Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Jag väntar

Söndagens svenskspråkiga dikt

Snöharpan

Hon stod ensam med strängar av frost i sitt hår

och spelade i nattvinden sen.

Och hon var som en harpa i salar av is,

den skälvande snöböjda en.

Och en gosse kom och hörde, som silke var hans hår

och hans öga hade tårarnas glans:

o, jag visste ej, han sade, att i fattigaste skog

så mycken skimrande härlighet fanns.

O, hör, det är toner av pärlor och guld,
det är sången om den eviga sommarens land,
av sjungande stjärnor är all himmelen full
och av härlighet stå skyarna i brand.
O, vind, du må sjunga mig från hem och hus,
du må komma mig att glömma bort moder min,
men lär mig, men lär mig att sjunga som du,
och ge mig en harpa som din. 

Och vinden han sade: din glädje och gud
och mera får du ge för en harpa som min.
Om du ger mig den kärlek du ännu ej känt
och all människors lycka, är harpan din.
Ty en glädje fördold för allt kött skall du få -
men bitter som kärrblommans bär -
och en nämnlös ångest att nära dig på
och harpan jag spelade här. 

Men varför skall du giva mig mörker och sorg,
när din harpa och din sång är mig nog,
fast aldrig har jag gråtit såsom i natt
när din ande över strängarna drog?
Men vinden sade: så vet att min sång
den är dånet från det dansande hav
och skräcken som ropar i vaknatten lång
och de vitaste benen i grav. 

Den som älskar som mänskor kan ej sjunga som jag
och min harpa skall lära dig din moder försmå,
och nu tar jag den kärlek du ännu ej har känt,
så tag nu din harpa och gå.
Och den harpan bär du väl redan i ditt bröst
och det här är blott den snöböjda en,
och din barndom är gången, gå sjung om din höst
men skynda dig ty natten är sen. 

Och han vandrade och sjöng och han kände väl
att han spelade sitt bröst till ett sår,
och för harpan han glömde att bedja
för sin själ genom tröstlösa år. 
Och när han sjungit en mörkhårig jungfru
till att giva sig så vit såsom snö,
då sjöng han till harpan en visa
om att ensam och glädjelös dö.

Men hon ville ha sångarens kärlek:
du skall tacka vid din harpa för allt jag dig gav
Och han sade: min kärlek åt en stjärna
och min harpa åt det dansande hav.

Och hon sade: du har dårat mig med sånger,
du har sjungit bort mitt hjärta i stjärnornas sken
Och han sade: när du böjer dig och gråter
då liknar du den snöböjda en.

Och hon snyftade: du tog vad jag ägde,
jag förbannar dig och kvällen, jag vill höra dig vred
Och han sade: jag ser månen som en konung gå
över mörknande dalarna ned.

Du må kasta dig i gräset och gråta,
du må dö som den vindfällda gran
Jag skall spela vid det skummande havet
och dö som den sjungande svan.

Men han krälade som ormen mot sitt gömsle,
när solen slutat värma och kvällen blivit sen,
och så hann han sin barndoms skogar igen
och föll ned för den snöböjda en.
Och han sade: tag åter din harpa,
må ondskan spela sina visor på den!
Jag vill veta vad jag bytte för mitt renaste guld:
ge mig barndomens hjärta igen!

Och då kände han en skälvande, kvävande makt,
något sög sig i sårade bröstet fast,
och hans hjärta av stormande kärlek
det fylldes till brädden och brast.

Dan Andersson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Flera kommuner har varit aktuella för Northvolts och Volvo Cars etablering av en batterifabrik. God infrastruktur och möjligheter att säkra rätt kompetens var avgörande när valet föll på Göteborg, menar Northvolts vd Peter Carlsson.

– Göteborg med sin internationella touch och med sina internationella skolor är attraktivt för många."

Sensmoral:

Vill en kommun locka till sig nya företag i Sverige år 2022, så duger inte svenska språket som undervisningsspråk.

Nej, kolonial undervisning på engelska ska det vara.

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Isof:s webbplats )

Användning av engelska fortsätter öka på svenska lärosäten. Det visar en uppföljande undersökning som nu presenteras i rapporten Språkval och internationalisering.

Att engelska är vanligt på svenska universitet och högskolor är knappast någon hemlighet. Det gäller såväl som undervisningsspråk och som publiceringsspråk för avhandlingar och forskningsartiklar. Inom vissa områden som naturvetenskap har engelska länge varit vanligare än svenska.

Rapporten Språkval och internationalisering visar att användningen av engelska på svenska lärosäten har fortsatt att öka sedan 2010, då en liknande kartläggning gjordes. Ökningen har varit särskilt stor inom humaniora och teologi, där svenskan tidigare varit det vanligaste undervisningsspråket. Tendensen är densamma när det gäller publiceringsspråk.

Engelskans starka inflytande inom områden som högre utbildning och forskning var en huvudsaklig drivkraft bakom språklagens tillkomst (SFS 2009:600). En av farhågorna var att engelskan helt skulle tränga undan svenskan. Ett av språklagens huvudsyften var därför att främja det svenska språket och trygga att svenskan förblir ett komplett och samhällsbärande språk, även inom vetenskapen.

Enligt språklagen har myndigheter, som de flesta universitet är, ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Resultatet från rapporten kan förhoppningsvis vara underlag för en diskussion om användningen av svenska och engelska inom akademin.

Rapporten kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är naturligtvis utmärkt att Frölunda har tagit bort det urbota malplacerade "Indians" ur klubbnamnet. 

Ja, vad hade indianer med Göteborgs/Frölunda att göra? Inte allt för mycket! Dessutom fel språkligt sett. Dubbelfel alltså. Vad jag vet, stockholmare som jag är, är svenska officiellt huvudspråk även i Göteborg. Engelska har däremot ingen som helst officiell ställning i Sverige.

Så långt allt väl... Så vad har då Frölunda ändrat namnet till? Håll i er! Frölunda Hockey Club!! Varför inte Frölunda hockeyklubb?

Man kunde alltså inte "hålla sig": Från ett svengelskt namn till ett annat! Kritik har också framförts, dock inte på grund av det ånyo svengelska namnet utan för att formspråket på den nya klubbloggan sägs påminna om forna nazisymboler. 

Det är, naturligtvis, olyckligt att loggan ger sådana associationer. Som språkförsvarare vill jag dock framföra följande budskap till svenska idrottsklubbar i allmänhet och till Frölunda i synnerhet:

Visa stolthet över vårt egna språk - istället för att låtsas vara amerikaner!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ttela berättade igår:

"Över hälften av alla kurser vid svenska universitet och högskolor har i dag engelska som språk. Och det kommer att blir fler.
– Definitivt. Det finns inget skäl att tro att någon del kan skyddas mot den här utvecklingen, säger biträdande professor Hans Malmström vid Chalmers.

Bolognaprocessen är en överenskommelse mellan länder i Europa som är tänkt att främja rörlighet och anställningsbarhet och därmed stärka Europas konkurrenskraft.

I Sverige infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i enlighet med Bolognaprocessen i juli 2007. Sedan dess har utbudet av kurser på engelska ökat lavinartat."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur beslutade på årets första möte att gå vidare med ett förslag om att underlätta etableringen av vänskapsskolor för att öka utbytet mellan de nordiska länderna:

”Den nordiska gemenskapen, språkförståelsen och kulturen stärks av kontinuerligt och långsiktigt samarbete mellan de nordiska länderna och här spelar skolor och undervisningsinstitutioner en viktig roll. Det sker på många olika sätt bland annat på individnivå genom studier i ett annat nordiskt land eller genom utbyte av undervisningsmaterial via till exempel Norden i Skolan. Det kan även göras genom direkt utbyte och samarbete med en annan skola i ett annat land, så kallad vänskapsskola som kan liknas med vänort som finns i många kommuner och länder.

- Genom det här förslaget vill vi arbeta för att sätta press på ministrarna att konkretisera och förbättra ramarna för både högre lärosäten och grundskolor att etablera långsiktiga samarbeten med skolor i andra nordiska länder, säger Camilla Gunell som är ordförande i utskottet för kunskap och kultur.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tankesmedjan Balans har gått igenom Skolinspektionens praxis vad gäller beviljande av tillstånd för etablering av friskolor. Vad som intresserar oss är närmast de engelskspråkiga friskolorna. Tankesmedjan Balans skriver:

”Nordic International Schools etablering i Sollentuna

I Sollentuna kommun har Nordic International School – en skola där stor del av undervisningen genomförs på engelska – ansökt om att starta en skola och fått sin ansökan beviljad av Skolinspektionen. Den moderata ordföranden i utbildningsnämnden överklagade Skolinspektionens beslut på delegation av nämnden. I överklagan framgår att den politiska majoriteten i Sollentuna kommun bedömer att Nordic International Schools nyetablering kommer att få stor påverkan för både elever och för kommunens skolor.

Den moderatstyrda alliansen i Sollentuna ser följande konsekvenser av Nordic Internationals etablering:

• Ekonomiska konsekvenser, då ett överskott av kommunala skolplatser kommer att försvåra för de kommunala skolorna att hålla en ekonomi i balans och att upprätthålla kvaliteten. 
• Juridiska konsekvenser, då 61,5 % av eleverna i den aktuella stadsdelen redan går i fristående skolor och en nyetablering påverkar kommunens förutsättningar att säkerställa rätten till utbildning i en skola nära hemmet.  
• Pedagogiska konsekvenser, då det redan finns en skola med internationell profil och etableringen därför inte bidrar med pedagogisk mångfald utan istället påverkar befintliga skolenheters förutsättningar att upprätthålla kvaliteten. 
• Organisatoriska svårigheter, då Nordic International School organiserar sina skolor i årskurserna 4-9 medan kommunen organiserar sina skolor i årskurserna F-6 eller F-9. Kommunen måste nu skapa nya skolenheter enligt organisationen F-3 för elever som ska gå på Nordic international School.   

Trots det beviljade Skolinspektionen Nordic International Schools ansökan.”

Observatör

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mattias Karlsson, politisk redaktör på Hallandsposten, riktade en veritabel salva mot Internationella Engelska Skolan den 28 januari i artikeln ”Skolans gökunge växer sig större och större”. Han skriver bland annat:

”För ett par veckor sedan rapporterade den engelskspråkiga nyhetssajten The Local att utländska lärare på Engelska skolan har betydligt lägre löner än sina kollegor med svensk lärarutbildning. Det framkom också av sajtens granskning att de unga lärarna från andra delar av världen har liten kännedom om både lönenivåer och arbetsvillkor. Många av de utländska lärarna slutar också inom några år när det uppdagas vilka stora skillnader det är i löner och i arbetsvillkor. Följden blir en stor läraromsättning, vilket ytterst går ut över elevernas undervisning.

Att Engelska skolan aktivt väljer att anställa lärare till låga löner är inte att förvånas när man tillåter att friskolor får drivas som aktiebolag, vars syfte i första hand är att ge avkastning till sina ägare, inte att erbjuda en bra undervisning till eleverna.

Friskoleföretagens vinstintressen lyser också igenom på andra sätt, inte minst genom en mer generös betygssättning, det som kallas för glädjebetyg. Det är illa på så många olika sätt, inte minst att det undergräver förtroendet för hela skolans betygssättning i stort.”

En av de myter som Internationella Engelska Skolan odlar är för övrigt att skolan rekryterar ”världens bästa lärare”, som alltså definitivt inte har världens högsta löner.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)