verein in Schweden, Språkförsvaret auf Schwedisch, oder "Die Sprachverteidigung / Sprachwehr" auf Deutsch genannt, sind beeindruckt von Ihren erfolgreichen Tätigkeiten, und finden, dass wir viel zu lernen haben.

Språkförsvaret entstand 2002 als private Website, wurde jedoch 2005 in ein Netzwerk umgewandelt. Die sprachpolitische Plattform steht auf drei Beinen: 1) Wir verteidigen die schwedische Sprache, insbesondere gegen die Ausbreitung des Englischen; 2) wir befürworten Mehrsprachigkeit und; 3) Mittelnordisches Sprachverständnis. Das bedeutet, dass Språkförsvaret der Statuserhaltung, dem Kampf gegen Domainverluste, Priorität einräumt. 

Språkförsvaret wurde als internetbasierte Lobbyorganisation beschrieben. Unser Internetauftritt ist kostengünstig und hat zudem eine große Wirkung. Bisher landete die gesamte Korrespondenz mit Behörden und Unternehmen in Ordnern und Schubladen. Aber Språkförsvaret veröffentlicht grundsätzlich die gesamte Korrespondenz mit Behörden und Unternehmen online, sodass sie jeder lesen kann. Bei sprachbezogenen Keywords bei Google haben wir eine starke Position.

Als das Netzwerk gegründet wurde, bestand unsere Hauptaufgabe darin, Schweden bei der Verabschiedung eines Sprachengesetzes zu unterstützen. Die Situation war absurd; In Schweden gab es fünf offizielle Minderheitensprachen und in Finnland war Schwedisch die Landessprache, in Schweden jedoch nicht. Sprachverteidigung startete im Sommer 2005 eine Kampagne in der Presse, die sich direkt an den Reichstag und die Regierung richtete. Bereits im Herbst 2005 beschlossen die bürgerlichen Parteien, die Forderung nach einem Sprachengesetz zu unterstützen. Allerdings scheiterte diese Forderung im Reichstag im November desselben Jahres mit einem Vorsprung von wenigen Stimmen. Doch die öffentliche Meinung war so stark, dass die sozialdemokratische Regierung im Frühjahr 2006 versuchte, mit allen Parteien im Reichstag eine breite Einigung über ein Sprachengesetz zu erzielen. 

Das Sprachengesetz stellte einen wichtigen Schritt nach vorn dar, obwohl das Gesetz nur ein Pflichtgesetz ist, sein Anwendungsbereich begrenzt ist und es keine Bestimmungen zu Sanktionen enthält. Språkförsvarets eigener Entwurf zum Sprachengesetz, den wir 2006 zu Bildungszwecken veröffentlicht haben, geht wesentlich weiter.

Was hat der Kampf um ein Sprachengesetz in Schweden bedeutet?

1. Die Sprachsituation vor und nach 2005 ist wie Tag und Nacht. Dank der vielen Debatten sind das Sprachbewusstsein und das Interesse deutlich gestiegen. Es wurde sogar eine kommerzielle Sprachzeitung mit einer Auflage von 20.000 Exemplaren, und heisst auf Schwedisch "Språktidningen".

2. Auf der Grundlage des Sprachengesetzes konnte sichergestellt werden, dass schwedische Forscher und Hochschullehrer das Recht haben, Forschungsanträge, Anstellungsbewerbungen und Beförderungsangelegenheiten auf Schwedisch zu verfassen. Nach 18 Jahren mit E-Mail-Adressen auf Englisch führte die Regierung 2012 Adressen in schwedischer Sprache ein. Darüber hinaus hat das Sprachengesetz Druck auf die Behörden ausgeübt, mehrsprachige Informationen stärker zu nutzen.

Wir haben im letzten Halbjahr 2022-23 unsere Arbeit gegen allzu viel Englisch in der Schule intensifiiert, und wir stützen uns dabei auf das Sprachgesetz, das sagt, dass Schwedisch "die Sprache der Öffentlichkeit" ist, und dass man "Schwedisch überall benutzen können" soll. Die Sprachsituuation in vor allem vielen Gymnasien in Schweden ist sehr ungeregelt: von der Vorschule bis die 9. Klasse darf man die Hälfte auf eine andere Sprache im Unterricht benutzen, von 16.- bis 19-jährigen bis zu 90 % [im Praxis: Englisch]. Das bedeutet, dass Schwedisch in diesen durch Steuer finanziierten Schulen wie eine Sprache für "die Eingeborenen" behandelt wird, indem Englisch wichtigere Sprache für die Schüler in der Zukunft angesehen wird. Eine fast koloniale Situation, also. Die Debatte hat sich jetzt geöffnet, so dass mehr Politiker auf die Gefahr in der Mischung im Feld privater Schulen und Sprachwechsel achten.

Als Zusammenfassung können wir sagen, dass ohne das Sprachgesetz wäre die Debatte und die Situation in der Schule wahrscheinlich noch schlimmer, und das Konzern "Englischen Schule", wie sie heisst, ist jetzt vorsichtiger und betont, wie wichtig die schwedische Sprache ist. Was in der praxis in diesen Schulen geschieht mit dem Status des Schwedischen wissen wir jedoch nicht genau. Aber wir arbeiten als Netzwerk stets weiter auf dieses und andere Bereichen.

Olle Käll

Läs mera om Verein Deutsche Sprache här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Pernilla Andersson - Koltrast vid Haväng

Söndagens svenskspråkiga dikt

I Haväng

I ensligt landskap rinner ån mot havet
och gräver ner sig mellan gröna brinkar.
En sista ättehög på stranden vinkar
sitt avskedsstecken, halvt i sand begravet.

En glesnad rest av den försvunna skogen
står kvar som harpa för den hårda östan.
Den kärva marken andas fin förtröstan:
sandnejlikan har blivit nejden trogen.

Helt för sig själva leva dessa kullar.
Backsvalan svingar sig ur jordens gömmen.
Forellen spritter i den klara strömmen.
Väduren betar, medan åskan rullar.

I tomma sällskap skall jag tänka ofta
på detta enkla smycke av naturen,
en amulett, i minnets kedja buren,
där Hav och Äng ur blotta namnet dofta.

Anders Österling

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göran Lund kommenterar på Språkförsvarets vänner på Facebook:

”Engelska är som vi alla vet mycket häftigare än svenska, i alla fall enligt vår ledande internationella engelska skola. Men när engelskan inte räcker till, då slänger man glatt in ett svenskt ord, och struntar i att kolla upp vad det heter på engelska.  Dessutom felstavar man svenskan, men den är ju sekundär.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)