Hej!

En flykting, som bara har varit i Sverige i ett år, talar bra svenska och sjunger dessutom en sång på svenska i teveprogrammet "Talang". En av de fyra domarna i programmet har varit här i 30 år men har under denna långa tid inte lärt sig svenska. Mycket märkligt. Hur kan man undvika att lära sig ett språk när man vistas i ett land under så lång tid, eller är det kolonialtänkande… Vem vet?

Talang

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hajja Pedagogik & Kommunikation, som framställt ett läromedel i svenska, refererar till Språkförsvaret i ett lektionstips.

”Lånord i svenskan 

Istället för att skapa nya svenska ord kan svenskan låna ord från andra språk, så kallade lånord. Under senare delen av 1900-talet har många engelska lånord tagits upp i det svenska språket. Engelskan har fortsatt att påverka svenskan än idag. 

Språkförsvaret är en ideell organisation som vill stärka och försvara svenska språkets ställning här i landet och i EU. Språkförsvaret riktar sig uttryckligen inte mot minoritetsspråk eller hemspråk, utan mot det hot som engelskan utgör mot svenskan.

Språkförsvaret ägnar sig åt språkfrågor som i stor utsträckning handlar om att bevara svenskan (se nedan). Diskutera frågorna i mindre grupper. Har Språkförsvaret rätt eller fel? Vilken attityd har ni till engelskans inflytande i svenskan? 

a. Varför breder engelskan ut sig på svenskans bekostnad? Varför använder svenska myndigheter sig överhuvudtaget av engelska beteckningar på olika enheter, byggnader, projekt och evenemang?

b. Är det helt självklart att 90 procent av alla avhandlingar ska skrivas på engelska vid svenska universitet, vilket numera sker? Verkar det inte lite bakvänt att föredrag och seminarier hålls på engelska, trots att alla förstår svenska?

c. Går inte kunskap förlorad när engelska införs som första undervisningsspråk vid svenska skolor?

d. Är det inte ett fattigdomsbevis att svenska idrottsklubbar skaffar sig namn i stil med "Hawks" i stället för "Hökar", eller att svenska tv-program ges titlar som "Cold case Sverige"?”

Frågorna har inspirerats av Språkförsvarets startsida.  Det vore intressant att få veta hur diskussionerna har gått bland de elever använt dessa frågor.

I ett tal av Svenska Akademiens direktör herr Östergren i samband med högtidssammankomsten 2016 sade han:

”Ett nytt brott har i år införts i brottsbalken med rubriken: 'Olovlig identitetsanvändning'. En oskön formulering av en intressant lag, med bäring långt utöver den avsedda.

Med 'olovlig identitetsanvändning' menas alltså det fall när någon tillskansar sig en annan människas personuppgifter och utnyttjar dem, exempelvis i elektroniskt förmedlade affärer på offrets bekostnad.

Det är förstås illa nog. Men tillgången till persondata öppnar också för andra former av missbruk.  Sådana som sätter immateriella, moraliska värden på spel. En stulen identitet kan användas i sociala medier och utnyttjas till att uttrycka åsikter, sprida uppgifter, göra falska förespeglingar – till att lägga ord i en annans mun.

Inget nytt i sig, att med desinformation skapa oreda och förvirring. Men, medlen för stor och effektiv spridning har blivit mer allmänt tillgängliga.

Dessvärre är inte problemet ur världen för att vi fått denna nya lag. I en författares öron kan beskrivningen låta påfallande bekant, på ett direkt oroväckande sätt: att tillskriva en människa vissa åsikter och beteenden… att utge sig för att vara någon annan än den man är… att lägga ord i munnen på någon annan.
    

Låter inte det som tillvitelser saxade ur en litterär dispyt? Uppkommen med anledning av att någon anser sig orättvist utpekad i en bok. Att känna sig skildrad är inte alltid detsamma som att känna sig hedrad.

Romanfigurer med förebilder i levande livet hör som alla vet till litteraturens väsen. En författares motiv för att skrida till verket är kanske inte alltid de ädlaste, men skrivandets långsamma, ältande hantverk får de flesta att lugna ner sig under arbetets gång. Den bok som till slut blir klar ger ofta uttryck för om inte försoning, så i alla fall förståelse.

En skillnad mellan bedragaren och författaren är dock att den förre nöjer sig med de data som behövs för att möjliggöra vissa tekniska operationer, medan den senare är inriktad på det strängt privata, det unika. Det är där, i själens dunklaste vrår, som de verkliga dyrgriparna ligger. Här gäller alltså omvända prioriteringar. En simpel bedragare kan framstå som artig och hänsynsfull, medan författaren däremot kan verka kall och skoningslös.

Gränserna för vad som är tillåtet att dikta om verkliga, existerande personer är flytande. Det går att komma undan med mycket. Ärekränkningsmål är ovanliga i vårt land.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej,

undrar hur länge Sveriges Radio tänker ha kvar svenska som språk. Att "ha sig" på engelska med små stapplande sammanfattningar på svenska duger kanske för litteraturfestivalen i Umeå men inte för radiolyssnaren. I stället för att bli indragen i festivalstämningen känner man sig bara utestängd.

Med vänliga hälsningar

Susanne Gerstenberg     

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är översatt från Verein Deutsche Spraches nyhetsbrev nr 3/2017)

Medan fler och fler språk hotas globalt, sprider det konstgjorda språket esperanto sig stadigt. 1887 utvecklade Ludwik Zamenhof språket, som nu talas i 120 länder. Språkets talare uppskattar den enkla grammatiken och det lätt genomskinliga ordförrådet, som huvudsakligen består av ord från andra språk. Detta betyder att det går snabbare lära sig esperanto än naturliga språk. Dessutom har esperantogemenskapen sinsemellan mycket goda förbindelser, så att dess medlemmar genom ett aktivt utbyte utvidgar sina praktiska kunskaper. Särskilt i Ungern finns det ett stort intresse för språket. Där har 35 000 personer, i synnerhet även yngre människor, sedan 2001 besökt en av de statligt erkända esperantokurserna. Förutom ett rikt utbud av litteratur på esperanto har det under de senaste decennierna också bildats musikgrupper som sjunger på detta kulturspråk. Till och med regeringar uppmuntrar språket: Så publicerar Kina sedan 2001 dagliga nyheter på esperanto, och i Brasilien kommer det i framtiden att anordnas esperantoundervisning i skolan.

Se vidare ursprungsartikeln Warum verbreitet sich Esperanto?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten, något förkortad, är hämtad från senaste numret av Språknytt)

Det mener iallfall de aller fleste av oss. Språkrådet har tatt temperaturen på våre oppfatninger om norsk språk.

AV ERLEND LØNNUM

På oppdrag fra Språkrådet har Opinion undersøkt nordmenns holdninger til norsk språk og språkmangfold. Undersøkelsen viser blant annet at 87 % synes det er viktig at norsk har en sterk posisjon, at like mange synes det er viktig å bevare stedsnavn som kulturminner, at 62 % synes det blir brukt for mye engelsk, og at 75 % er interessert i norsk språk.

De 1028 respondentene er rimelig fordelt etter kjønn, alder, geografi og utdanning.

Over snittet språkinteressert

Konklusjonen er at interessen for språk er stor i det norske folket. Den er faktisk så stor at 65 % av de spurte mener at de behersker norsk bedre enn gjennomsnittet.

Her er noen av påstandene respondentene skulle si seg enige eller uenige i («vet ikke»-svarene er utelatt):

Brev fra det offentlige er ofte uklart formulert.

49 % ENIG
20 % UENIG
28 % VERKEN ELLER

Stedsnavn er kulturminner som det er viktig å bevare.

87 % ENIG
3 % UENIG
8 % VERKEN ELLER

Jeg er interessert i norsk språk.

75 % ENIG
6 % UENIG
18 % VERKEN ELLER

Det er viktig at norsk språk står sterkt.

87 % ENIG
2 % UENIG
10 % VERKEN ELLER

Jeg synes engelsk blir brukt i for mange situasjoner der norsk ville fungert like godt.

62 % ENIG
18 % UENIG
19 % VERKEN ELLER

Jeg behersker norsk bedre enn gjennomsnittet i Norge.

65 % ENIG
7 % UENIG
24 % VERKEN ELLER

Folk var mer stolte av det norske språket før.

58 % ENIG
9 % UENIG
17 % VERKEN ELLER

Kommentar: Man skulle önska att svenska Språkrådet genomförde liknande opinionsundersökningar som sin norska motsvarighet. Då finge man en tämligen tillförlitlig bild av de förhärskande attityderna till det svenska språket.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)

"I morgon fredag är det dags för Språkforum! Även i år håller vi till på Nalen i Stockholm. Över 200 biljetter har sålts. Den som inte kan närvara har ändå möjlighet att följa dagen. Vi kommer att uppdatera på Twitter, Facebook och Instagram från samtliga föredrag. Dessutom finns UR på plats och filmar. Hela dagen sänds i efterhand i SVT 24 och på UR Play. Det är ännu inte klart när programmen kommer att sändas.

I sociala medier kommer vi att använda hashtaggen #språkforum."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Bilden är hämtad från gruppen "Älvdalska som minoritets-/landsdelsspråk" på Facebook)

Hur många ord i denna text på älvdalska förstår du? Garanterat bara ett fåtal, om du inte inte bor i Älvdalen eller i de mest närliggande socknarna i Ovansiljan. Ändå finns det de som påstår att älvdalska inte är eget språk utan bara en dialekt.

Dikten har skrivits av Saroja Artist - se också översättning till svenska i kommentarerna.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)