Vad vi vet så arbetar engelskspåkiga friskolor för att försvaga svenska språkets ställning i Sverige; det gäller inte bara Internationella Engelska Skolan utan även  Nordic International School, English Business School, Dibber och Futuraskolan med flera. De är definitivt en säkerhetsrisk för svenska språket.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna debattartikel av Lars Engwall publicerades i Econ Journal Watch september 2022. Från den inledande sammanfattningen:

År 1729 valde Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala som en av sina medlemmar den man som introducerade ångmaskinen i Sverige. Hans namn var Mårten Triewald. En av Triewalds reaktioner på sitt val var att föreslå att sällskapet skulle övergå från att publicera sig på det språk som då var det vanligaste språket, latin, till svenska (Ellegren 2019, 176-181). Sällskapet i Uppsala lyssnade inte på detta förslag, men tio år senare förverkligades Triewalds vision i Kungl. Vetenskapsakademien, som grundades 1739. En motsvarande reform, inspirerad av Eva Forslund och Magnus Henrekson (2022), är inte sannolik i dag. De som läser Forslund och Henrekson kommer förmodligen i stället att avfärda deras argument som bakåtsträvande och pekar på den moderna akademins internationella karaktär.

Dessa skeptiska läsare har dock också skäl att ta till sig deras pläderingar för "en ombalansering av engelskan gentemot modersmålet" (2022, 258). Deras argument är viktiga för universitetens alla tre uppgifter: forskning, undervisning och samarbetet med samhället.

Läs vidare här!  Artikeln finns också länkad och förtecknad på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sten Svensson skriver inledningsvis i en artikel (Rapport 3 2023 – Nätverket för en likvärdig skola):

”Internationella Engelska Skolan, IES, en av de mest framgångsrika och snabbväxande skolkoncernerna, har på senare år stött på en rad problem. De har gått från ett läge där kommunerna tog emot dem med öppna armar till en situation där de har mött ett ökande lokalt motstånd.

 För några år sedan hade IES planer på att öppna en rad nya skolor i olika kommuner. Men i flera kommuner uppstod en debatt om att IES-skolor kan medföra nackdelar för kommunen. I några kommuner visade tjänstemännens utredningar att både skolkostnaderna och skolsegregationen skulle öka. En genomsnittlig IES-skola har närmare 700 elever och när den etableras värvar den elever från alla kommunens skolor. Och när välfungerande kommunala skolor i medelstora kommuner tappar en stor grupp elever får de problem med sin ekonomi och fortsatta drift. När föräldrarna upptäcker att den stabila och välfungerande kommunala skolan riskerar drastiska nedskärningar eller till och med en nedläggning för att en IES-skola ska starta, börjar de protestera.

I många, oftast borgerligt styrda, kommuner har man varit mycket angelägen om att underlätta för en IES-etablering. I flera kommuner har man gynnat koncernen med förmånliga priser på markköp och lägre hyror. Det har också förekommit att IES ställt krav på kommunerna för att de ska etablera sig. Det kan handla om krav på att hyran ska subventioneras eller att lämplig centralt placerad mark ska ställas till förfogande. I en del fall kräver också de byggbolag som IES samarbetar med att kommunerna ska garantera hyran även om IES-skolan skulle läggas ner efter några år. När några av dessa subventioner har överklagats till förvaltningsrätten fick de klagande rätt i en del fall. 1”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Sverige förstörs å andra sidan, kulturarvet, och däribland även det svenska språket, genom att Internationella engelska skolan och andra språkbytesskolor tillåts att härja för våra samhällsgemensamma skattepengar (skolpengen) och dessutom föra ut enorma belopp från svensk välfärd och Sverige, till vinst utomlands.

Detta vansinne måste få ett slut!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Europeiska kommissionens webbplats)

25 april: Translating Europe Workshop – ”Hur ett EU-direktiv blir till ur terminologisynvinkel”

Sista anmälningsdag var den måndag 17 april 2023, 23:59 CEST

Praktisk information

När

tisdag 25 april 2023, 08:30 CEST - tisdag 25 april 2023, 16:00 CEST

Språk

svenska

Beskrivning

Vilka är egentligen "de där i Bryssel" som vill bestämma allt? Och varför använder de så konstiga ord? Välkommen med på en virtuell heldag om hur ett EU-direktiv blir till och hur terminologin i en rättsakt växer fram!

Webbinariet inleds med en översikt över hur lagstiftningsarbetet i EU går till, på engelska. Möt sedan de svenskspråkiga aktörerna vid olika EU-institutioner – översättare, terminologer och juristlingvister, som ger EU en svensk röst. Ett direktiv är dock inte klappat och klart när lagtexten är färdigställd i Bryssel, utan sedan tar ett intensivt arbete vid i medlemsländerna, där direktivet ska införlivas i den nationella lagstiftningen. Med oss är därför även svenska och finländska myndighetsanställda, som berättar mer om det juridiska och lingvistiska arbetet med EU-direktiv i Sverige respektive Finland.

Denna svenskspråkiga Translating Europe Workshop anordnas av EU-kommissionens svenska språkavdelning. Det går av stapeln på Zoom den 25 april 2023 kl. 8.30−16.00 (svensk tid).

Vi skickar dig Zoomlänken och mer information veckan före evenemanget.

Anmäl dig senast den 17 april:

EUSurvey - Survey (europa.eu)

Väl mött!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Susanne Alfvengren - I rörelse

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan

bindas i det frusna bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister,

ont för det som växer

                     och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.

Skälvande av ängslan tungt de hänger,

klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -

tyngden drar dem neråt, hur de klänger.

Svårt att vara oviss, rädd och delad,

svårt att känna djupet dra och kalla,

ändå sitta kvar och bara darra  -

svårt att vilja stanna/

                                   och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,

Brister som i jubel trädets knoppar.

Då, när ingen rädsla längre håller,

faller i ett glitter kvistens droppar

glömmer att de skrämdes av det nya

glömmer att de ängslades för färden  -

känner en sekund sin största trygghet

vilar i den tillit

                      som skapar världen.

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skoldebattören Linnea Lindquist skriver på Twitter:

”Gödselhandlaren är i gång igen. Ni vet han som startade British International School. Det gick inte som han hade tänkt sig eftersom SI avslog många av ansökningarna då de ansåg att han i princip inte visste vad han höll på med.”

I en artikel  i Aftonbladet den 22 maj 2022 berättade Natalia Kazmierska mer om denna skolentreprenör och hans skolverksamhet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Institutet för näringslivsforsknings webbplats)

19 april 2023

Organisationen Språkförsvaret har efter en medlemsomröstning beslutat att tilldela Magnus Henrekson, forskare vid IFN, organisationens hederspris. Detta bland annat för att han under en lång karriär inte bara skrivit på engelska utan även haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska. Prisceremonin kommer att äga rum den 22 april.

Magnus Henrekson

Språkförsvaret är en ideell organisation, som är partipolitiskt obunden. Medlemmarna delar uppfattningen om att svenska språket har ett egenvärde och måste försvaras bland annat gentemot engelskan.

Efter en medlemsomröstning har Språkförsvaret beslutat att tilldela Magnus Henrekson, forskare vid IFN, sitt hederspris. Detta efter att Magnus Henrekson lyft svenska språkets betydelse inom den ekonomiska sektorn, bland annat i Svenska Dagbladet.

Priset tilldelas Magnus Henrekson med följande motivering:

Nationalekonomen Magnus Henrekson, tidigare professor vid Handelshögskolan i Stockholm och mångårig vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), har gett allmänheten särskild insyn i språkets betydelse också inom ekonomin. I en stor debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med Eva Forslund varnade Henrekson för en ensidig satsning på engelska inom högre forskning i Sverige. Därmed belyste de den språkliga dimensionen även inom den ekonomiska sektorn. Magnus Henrekson har dessutom levt som han lärt, eftersom han har haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska.

Språkförsvarets hederspris har tidigare bland annat tillfallit:

• Theodor Kallifatides
• Björn Ranelid
• Fredrik Lindström

Den offentliga prisceremonin äger rum i Foajén, Årsta Folkets hus, Årsta torg i Årsta i Stockholm kl. 14.30 lördagen den 22/4 2023.

Publicerad den 19 april

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)