Vem har inte hört talas om "Hvornaar smager en Tuborg bedst? - Hvergang!"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Helan går... Sjung hopp faderallan lej! Kräftskivan är en fascinerande svensk tradition. Jag ville även se om kräftorna kunde passa ihop med japansk sake. Ja, det blev lyckat, tyckte jag. Prova gärna själv! #kräftskiva #kräftfest #kräftor #svensktradition #sake #japanskkultur"

Man hittar honom på Twitter under @japanisverige. Kristofer Ahlström på DN skriver t.o.m att "moderaternas hånfulla twittrare borde gå i skola hos Japans ambassadör".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Blekingegatan på Södermalm i Stockholm har LISAS CAFE (ej CAFÉ) & HEMBAGERI öppnat. När jag gick förbi där i dag, söndagen den 25 augusti 2019, höll man som bäst på att ställa i ordning lokalen. Tyvärr var en engelsk skylt placerad mitt i fönstret med texten:

”WE DO NOT HAVE WI-FI

TALK TO EACH OTHER!”

Jag blev nyfiken på om det var engelskspråkiga personer som drev stället och stack in huvudet genom den öppna dörren för att ställa några frågor men fick strax klart för mig att det var svenskar. När jag föreslog dem att de skulle skriva den engelskspråkiga texten på svenska fick jag till svar: ”Om du skaffar en sådan skylt”. Börjar det bli ont om svenskspråkiga skyltar i Sverige?!

Jag berättade att jag är med i Språkförsvaret som värnar om svenskan och motsätter sig engelskans utbredning i Sverige. Tyvärr hade jag inte Språkförsvarets broschyr med mig, annars hade det varit perfekt att ge dem var sitt exemplar att läsa igenom och begrunda. Jag sade att jag undviker ställen som skriver på engelska i stället för på svenska och att jag vet fler som reagerar på samma sätt. Det jag sade föll inte i god jord. De kunde inte alls förstå varför skylten borde vara på svenska och verkade tycka att jag var en idiot. 

Det är en sorglig utveckling med denna engelska överallt som tar över det offentliga rummet och många svenskar som inte alls verkar bry sig. På vilket språk ska vi tala med varandra (”TALK TO EACH OTHER”) i Sverige, kan man fråga sig? På engelska?

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Martin Andersson skriver på Språkförsvarets vänner:

"Bakvänt att uppmärksamma när svenska används, men går man runt i Östermalms mest hippa kvarter, så dominerar ju engelskan. Ikea håller i alla fall stilen."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en ledarartikel i Expressen kommenterar Malin Siwe det märkliga förhållandet att eleverna i grundskolan kan använda rättstavningsprogram i samband med de nationella proven i svenska, men inte i engelska:

”Denna udda skillnad i syn på rätt och fel återspeglas i de nationella proven i årskurserna sex och nio i de båda språken. De skrivs på dator. När svenskan prövas får eleverna ha rättstavningsprogram påkopplade, dock inte sådana som ger förslag på hur de understrukna felaktiga orden ska skrivas i stället. På engelskan får eleverna inte ha detta hjälpmedel.

Synnerligen besynnerligt.

Rödpennefobin blir också märklig i detta sammanhang. På många skolor skriver även de yngsta eleverna sina texter på dator, trots att forskningen visar att man lär sig bättre genom att skriva för hand. De skriver ofta med stavningskontrollen påslagen och då blir det rödare än någon lågstadielärare med korrigeringsambitioner hade åstadkommit med penna.”

Vad motiverar denna skillnad? Är det inte lika viktigt att stava rätt på svenska som på engelska?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu startar Sveriges första förskola för särbegåvade barn. För "säkerhets skull" lite insprängd engelska (The Rainbow) bland benämningen Tellusbarn. Det här är ju VIKTIGA saker och då kan man inte endast  begagna sig av det "lokala språket". Eller?

Ärligt talat: En svensk förskola - med ett engelskt namn... Skärpning! Tro mig! Skolan kommer att gå bra även med ett svenskt namn.

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En svensk studie, presenterad i en svenskspråkig medicinsk tidskrift. Detta i den annars så genomanglifierade forskningsvärlden.

Trevlig läsning!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)