”To år har gått siden NORLA for første gang lanserte tilbudet om Oversetterhotell, og så langt har intet mindre enn 26 oversettere fra hele verden tatt del i ordningen. Oversetterhotellet har vært en suksess fra første stund, og er en populær ordning som vi får svært gode tilbakemeldinger på, både fra oversetterne selv og fra aktører i den norske bokbransjen.

Margit Walsø oppsummerer ordningen slik: “Oversetterne er blant våre viktigste ambassadører for norsk litteratur på andre språk. NORLA ønsker å bidra til å gi dem både inspirasjon og kunnskap i deres viktige arbeid. Oversetterhotellet er et av de mest vellykkede enkelttiltakene våre de siste årene, målt etter tilbakemeldingene fra oversetterne som har deltatt.”

Än så länge har ingen översättare från norska till svenska (däremot mellan norska och danska) utnyttjat erbjudandet.

Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt denna sida skulle det finska ordet kalsarikannit betyda "dricka ensam hemma i underkläderna utan avsikt att gå ut". Eftersom detta är en andrahandsuppgift - och till råga på allt från en amerikansk källa - så undrar jag hur det verkligen förhåller sig. Någon som vet?

Peter Pierrou

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det irriterar mig mycket att flygplatserna i Malmö och Kristianstad kallas för Airport. Det finns ju svenska ord som flygplats eller varför inte lufthamn, ett ord som danskarna använder. Användning av ordet Airport bör slopas.

För Malmö borde det räcka med att säga Sturup, liksom man bara säger Arlanda i Stockholm.

Matts Bruno

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Svenska Dagbladet igår skrev Anna Ångström igår att

”i franskspråkiga Quebec i Kanada försvaras franska ord mot alla anglicismer vilket får den franska dagstidningen Le Figaro att jubla ’låt oss vara snobbar och tala franska’! I köksfranskan, exempelvis, används pommes de terre i stället för patates, som är kalkerat på engelskans potatoes.

Ord som spoiler, shopping och thriller (film à sensations) borde också ratas när man talar Molières och inte Shakespeares språk. Kanadensarna uppfinner också franska ord och följer därmed bättre den förre franske premiärministern Jacques Toubons lag från 1992: ’Republikens språk är franska.’”

Det stämmer att quebecarna också är kreativa när det gäller att skapa nya franska ord. Courriel (i stället för e-mail) är exempelvis ett sådant ord; det har t.o.m tagit sig in i standardfranskan. När jag fortfarande hade tid att uppdatera min schacksida, Schackportalen, så korrekturläste inledningsvis en läkare från Quebec min franskspråkiga version. Det betydde att en del ord typiska för quebecfranskan, som babillard (anslagstavla), letade sig in på sidan. Det hade jag ingenting emot; det var snarast en pikant detalj. Quebecarnas kreativitet är naturligtvis inte genetiskt betingad utan snarast ett nödvändigt självförsvar i ett omgivande engelskt språkhav.

Anna Ångström skriver vidare:

”Varför hör vi inte längre financier utan sponsor, succés de libraire utan best-seller, exclusivité utan scoop, frågar sig Figaros skribent retoriskt. Och ja, visst känner även vi i landet styrt av The Capital of Scandinavia igen oss.”

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kartan publicerades 2008 på bloggen Etymologikon, som sköts av Teresa Elms. Den är inte komplett; åtminstone baskiskan och samiskan borde ha inkluderats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det kom ett mejl, ett Mistibishuerbjudande, till Språkförsvarets e-postadress idag. Erbjudandet gällde värmepumpar.  Det är oklart varför nyhetsbrevet skickades till Språkförsvaret. Vilket ersättningsord efterfrågades egentligen? Om man går till kampanjsidan, ser man att ”värmepumps erbjudande” har särskrivits och att företaget heter Mistibishu Electric.

Vi väntar på ett klarläggande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ingen fråga men allmän undran: Läser i Göteborgs-Posten idag om en ny webbplats som ska handla om odling i staden. Döm om min förvåning då den är helt på engelska! Se https://growgbg.com/!

Bert Hoflund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Den 21 februari är det internationella modersmålsdagen. Dagen instiftades av Unesco 1999 för att främja språklig mångfald och firades första gången året efter, år 2000.

I Sverige finns ingen officiell språkstatistik, men uppskattningsvis talas närmare 200 modersmål. Störst är svenskan med ungefär 8 miljoner talare, näst största finskan och arabiskan. Många modersmål har bara ett par hundra talare i Sverige, som de afrikanska språken woolof eller mandinka. Finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch har en särskild ställning som nationella minoritetsspråk, sedan Sverige undertecknat den europeiska minoritetsspråkskonventionen 2000.

Att få möjlighet att utveckla sitt modersmål är ett grundläggande behov för varje människa. Den som berövas sitt modersmål får ett svårare liv. Forskningsresultaten är tydliga. Invandrarbarn som får mycket undervisning på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir oftast också bättre på svenska. Elever med skolgång på annat språk än sitt modersmål, till exempel gymnasister med svenska som modersmål som läser sina ämnen på engelska, riskerar att lära sig mindre än de annars skulle göra.

Modersmål en politisk fråga

Framtiden för modersmålen i Sverige är en politisk fråga. Minoritetsspråk och invandrarspråk måste få synas mer i samhället. Undervisningen i andra modersmål än svenskan måste byggas ut i skolorna. Men även svenskundervisningen behöver byggas ut.

Sverige har sedan 1 juli 2009 en särskild språklag. I den ingår bland annat att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige och att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Vidare står det i den att alla har rätt till ett språk. Det innebär rätten att utveckla och tillägna sig svenska, att utveckla och använda det egna modersmålet och minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Kan vi förverkliga dessa mål har svenskan och andra modersmål i Sverige förutsättningar för en god framtid.

Ordet modersmål

Ordet modersmål har funnits i svenskan åtminstone sedan 1500-talet. Det är en direktöversättning av latinets lingua materna. Inom svenskt utbildningsväsen kan modersmål i dag användas för att beteckna alla modersmål utom svenskan, det som förut – med en missvisande term – kallades hemspråk.

Läs mer

Vår sidor om Språklagen

Våra sidor om Minoritetsspråk

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)