Sedan 2014 har Språkförsvaret delat ut två priser.

Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.

Det andra priset, ”Språkförsvarets pris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en liten prissumma, eller en hedersbevisning, betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.

I fjol tilldelades Tele2 priset som Årets anglofån och Anders Q Björkman fick Språkförsvarets pris.

Även icke-medlemmar kan nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 17 november. Därefter väljer styrelsen ut fem kandidater från vardera kategorin; medlemmarna röstar sedan fram en vinnare bland dessa kandidater under fram till 30 december. Skriv också gärna en motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen.

Nominera antingen genom att skicka ett meddelande till sprakforsvaret@yahoo.se eller skriv en kommentar i anslutning till detta meddelande.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej Språkförsvaret!

Jag satt alldeles nyss och kollade upp lite svenska produkter, boende i London som jag är, och råkade hamna på en informationssida för Orkla, där de berättar om sina affärsområden och sin export. När jag läser den, stöter jag plötsligt på uttrycket “sjömat” i meningen "Vi exporterar även sjömat, som till exempel sill, kaviar, pastejer och stenbitsrom, och vi strävar efter att kontinuerligt utöka vårt exportsortiment.”

Så “fiskkonserver/fiskprodukter" har plötsligt blivit “sjömat”, dvs direktöversättning av engelskans “seafood”. Jag trodde först att de talade om proviant för handelsfartyg och/eller seglare.

“Nytt begrepp, måste kolla upp”, tänkte jag och googlade därför “sjömat” på svenska sidor. Då hittar jag följande meddelande på Länsstyrelsen Östergötlands webbplats, daterat 2016-02-03: "Svensk Fisk har bytt namn till Sjömatsfrämjandet”! Naturligtvis klickade jag vidare och upptäckte att fiskbranschens 50-åriga organisation Svensk Fisk döpts om till Sjömatsfrämjandet. Enligt sidan "Om oss” har namnbytet gjorts för att "tydligare illustrera medlemsorganisationerna verksamheter med hantering av fisk och skaldjur från världens alla hörn.”

Kunde de inte ha nöjt sig med att kalla sig Fiskfrämjandet om de ville visa att de inte bara häller på med fisk från Sverige…?

Med vänliga hälsningar

Thomas Blomberg i London

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel idag på DN:s Namn och Nytt tar Harald Bergius upp skillnaderna i de namngivningsbruk som florerar i Göteborg respektive Stockholm.

Harald Bergius skriver apropå Göteborg:

” Ett tydligt avståndstagande märks också i oviljan att döpa nya byggnader och platser på det sätt som Göteborg lärt oss att älska (eller inte älska). I västkustmetropolen finner man ju klassiker som Ellyseepalatset, om energibolagets huvudkontor, och Sponsringen om den företagsstödda, runda fontänen i Bältesspännarparken. Men där finns även nyare tillskott, som simbassängen i Pöl Harbour i frihamnen och den enorma lek- och klätterbävern i Partille – Justin Bäver.”

I Stockholm namnges platser däremot enligt en helt annan, men minst lika skitnödig, princip, enligt Harald Bergius:

”Låt oss kalla den english. Det är som om stans alla maktmänniskor gått i cool-skola hos 27-åriga skägg som just kommit hem från Njiu Yåårk och som trots uppväxten i Upcountry-whispervillage eller Sharpnaked alltså liksom verkligen känner att de ÄR Brooklyn, born and raised.

Därför heter det halvnya hotellet vid Stadshuset Stockholm Waterfront och därför har den nyöppnade skrytombyggnationen av varuhuset PUB fått namnet Haymarket. Där heter förresten restaurangen Paul’s – man får anta att ett vanligt svenskt genetiv-s skulle tvingat stockholmarna, nu helt inställda på english, att misstänka att det fanns minst två restauranger med samma namn i huset.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

UppsalaNyheter berättar om ortsnamnet Danmark:

”Faktum är att Danmark utanför Uppsala, trots att ortens fotbollslag spelar i rödvitt, med största sannolikhet inte har något att göra med landet Danmark eller med danskar. En möjlig förklaring är i stället att namnet har sitt ursprung i dialektordet ”dan” eller ”dank” som betydde sankmark och ”mark” som betydde gränsskog eller gränsområde. Namnet kan ha syftat på de sanka ängsmarkerna vid gränsen mellan de gamla folklanden Tiundaland och Attundaland – landskap på vikingatiden och medeltiden.”

Danmarks, d.v.s rikets, etymologi är heller inte helt klar. Att ”mark” betyder gränsområde torde vara säkert, men förledens ursprung är mindre säker. Det kan betyda ”de som bor på slättlandet”.  Den som vill veta mera kan gå till denna wikipediaartikel.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Ur presentationen)

Lingvisten är en poddradio som drivs av Johan Sjons i samarbete med andra forskare, oftast husgurun Mikael Parkvall. Syftet är att sprida kunskap om lingvistik till resten av samhället.

Ambitionen är att det ska komma ett avsnitt en gång i månaden. Tidigare har det varit sporadiskt, men från och med ”Språk och evolution” som kom i september 2016 släpps alltså (förhoppningsvis) ett avsnitt i månaden.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Språkförsvarets vänner på Facebook, varifrån bilden också är hämtad, skriver Mikael Gaunitz:

"1. Var så snäll att städa upp. Bort med ensidig och helt onödig engelska till förmån för landets modersmål. 2. Var så snäll att inte störa och irritera mig med bruk av ensidig engelska, använd i stället landets modersmål. Tack för eventuell visad hänsyn!"

Den nedre lappen är hämtad från Scandic, en hotellkedja, som månar om att kommunicera på engelska. Bland annat brukar deras sängar anges i engelskpråkiga storlekar, Queen Size och dylikt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från och med hösten 2015 har det lagts fram inte mindre än fyra motioner i riksdagen om att älvdalskan ska erkännas som ett eget språk. Det har lagts fram motioner om älvdalskan tidigare i riksdagen, men det kunde gå år mellan varven. Den första motionen skrevs av Niclas Malmberg (MP) den 7/10 2015, den andra av Robert Stenkvist m.fl (SD) den 20/9, den tredje av Peter Helander (C) och den fjärde av Aron Emilsson (SD) den 5/10, de tre senare i år.

Det tycks stämma det som Kaisa Vounokari skrev på Sisuradio idag:

”Det pågår en intensiv kampanj för att få älvdalskan klassat som ett minoritetsspråk i Sverige. Nu är både riksdagen och Europarådet indragna.”

Den som vill ta reda på mer om älvdalskan bör gå på mötet ”Älvdalskan – Nordens glömda språk”  i Årsta Folkets hus, Stockholm, onsdagen den 26 oktober kl. 18.00 – 20.00 Mötet arrangeras av Ulum Dalska och Språkförsvaret. Se också affisch, som gärna får laddas ner och spridas!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Isländska ord som låter som svenska men som betyder det motsatta”. Så heter en sida som har sammanställts av Reggie Guðmundsson. Den som planerar att besöka Island kanske har viss nytta av att informera sig om dylika falska vänner.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)