anordnas på Hanaholmen utanför Helsingfors den 12 – 16 november. Anmälan ska vara inne senast den 1 oktober.

”Mål med kurserne/uddannelsen:

Målet med kurserne er, at deltagerne får indsigt i nordiske sprog som nabo- og fremmedsprog og får udviklet en didaktik og metodik til at inddrage det nordiske stof funktionelt i undervisningen i grundskolen – både i modersmålsundervisningen, i undervisningen i nordiske sprog som fremmedsprog og i andre fag.”

För ytterligare information – se webbplatsen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I samarbete med Microsoft lanserar Skype en betaversion av ett översättningsverktyg för talat språk i slutet av året. Den nya funktionen Skype Translator blir först tillgänglig som betaapplikation för Windows 8 i slutet av året. Verktyget är en del av ett forskningsprojekt på Microsoft som går ut på att stödja översättning av tal mellan olika språk.

Verktyget demonstrerades den 27 maj i form av en nästintill realtidsöversättning av talad engelska och tyska och vice versa. Microsoft visade upp tekniken för första gången 2012 i Tianjin i Kina, då den tidigare chefen för Microsoft Research talade på engelska, vilket översattes till mandarin med mycket kort fördröjning.

Microsoft är inte ensam att försöka utveckla röstöversättningsprogram. Ett japansk IT-företag tog fram ett sådant program redan 2011 för språkparet japanska- engelska. Google ligger också långt framme. Det intressanta med Skype är storleken och därmed det eventuella genomslaget; Skype sägs ha 300 miljoner användare uppkopplade varje månad, som ägnar två miljarder minuter varje dag åt att prata med varandra.

Eftersom utvecklingen drivs fram av kommersiella aktörer, kommer de i första hand att satsa på de stora språken. Det är inte ens säkert att svenska räknas dit. De små språken kommer nog att få vänta mycket, mycket länge innan något röstöversättningsprogram utvecklas för dem, speciellt om det är fråga om översättning mellan två små språk, som färöiska och grönländska, bara för att ta ett exempel.

Per-Åke Lindblom

Källor:

Martin Wallström: Skype låter tyskar tala med engelsmän – Computer Sweden 28/5 2014

Josh Lowensohn: Skype shown automatically translating multilingual calls – The Verge 27/5 2014

Tidigare inlägg om detta ämne i nätdagboken:

Per-Åke Lindblom:  Från talad engelska till talad kinesiska nästan på direkten – 26/11 2012

Per-Åke Lindblom: Microsoft demonstrerar ett röstöversättningsprogram – 12/11 2012

Per-Åke Lindblom: Översättningsglasögon på gång! – 12/8 2012

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel, ”Why proper English rules OK” i Financial Times berättar Simon Kuper om hur han på plats upplevde vilket övertag som modersmålstalare har över utlänningar som försöker rådbråka engelskan på samma spelplan. Artikeln är visserligen snart fyra år gammal, men inte särskilt mycket har förändrats under denna tid. Kuper skriver inledningsvis:

”Naturligtvis är inte engelska modersmåltalare intelligentare än utlänningar. Men i globishvärlden låter de som det.

'Att födas som engelsman,' påstås Cecil Rhodes ha sagt, 'är som att vinna första pris i livets lotteri.' Den gamle imperialisten hade fel. Vad han skulle ha sagt var 'att födas som en engelsktalare…'. Bad English globala uppgång hjälper oss modersmåltalare att växa till oss.

Jag insåg för första gången vårt försprång vid en konferens i fjol. Talarna kom från runtom i Nordeuropa, men de höll alla sina föredrag på engelska – eller en slags engelska. Tyskar, belgare och fransmän ställde sig upp och läste högt, i monotona och distraherande accenter, från sina tal, som lät som om de var maskinöversatta. Ibland bad organisatörerna dem att tala sina egna språk, men de vägrade. Under tiden satt konferenstolkarna sysslolösa i sina hytter.

Varenda ny talare förlorade åhörarnas uppmärksamhet på mindre än en minut. Men varje gång en engelsk modersmåltalare öppnade munnen, lyssnade publiken. Modersmåltalarna höll en ledig samtalston och kunde skämta och tillföra nyanser. De var inte intelligentare än utlänningarna, men de lät som det och därför hördes de. Här i mikrokosmos fanns en gryende internationell hierarki: engelska modersmåltalare anger tonen.”

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Svenska Dagbladet idag skriver Teresa Küchler:

”Med 28 länder i EU är det dock svårt att hitta meningsfulla politikområden åt alla. Jumbojobbet är ’kommissionär för språklig mångfald’ - en post som tilldelades den nykomna rumänen i EU-kommissionen år 2007. Jobbet finns inte längre, men titeln har blivit synonym med att vara helt överflödig, och den yttersta förödmjukelsen i Bryssel.”

Det är en märklig infallsvinkel. Den kommissionär som åsyftas, Leonard Orban – se också Språkförsvarets författararkiv - tjänstgjorde 2007 – 2010. Orban tog EU:s målsättning om mångspråkighet på allvar och var en mycket driftig kommissionär. Han kritiserade också Sverige, Danmark och Finland för deras bristande användning av de egna nationalspråken i EU, vilket uppskattades av de språkvårdande myndigheterna i dessa länder.

Att hans särskilda kommissionärspost avskaffades och återsorterades under kulturfrågorna i EU-kommissionen var inte Orbans initiativ. Förmodligen var problemet att han tog sin uppgift på alltför stort allvar. Det finns nämligen krafter inom EU, som vill tona ner mångspråkighetspolitiken och göra kostnadsbesparingar på detta område. I praktiken stärker engelskan hela tiden sin ställning inom EU.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vincent Doumayrou har skrivit en intressant artikel, L’anglais règne dans les facultés bataves, om engelskans ställning inom den högre utbildningen i Nederländerna i julinumret av Le Monde Diplomatique. Tyvärr går den inte läsa på webben, varför jag utgår från översättningen i den norska utgåvan av Le Monde Diplomatique när jag sammanfattar Doumayrous artikel.  Mellanrubrikerna stämmer inte alltid överens med den norska översättningen.

Per-Åke Lindblom

1989 förklarade den dåvarande utbildningsministern i Nederländerna att universiteten måste undervisa mera på engelska. Reaktionen blev så kraftig att det nederländska parlamentet gjorde nederländska till officiellt undervisningsspråk.

Detta har dock inte hindrat engelskan att senare ta sig in bakvägen i den högre utbildningen, eftersom lagen om undervisningsspråk från 1992 var full av undantag. Nederländska är heller inte grundlagsfäst eller reglerat i en särskild språklag.

Idag dominerar engelska på masternivå, särskilt vid de mest prestigefyllda institutionerna. Nederländerna belägger förstaplatsen i Europa bland icke-engelsktalande länder i fråga om engelskspråkiga utbildningar. Det gäller särskilt utbildningar inom biovetenskap, ingenjörsämnen och ekonomi.

Olika lokala faktorer förklarar denna situation.  Nederländerna har en öppen ekonomi. Nederländska (och flamländska) talas av runt 20 miljoner människor, men är ändå ett regionalt språk. Språket ligger nära engelskan och kunskaperna i engelska är redan goda.. Det senaste English Proficiency Index (EF EPI) placerar landet på tredje plats i fråga om engelskkunskpaer efter Sverige och Norge. Anhängare till engelskans utbredning menar att denna gör möjligt att sprida vetenskaplig kunskap, som är « internationell per definition ».

Allt på engelska

I verkligheten återspeglar engelskans frammarsch först och främst konkurrensen mellan universiteten  inom en kunskapsekonomi, som « kännetecknas av en global kommersialisering av forsknings- och undervisningsprodukter ». Bolognadeklaration från 1999 etablerar ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning. I detta sammanhang ser universiteten nationalspråken som ett hinder för studentrörligheten.

Det nederländska undervisningsrådet, Onderwijsraad, rekommenderar dock universiteten att tillämpa en politik för att bevara nederländskt språk och nederländsk kultur för att säkerställa att alla parter har en adekvat nivå i engelska. Språkpolitiken har lett till att Nederländerna har blivit mer attraktivt för utländska studenter. Andelen utländska studenter steg under tiden 2000 – 2009 från 0,7 til 1,2 procent av alla utlandsstudenter i världen. Men 2012 kom 38 procent av dem från – Tyskland. Vid universitet i Maastricht försiggår all undervisning på engelska, utom i nederländsk juridik och delar av medicinstudierna. Eftersom andelen utländska studenter uppgår till 47 procent, kallar sig universitetet  « det mest internationella universitetet i Nederländerna ». Men trefjärdelar av dessa studenter är tyskar och därefter kommmer belgare och britter.

Få utländska studenter lär sig nederländska

Av de 7500 utländska studenterna vid Maastricht-universitetet tar endast 800 kurser i det nederländska språket. Många utlandsstudenter kan fortfarande inte be om restaurangnotan på nederländska. Ingenting tyder på att utlandsstudenterna öppnar sig för värdlandets kultur, som påstås vara en positiv effekt av studentutbytet.

Nio av de tolv länder som sänder flest studenter till Nederländerna är EU-länder. Bulgarien sänder dubbelt så många som Indien. Kina är det enda BRIC-land [1] som är välrepresenterat med 8 procent av utlandsstudenterna.  I stället för att fungera som en nederländsk öppning gentemot de framväxande ekonomierna stärker anglifieringen engelskans hegemoniska ställning internt i Europa, i strid med EU :s grundfilosofi om språklig mångfald.

Holländarna må ha goda kunskaper i engelska, men en artikel med rubriken « How do you underbuild that ? »[2] i NRC Handelsblatt beskriver professorernas språk som acceptabelt, men ungefärligt.  En utbildningssociolog vid Maastricht påpekar att hans engelska absolut inte är dålig, men när han ska vägleda forskare saknar han den språkliga smidighet som krävs för att ingå kompromisser.

Den språkliga kapaciteten utnyttjas inte fullt ut

Vardagsengelska fungerar väl i ytlig interaktion, som när en servitör i Antalya förklarar att utsikten är very nice. Men vardagsengelska har klara begränsningar på universitetsnivå. Här är det fråga om intellektuella prestationer på hög nivå, som kräver att den språkliga kapaciteten utnyttjas fullt ut. En brittisk jounalist berättade i Financial Times om de tröttsamma plattityderna i föreläsningar på globish [3], även om dessa hålls av nordeuropéer.

Verkningarna kan också bli skadliga för det nederländska språket. En kommunikationspraktikant säger att han « kan rättstavningsreglerna, men eftersom vi alltid måste skriva på engelska på universitetet, hamnar de i bakgrunden ». En annan fara är domänförluster, d.v.s språket upphör att användas för att uttrycka vetenskapliga begrepp. Efter domänförlust kommer prestigeförlust, därefter innehållslig förlust; till slut används språket bara i hemmet, i trädgården och i köket.  Den kulturella mångfalden tjänar inte på detta och risken är att det uppstår en tvåspåkig situation, där de två språken har helt olika status.

Nederländskans existens är inte hotad

Det nederländska språkets existen är än så länge inte hotad. Däremot har den nuvarande språkpolitiken varit mycket skadlig för studier av andra främmande språk än engelska. En professor som intervjuas säger att det inte  längre lönar sig att be en student läsa en artikel på franska eller tyska.

Enligt en undersökning beställd av EU-kommissionen 2012 anger 38 procent av EU-medborgarna att de kan föra en konversation ett främmande språk, engelska. Från 2005 till 2012 gick tyska tillbaka från 14 till 11 procent, franska från 14 till 12 procent och ryska från 6 till 5 procent. Det enda språk som gick framåt vara spanskan – från 6 till 7 procent. I Storbritannien har undervisningen i främmande språk på gymnasienivå reducerats till nästan ingenting.

Denna utarmning blir meningslös om den drabbar närbesläktade språk som de skandinaviska. I Skandinavien har det varit tradition att tala med varandra på sina respektive nationalspråk, men detta tenderar nu att försvinna. [4] En lärare i norska, verksam vid ett svenskt universitet, berättar att språkligt släktskap och geografisk närhet motiverar studenter, som « i loppet av några veckor visar god förståelse, både skriftlig och muntlig ».

En nederländsk tidskrift hävdar att « institutionerna väljer engelska på autopilot för att de önskar profilera sig som internationella aktörer. Universiteten fruktar att bli provinsiella, om de bara vänder sig till den nationella marknaden. » Anglifieríngen gör det lättare att anpassa sig till det globala forskningsnätverket och ger en känsla av att tillhöra en mobil och globishtalande internationell kunskapselit.  Till och med behärskandet av medelmåttig engelska blir ett kriterium på kulturell distinktion.

1920 protesterade  Gandhi mot övertron på engelska som den enda bäraren av modernitet. Han insåg knappast att den kampen en dag skulle bli global.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)

Här kommer den sjukaste rakitis (engelska sjukan) jag sett hittills när det gäller byggnader. Nu har de inte bara givit en byggnad ett engelskt namn, utan ett helt kvarter... "The lab". Bara för att det låg ett djurförsökslaboratorium i närheten... Ska de experimentera på människor nu?

Olof

(Den nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Bilden är hämtad från bloggen "Livet på landet - och i utlandet")

Skribenten, som upptäckte denna dörrmatta på en flygplats på Azorerna, skriver:

"Min första tanke var ”Vilket språk är det här?”, för det såg verkligen kul ut. På vilket språk säger man ”Godan Snubblar”???

Jag tar fram kameran för att ta en bild, och lyckas smälla i smalbenet i en vass kant, så hårt att det började blöda. Jag väser fram en rad hederliga svenska svordomar…..

Då gick det upp för mej; det här måste vara resultatet av en översättning gjord av en dator. Engelska ”trip” = svenska ”snubblar”. Eller? Och det var ju precis det jag gjorde. Alltså snubblade över det lilla bordet. Jag ska inte påstå att det var en särskilt ”good trip”, för det gjorde ganska ont."

Skribenten har säkert rätt i att "Godan Snubblar" är en maskinöversättning. Chansen att ordet "snubblar" skulle finnas på andra språk än svenska, norska och danska är mycket liten. Men hur kom det sig att översättningsprogrammet lanserade en stelnad maskulinändelse i ackusativ som -an - se till exempel i godan ro eller i ljusan låga?

Sensmoral: Om man använder översättningsprogram, bör man ha vissa elementära kunskaper i målspråket eller be någon som behärskar språket att kontrollera översättningen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söderslang betecknar den slang som talades på Södermalm, tidigare en typisk arbetarstadsdel, i Stockholm. Texten är hämtad från ur "Svärjes Historia upptekknad i kårta drag av södergrabben Ville Andeson" (Stockholm, 1923).

”Kal fånn Linné, va en ladi kille me just, krullit skör, fast han va född i mörkaste Smålann, å tannkarna hans va så finurligt lagda, att han jämt satt å lekte mellan mossans blomkruker i fönstena, å när dam stakk åten nappen, vatt han föbaskad å slängden ätter köxgolve å tog en morot å sög på i ställe.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)