(Texten är hämtad från LYS förlag)

Engelskan finns överallt i det offentliga rummet i Sverige, men för den som har engelska som modersmål är det ofta uppenbart att det är skrivet av någon som inte har full koll på det engelska språket. Hur ska man förhålla sig till dumma, dåliga och roliga språkmissar i reklamengelskan i Sverige? Hur bra är svenskarna på engelska egentligen? Och varför står det “sale” och inte “rea” i alla svenska butiker? Sofi har en teori.

Boken vi pratar om, We Can English, hittar du här, och om du lyssnar på avsnittet så hör du en rabattkod så att du får den till ett extra fördelaktigt pris!

Lysande lagom produceras av Emil Molander och Sofi Tegsveden Deveaux på LYS förlag. Läs om våra böcker om svenska språket och svensk kultur på lysforlag.com och mejla oss på pod@lysforlag.com. Vi finns även på sociala medier. Sök då på @lysandelagom.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jonna Sima skrev i Aftonbladet den 10 november 2020:

”Så här kan det låta i P3:
– Alltså, Ellen DeGeneres hon som har som brand att va såhär kind och nice och typ endorsar kattungar. Men sen

kommer det fram att hon är värsta bitchen som harassar sina interns och är allmänt ice queen mot gästerna. Och alla typ SAY WHAT?!

Det är inget konstigt med det tycker den yngre läsaren. Men de som tillhör det årsrikare segmentet i samhället begriper nog knappt vad meningarna betyder. Engelskan har blivit en naturlig del av det svenska språket, bland unga i skolåldern går de två språken nästan sömlöst in i varandra. Det finns fördelar, svenskan är ett litet språk med liten spridning i världen. Det finns en förväntan på oss att vi ska kunna föra en konversation på engelska.

Men svenskan är trots allt huvudspråk i Sverige. Det slogs till och med fast i den språklag som vi fick 2009. I den lagen står det också att det allmänna, det vill säga skattefinansierad verksamhet, har ett särskilt ansvar för att svenska används och utvecklas.

Trots det håller svenska språket på att avskaffas som undervisningsspråk i grundskolan på många håll. Det sker obegripligt nog i det tysta, utan stora politiska protester.

Den främsta orsaken till utvecklingen är friskolekoncernen Internationella Engelska Skolan, IES, och liknande skolor. På knappt två decennier har IES vuxit till en av de ledande fristående aktörerna inom utbildning i Sverige. Enligt skolans ägare, Hans och Barbara Bergström, som har gett omfattande donationer till amerikanska Republikanerna, står 200 000 svenska barn dessutom i kö till deras skolor.”

Problembeskrivningen stämmer fortfarande. Kontrollera gärna om något av de riksdagspartier, som besvarat Språkförsvarets enkät inför valrörelsen 2022, vill göra något åt saken!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hufvudstadsbladet skriver den 25 juli:

”I några år har vi vant oss vid att säga Kronbergsstranden (utan ett andra o). Och nu kommer ett längre och bökigare namn: Hermanstadsstranden.

På finska är namnet kortare, Hermanninranta.

Helsingfors delas in i stadsdelar, och de i sin tur i delområden. Beroende på hur man ser det är Hermanstadsstranden, med sina nitton bokstäver, Helsingfors längsta namn på ett delområde.”

Finns det ortnamn i Sverige, som är längre än nitton bokstäver?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Så fenomenalt överfånigt att jag inte ens ids kommentera namnet ”Maplelake” som sådant mer specifikt.

Det kryllar "förstås" av internationella turister i "busken" utanför Tidaholm och som alla vill tala engelska och omöjligen klarar av att begripa något enda dugg på andra tungomål. (Även om det verkligen h a d e kryllat av utländska turister utanför Tidaholm skulle dessa rent av må bra av att lära sig lite svenska när de nu var valt att besöka "Sviden").

Per-Owe

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu har anglofåneriet nått även den religiösa sfären. Upsala Nya Tidning skriver om ett nytt religiöst samfund som heter Echurch. Det är två svenska avhoppade pastorer från Livets Ord som är grundarna, och man håller till i en före detta affärslokal i Uppsala. Gudstjänsterna direktsänds på nätet, och i artikeln omnämns kyrkan som "Echurch, den elektroniska kyrkan"  men på deras hemsida står att de heter Evangelical Church, så betydelsen av bokstaven E är nog dubbeltydig.

Pastor Stefan Edefors säger i artikeln att de försöker vara tidsenliga, och säkert har det betydelse för namnvalet. Det är alltför många, religiösa eller inte, som menar att tidsenlig innebär att ha ett namn på engelska, även om verksamheten uteslutande försiggår i Sverige.

(Sedan tidigare finns samfundet Hillsong i Sverige, men det är en "import" från Australien.)

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Marie Fredriksson - Ett hus vid havet

Söndagens svenskspråkiga dikt

Den flaxar till

Skrattmås

Jag älskar

din frihet

Maria Rydhagen

(Denna nädagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

2018 sattes No Drone-skyltar, d.v.s förbudskyltar mot drönare, upp i Finland. Detta beivrades tämligen snabbt, enligt Hufvudstadsbladet:

”Riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen har tagit ställning till de skyltar över drönarförbud som i fjol sattes upp i närheten av presidenten slott, presidenten tjänstebostad, statsministerns tjänstebostad och regeringsbyggnaderna.

No Drone Zone står det på engelska på skylten med en bild av en drönare överstruken med ett rött snedstreck.

Men de nya skyltarna är olagliga, deklarerar justitieombudsmannen i sitt färska beslut där han bland annat hänvisar till grundlagen om att Finlands nationalspråk är finska och svenska och att Helsingfors som tvåspråkig kommun måste följa språklagens krav och informera på finska och svenska.

Skylten måste nu uppdateras så att den uppfyller lagens krav, slår justitieombudsmannen fast.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)