På Region Gävleborgs kulturarv2018.se kan man hitta följande upplysning om bergsjömålet i Hälsingland:

”Skorrande r i en norrländsk dialekt? Jo, faktiskt! Bergsjömålet i nordöstra Hälsingland utmärker sig genom att ha tungrots-r i början av ord, som i Rädd, Ren, och även annars framför tryckstarka vokaler, som i badRum, läraRinna, utRota.”

Jag växte delvis upp hos min mammas moster och hennes man, som kom från Bergsjö, men jag lade faktiskt aldrig märke till detta uttalsdrag hos honom. Däremot minns jag att han inte sade breve (bredvid) som alla andra i Njutånger utan brumä. Han lärde mig dessutom en del ramsor, ofta tämligen vulgära, som jag fört vidare till mina barn, som denna: ”Mozart stod och pissade; då kom Bach och Beethoven.” Den är inte alls rolig på rikssvenska, men på hälsingedialekt blir det: ”Mozart stog å pissa; då kom Bach å bet åv´en (bet av den).”

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta var rubriken på en helsidesannons från Riksbyggen, som publicerades i Dagens Nyheter igår. Den inledande brödtexten lyder:

”Vi har sysslat med det i Sverige sedan 1930-talet, när den svenska modellen sjösattes. Det är så svenskt att det knappt går att översätta. Försök! På andra språk blir det oftast ett ord som betyder säkerhet istället. Men det är ju inte det vi menar med trygghet. I Sverige vet vi ju att trygghet kan få människor att spira.”

Riksbyggen tillämpar en så kallad trygghetsfilosofi. Om Riksbyggen är ett bättre bostadsbolag än andra, kan vi naturligtvis inte yttra oss om. Men vi konstaterar att helsidesannonsen uteslutande är på svenska och att Riksbyggens reklamfras är ”Rum för hela livet”, och inte något på engelska.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tre (3) behärskar svenska i sin reklam - till skillnad från Tele 2! Läge att framhålla som ett gott exempel.

Per-Owe

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Foto: Meénakshi Bredberg 

Fössta tossdan i mass var den 1 mars. Läs mer i The Locals artikel, om du inte känner till att denna torsdag firas i Småland.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår publicerade Västerbottens-Kuriren en insändare (som tyvärr inte går att länka) av Filip Gerhardsson. Han skriver bland annat:

”Men visst finns där oroande tendenser. Vartefter gör anglofiler landvinningar. Affärsmännen går gärna i täten. I skyltningen talar man exempelvis om mellandagssale och sommarsale. I en stadsdel här i Umeå är skyltningen sådan att man frestas tro att här är det engelska kunder som mest väntas. På musikens område är det engelska för hela slanten. Den svenska visan avklingar. I televisionens ’Så ska det låta’ har man gärna tävlingar gällande engelska låtar.

Och hur är det med precisionen i det vi språkligt häver ur oss? Nog slarvpratas det en hel del. Det är särskilt för oss i 70–80-årsåldern kännbart. Själv är jag om några veckor 95 år, men vill gärna hänga med i världsalltet. Tv och radio har jag och även hörapparat även om jag hör rätt väl utan denna. Men det kan vara besvärligt när talarens ordflöde framjagas.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vid besök idag i en av Systembolagets butiker i Göteborg blev jag expedierad av en

expedit, som var enbart engelsktalande. Det är väl utmärkt, om expediter i Sverige förstår och kan göra sig förstådda på engelska. Men kan man inte begära att en expedit vid ett statligt bolag i Sverige åtminstone förstår svenska? Jag måste säga, att jag blev rätt tagen på sängen och började stamma och humma, innan jag fick fram min beställning...

Brita Norberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi saxar från presentationen:

”Årets första nummer av Klarspråk handlar om språkpolitik och minoritetsspråk.

Det kan bli mycket språkpolitik i Sverige valåret 2018, förutspår Språkrådets tidigare chef Olle Josephson. Inom området ryms flera politiskt brännbara frågor, till exempel om utökad modersmålsundervisning och krav på svenskkunskaper.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I måndags publicerade Rob. Engström AB en helsidesannons i Svenska Dagbladet med brödtexten:

”You never actually own a Patek Philippe. You merely look after it for the next generation.”

Annonsen illustrerades med tre generationer manliga förträdare. Det lär i och för sig också finnas PP-annonser med två – tre generationer kvinnliga företrädare.

Patek Philippe är en mycket dyr och exklusiv klocka. Enligt företrädare för reklambranschen har Patek Philippe använt dessa reklamfraser framgångsrikt  i runt tjugo år. Deras reklam vänder sig inte till enbart till den rikaste procenten i världen utan även ”till de fjorton procent som aspirerar på att tillhöra den förstnämnda gruppen”.  Hur man har upptäckt dessa fjorton procent, har inte framgått av mina efterforskningar.

Helsidesannonsen är naturligtvis uteslutande på engelska. De som överväger att köpa en sådan klocka skulle kanske tappa köplusten om annonsen vore på ett annat språk, exempelvis svenska. Vi andra kan trösta oss med att det finns andra klockor, betydligt billigare, som också visar rätt tid. Och det är väl klockors uppgift?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)