Den nye verkställande direktören, Pekka Lundmark, för den finländska kraftkoncernen Fortum är en utpräglad nordist. Han intervjuas i Svenska Dagbladets näringslivsdel idag:

"'Det räcker inte med att man kan engelska om man sysslar med internationell affärsverksamhet. Man måste erbjuda något mer och i Norden säljer man på svenska', gjorde han klart i sitt hemlanmd när språkdebatten rasade som mest. Pekka Lundmark är alltså tvåspråkig och har ett nordiskt perspektiv som lär passa utmärkt på Fortum."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel , ”Pseudoenglish ist die gemeinsame Sprache Europas”  i die Welt den 6 april tar Matthias Heine upp pseudoengelskan, låtsasengelskan, d.v.s ord som låter engelska, men som ingen engelsk modersmålstalare förstår eller definitivt kommer att missförstå. I tyskan finns till exempel Handy, Dressman eller Showmaster. Handy är tyska för mobiltelefon. Förmodligen kommer en engelsktalande heller inte förstå att Dressman är en manlig mannekäng och att Showmaster är en programvärd.

Svenska språket ståtar med konstruktionen freestyle, som på 1980- och 1990-talet blev det gängse namnet för en bärbar kasettbandspelare.  På engelska hette det personal stereo, även om vissa också sade walkman (efter Sony Walkman). På franska hette tingesten baladeur, på finska korvalappustereot och på slovenska wolkman (!). Svenskan var garanterat ensam om freestyle.Men tyskan och svenskan är inte ensamma om dessa låtsaskonstruktioner, som mer eller mindre liknar engelska uttryck. De finns i alla europeiska språk, t.o.m i franskan. Det fordrar en viss föreställningsförmåga att inse att nederländskans space cake inte alls betyder rymdkaka utan – haschkaka.

Italienskan verkar mest kreativ ifråga om dylika konstruktioner, vilket sätts i samband med att engelskkunskaperna bland italienare är betydligt sämre än i nordvästra Europa. Bara 34 procent av italienarna uppger att de kan konversera på engelska.  Självmål heter på engelska own goal – på italienska autogol, där den sista stavelsen är inspirerad av engelskan. Heliskiing, d.v.s heliskidåkning på svenska, heter eliski på italienska. Heliskidåkning är i och för sig en tämligen udda verksamhet. Det innebär att bli uppflugen på någon bergstopp med hjälp av en helikopter, varvid det gäller att ta sig ner på skidor i en icke-markerad nerfart. 

Vissa engelskliknande ord, som myntats utanför det anglosaxiska språkområdet, kan dock ta sig in i den ”riktiga” engelskan, som exempelvis walkman.

Den som vill fördjupa sig i pseudoengelskans avtryck i de europeiska språken kan läsa ”Pseudo-English” av Christiano Fourassi/Henrik Gottlieb – Förlag De Gruyter, 89,95 Euro.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Inbjudan från Språkrådet)

Välkommen till Språkrådsdagen 2015!

Onsdagen den 6 maj är det dags för Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen.

Språkrådet ordnar varje år en intressant, inspirerande och nyttig heldagskonferens om språken i Sverige. För dig inom myndigheter och kommuner, på universitet, skolor, bibliotek, tidningar, radio och teve – och för alla andra språkintresserade.

I år är temat för konferensen inkluderande språk.

Ur programmet:

• Mats Landqvist: Vad får man kalla varandra? Om vem som sätter ord på identiteter och hur vi blir sorterade
• Pär Lannerö: Ny diskrimineringslag – vad innebär den för din webbplats?
• Louise Holmer: På väg mot en mer inkluderande ordlista
• Ann-Helén Laestadius: Utan språk – ingen samisk identitet?
• Ingela Holmström: När inkludering blir exkludering
• Sara Lövestam: Att förklara grammatik så att alla hänger med

Dessutom delas årets stora språkvårdspriser ut:

• Minoritetsspråkspriset för främjandet och skyddandet av minoritetsspråken i Sverige
• Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning
• Klarspråkskristallen för ett klart och begripligt myndighetsspråk.

Konferensen hålls i år på Fazer restaurang och konferens, Fleminggatan 18, på Kungsholmen i Stockholm.

Mer information och anmälningsformulär finns på http://www.sprakochfolkminnen.se/sprakradsdagen-2015.

Skicka gärna vidare denna inbjudan till alla som kan tänkas vara intresserade.

Välkommen med din anmälan!

Vänliga hälsningar

Språkrådet

Postadress: Box 20057, 104 60 Stockholm

Besöksadress: Alsnögatan 7, vid Danvikstull

tfn +46 8  442 42 17 (direkt)

tfn +46 8 442 42 00 (växel)

Allmänna språkfrågor ställs till sprakfragor@sprakochfolkminnen.se

Språkrådet är språkvårdsavdelningen inom Institutet för språk och folkminnen. Språkrådet har till uppgift att följa och främja språkens utveckling i Sverige och att främja språkvård hos myndigheter. Språkrådet arbetar både med svenskan och minoritetsspråken. Besök vår webbplats www.sprakochfolkminnen.se för mer information om vår verksamhet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

sett ur en engelsktalandes perspektiv kan man hitta på denna sida:

"1. A Swede doesn’t tell someone to “take a hike”… he tells someone to “throw themselves in the wall.” (Släng dig i väggen)

2. A Swede doesn’t “beat around the bush”… he “walks like the cat around hot porridge.” (Gå som katten kring het gröt)

3. A Swede doesn’t tell you to “chill”… he asks you to “tag down.” (Tagga ned)"

Och fjorton andra…

(Denna nätdagboik är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Interpellation 2014/15:420 Framtiden för Terminologicentrum

av Bengt Eliasson (FP)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

I budgetpropositionen för 2015 föreslogs att anslaget till Terminologicentrum (TNC) från och med den 1 januari 2016 skulle minskas med 4 miljoner kronor, till 273 000 kronor per år. Förslaget fick dessbättre inte något bifall i kammaren.

Konsekvenserna av förslaget hade blivit att TNC från och med år 2016 inte längre kan agera som ett nationellt centrum för terminologi och fackspråk, det vill säga utföra sitt uppdrag ”att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och samhälle”. Kvar blir då i bästa fall ett språkkonsultföretag, då det statliga bidraget i dag svarar för halva omsättningen.

Det arbete som utförs sedan mitten av 1930-talet i det som i dag är TNC kan verka oglamoröst, men det är av stor vikt. Det handlar bland annat om terminologiutbildningar, metodutveckling och om att upprätthålla Rikstermbanken, med i dagsläget över 100 000 begrepp inom olika fackspråk. TNC ger också stöd till de myndigheter som enligt 12 § språklagen har ett utpekat ansvar för sin egen terminologi. Myndigheter är i dag också TNC:s största uppdragsgivare.

En annan viktig del av TNC:s uppdrag för det allmänna är att sprida kunskap om nyttan med terminologiarbete. Det handlar om en ”språklig infrastruktur” som är avgörande för hur vi människor kommunicerar med och förstår varandra och som är av största betydelse inte minst för många företag. Terminologiarbete kostar, vilken nivå det än bedrivs på. Men avsaknad av väl preciserade begrepp inom olika fackområden kostar mer. Effektiv fackspråklig kommunikation ger färre missförstånd. Områden där nya termer och definitioner utvecklas behöver terminologer för att hantera det svenska språkets reträtt eller så kallade domänförlust mot engelskan.

TNC har i vissa fall sökt och fått extern finansiering utöver statsbidraget. Men terminologiarbete ger inga snabba vinster, och ska inte heller göra det. Det är en långsiktig verksamhet. Och det är ett av skälen till att det ända sedan 1947 givits statligt stöd.

En avveckling av TNC får konsekvenser för metodutveckling och forskning inom terminologiområdet. Sådan verksamhet bedrivs inte, till skillnad från i flera andra länder, vid våra svenska högre lärosäten. De fackspråkliga problemen försvinner inte heller, men ingen kan hantera dem på ett genomtänkt och strukturerat sätt. Vi splittrar tillgångar och kastar bort en resurs som kan ta väldigt lång tid att bygga upp igen.

Jag vill därför fråga närings- och innovationsministern:

1. Är ministern och regeringen beredda att ompröva sitt tidigare förslag till budgetneddragning på 4 miljoner kronor till TNC från 2016 och således låta riksdagens nuvarande beslut ligga fast?

2. Om inte, hur avser ministern att säkerställa att svenskt fackspråk och nationellt terminologiarbete ska kunna bedrivas efter 2015?”

Vår anmärkning: Interpellationen inlämnades den 19/3 och skall besvaras av näringsminister Mikael Damberg senast den 10/4. Vi återkommer när vi vet svaret.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Europeiska årstider är temat i en liten bok som samlar dikter på 39 olika europeiska språk – Tempi d’Europa, Antologia Poetica Internazionale. Den italienska titeln kommer sig av att det är en italiensk utgåva, och alla dikter är också översatta till italienska. I tidskriften om litterär översättning Med andra ord, berättar författaren och översättaren Ida Andersson om sina intryck av boken.

EU har 28 länder och 24 officiella språk, men många fler landsdels- eller minoritetsspråk, som kan skilja sig lika mycket från nationsspråket som två olika språk, konstaterar Andersson, och påminner om att EU sedan 1998 har en minoritetsspråkstadga i syfte att skydda Europas kulturella mångfald, eftersom många mindre språk är hotade. Hon berättar att redaktörerna för poesiantologin menar att ”om man vill skapa ett ’Europa’ krävs det mer än gemensam politik, myntenhet, lagstiftning etc. Det är viktigt att även ha med kulturen, språket och poesin på färden. Med Tempi d’Europa vill de visa att alla språk är poesins språk och att alla språk är likvärdiga i poesins namn.”

Ida Andersson tror inte att det är en slump att redaktörerna valt att gestalta Europas mångfald genom poesin, eftersom varje språks särart uttrycks så väl genom just poesin, och många poeter väljer att skriva på det språk (eller dialekt) de är uppvuxna med och som ligger dem närmast hjärtat, eftersom det är där de finner störst uttrycksmöjligheter. Hon ger exempel på olika dikter om olika årstider, och analyserar skillnaderna i ”tonart” mellan dem.

Sverige är representerat med vinterdikten Det kalla av Birgitta Trotzig där en strof lyder:

Naket och grått och förfruset ligger brösthålans landskap,
hittintills förseglat; nu plöstligt utvrängt, stelnat, skändat.

Artikelförfattaren tipsar också om ”den roliga sajten omniglot.com” där man bland annat kan lyssna på flera av originalspråken i antologin, och på så sätt få en känsla för hur dikterna skulle kunna låta. När jag går in där och tittar hittar jag också mycket annat, som olika ”kurser” i flera språk (däribland svenska), och artiklar om språk ur olika aspekter. Omniglot definierar sig själv som ”The online encyclopedia of writing systems & languages” och drivs av en privatperson i Storbritannien.

 Hela artikeln i Med andra ord är inte tillgänglig gratis på nätet, men för 29 kronor kan hela tidskriften laddas ner från https://www.qiozk.com/paper/med-andra-ord/nr-82-mars-2015/

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  Bilden är tagen av Adam Fresk och tidigare publicerad på Facebook

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Q Björkman, biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet, berättar idag  att han aldrig tidigare fått så många odelat positiva läsarreaktioner, som när han i flera artiklar har kritiserat svengelskan:

”För några veckor sedan skrev jag om min olust inför den svengelska som vi i allt större utsträckning talar. Aldrig tidigare har jag har fått så många odelat positiva läsarreaktioner. Av dem att döma uppskattar ingen det fenomen som gör att industriområden kallas business parks, att filmer som tyska ”Der Baader Meinhof Komplex” får den ”svenska” titeln ”The Baader Meinhof Complex” eller att det som förr var ett kommunalt friluftsområde lanseras som ett outdoor recreation area.

Många läsare har skickat in egna förskräckliga fynd – eller findings som det kan heta på nysvengelska. Många av dessa är kommunala paroller framknåpade i from förhoppning om att sätta en eller annan svensk kommun på kartan: ”Let's create Norrköping”, ”From brains to business” (Flemingsberg i Huddinge), ”Spirit of food” (Kristianstad), ”Green clean fair” (Mariestad), ”Where Sweden begins” (Sigtuna), ”When in Europe, don’t miss Skurup”, ”Center of innovation” (Vårgårda) och så, självklart kaxigast av alla, ”The Capital of Scandinavia” (Stockholm).”

Men han tar också upp att vissa kommunala slagord på svenska vittnar om en viss andefattighet. De lyfter gärna fram hur nära det är till en helt annan plats!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)