Denna text är hämtad från Sametingets ”LÄGESRAPPORT De samiska språken i Sverige 2012”. Lägesrapporten behandlar även situationen för övriga samiska varieteter, nordsamiskan, lule- , pite- och umesamiskan. Nordsamiskan har flest antal talare av de olika samiska varieteterna. De tre sistnämnda varieteterna är starkt hotade.

Mycket har hänt på sydsamiskt område sedan den nya minoritetsspråklagen trädde i kraft 2010. Samiska språket har blivit synligare i förvaltningskommunerna med bland annat skyltning på samiska och Samiskt språkcentrum tycker sig ana ett ökat användande av sydsamiska språket. Det är fortfarande stort intresse att läsa sydsamiska vid Umeå universitet. Högskolan i Nord-Tröndelag har varit i kontakt med Samiskt språkcentrum angående mentorprogrammet och de kommer att starta ett eget mentorprogram under 2013.

Vid Umeå universitet finns en doktorand i lingvistik som kommer att forska på sydsamiska. Det är av stor betydelse med ökad forskning kring de samiska språken.

Upplagan av svensk- sydsamisk ordbok (11) utgiven av Sametinget är i dagsläget helt slutsåld. Även den sydsamiska verbhandboken (12) är slutsåld. Att dessa båda böcker (som även ingår som studielitteratur på sydsamiska kurser) är slutsålda visar på att det finns ett stort behov av svenskproducerade samiska böcker. Under 2012 så har det utgivits en ny sydsamisk grammatikbok på norsk sida. Det är väldigt positivt men återigen så tvingas samer i Sverige att ta omvägen via norska språket för att tillägna sig läromedel.

Det har under 2012 arrangerats några språkbad inom förvaltningskommunerna. Samiskt språkcentrum ser det som väldigt positivt eftersom en lyckad revitalisering är beroende av att språket används lokalt av människorna i deras vardag.

Det sydsamiska kulturcentret Gaaltije har flera gånger fått bidrag från SOFI för att arrangera större språkrevitaliserande projekt. Gaaltije är en viktig aktör som når samer i det sydsamiska språkområdet och är redan en etablerad mötesplats för samer i Jämtland, Härjedalen och Dalarna.

Det finns sydsamisk text i Samefolket och Nuorat samt i den sydsamiska kyrkotidningen Daerpies Dierie. SR sände sydsamiska under 2012 i 53 timmar och 20 minuter (17 timmar och 20 minuter i P2 regionalt samt 26 timmar i P4 Jämtland) samt i webbkanalen sändes 381 timmar på sydsamiska vilket är cirka 6,1 % av webbsändningarna på samiska. Många av sändningarna innehåller dock en inte oväsentlig andel tal på svenska och norska.

Det har under 2012 inte utgivits en enda bok på sydsamiska i Sverige.

Under hösten 2012 gjorde tidningen Nuorat ett nummer helt på samiska, alla varieteter, tillsammans med gymnasieelever i Kiruna, Gällivare och Jokkmokk. Numret var ett eget projekt som finansierades med medel från SOFI. Det är ett utmärkt initiativ och ett gott exempel på hur man kan jobba.

(11) Israelsson P. M. & S. Nejne (2008) Svensk-sydsamisk/Sydsamisk-svensk ordbok och ortnamn. Andra upplagan. Sametingeti Sverige.

(12) Wilson K., B Lundqvist, M Fränden (2009). Verbh - En sydsamisk verbhandbok. Liber. Luleå.  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 13 maj genomförde Modersmål-Selskabet i Danmark sin 35:e ordinarie generalförsamling. Mötet beslöt enhälligt att prioritera tre områden: språklag, engelska i danskan och det talade språket. Redan i en artikel i marsnumret av Sprog & Samfund hade ordföranden Jørgen Christian Wind Nielsen just motiverat dessa teman och funnit det viktigt att Selskabet inför omvärlden kan konkretisera hur man arbetar för att omsätta ändamålsparagrafen. Därmed hoppas man också att kunna motivera medlemskap i Selskabet.

Modersmål-Selskabet bildades 1979 och har 410 medlemmar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Familjebostäder, ett kommunalt bostadsföretag i Stockholm, skriver i ett pressmeddelande av den 13/6:

”Rinkebyborna gavs en unik möjlighet att få vara med och ge namnförslag till sitt nya torg. Nu har Stadsbyggnadsnämnden bestämt vad torget ska heta.

Längs med Rinkebystråket, stadsdelens nya mötes- och handelsplats, kommer ett nytt torg att anläggas. Under ett par veckor i våras utlyste Familjebostäder en tävling om namnförslag till torget. Flera hundra förslag kom in. En jury utsåg tre av förslagen som skickades vidare till Stadsbyggnadsnämnden som på torsdagen klubbade torgets nya namn: Bytorget.”

Om fler myndigheter, statliga eller kommunala myndigheter och företag, först rådfrågade medborgarna i samband med namngivning, skulle troligtvis engelska namn à la Stockholm – the capital of Sweden, East Sweden och Malmö Live och så vidare aldrig slå igenom.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Gick just in i Svensk filmdatabas, Svenska filminstitutets filmkatalog, för att kolla upp filmen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Döm om min förvåning när jag såg att innehållssammanfattningen var skriven på engelska. Jag är ganska ofta inne i Svensk filmdatabas men det här har jag inte sett förr.

Har Svensk filmdatabas en ny policy när det gäller innehållssammanfattningar?

Om svaret är ja hoppas jag att ni kan stämma i bäcken…

Vänliga hälsningar

ME

(Dennas nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jakub Marian har åskådliggjort grafiskt andelen invånare i EU:s medlemsstater, som uppger sig kunna föra en konversation på engelska.  Sammanställningen bygger på data från Eurobarometern 2012.

Det är inte fråga om några märkvärdigheter. 95 procent av invånarna i Storbritannien och Irland säger sig kunna föra en konversation på engelska, 90 procent i Nederländerna och 86 procent i Danmark och Sverige. Vid den andra polen återfinns Spanien med 22 procent, Bulgarien med 25 procent, Slovakien med 26 procent och slutligen Tjeckien och Portugal med 27 procent.

Se kartan här! 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Japanerna lyckades aldrig knäcka hans hemliga kod”, av Per Ahlin, som handlade om de s.k kodtalarna (code talkers) i de amerikanska stridskrafterna under andra världskriget.  I artikeln porträtteras Chester Nez, den siste kodtalaren från navajo, som dog den 4 juni i år.  I och för sig hade metoden prövats i begränsad utsträckning av den amerikanska armén i Europa under första världskriget, varvid cherokeser  och choctawindianer fungerade som kodtalare.

Kodtalarna förknippas vanligen med navajoindianerna, som brukar betecknas som den största indianstammen i USA, men kodtalarna rekryterades även från andra stammar, bl.a lakota (sioux), meskwaki (Fox), comancher och seminoler. Nazityskland var förberett på möjligheten att amerikanarna skulle använda kodtalare igen och skickade kunskapare till USA före andra världskrigets utbrott för att samla in information om olika indianspråk.  Men enligt den amerikanska underrättelsetjänsten hade Nazityskland inte lyckats skaffa sig någon information om navajospråket.  

Färre än 30 icke-navajoindianer i USA kunde tala språket. Navajospråket talades bara i sydvästra USA, och trots att det ingår i språkfamiljen na-dene, är det inte ömsesidigt förståeligt med något annat språk i denna familj. Navajo saknade skriftspråk (i motsats exempelvis till cherokesspråket); språket skiljde sig också radikalt från tyska och japanska på grund av dess syntax och tonala kvaliteter. Det är ett språk, som det är mycket svårt att lära sig som vuxen. Därför föreslogs 1942 att navajoindianer skulle rekryteras som kodtalare.  Totalt rekryterades drygt 400 navajoindianer.

Kodtalarna kommunicerade på navajo, men med en inbäddade koder. Bokstäverna hade kodats; bokstaven A hade getts det engelska namnet ant (myra), vilket blev wol-la-chee på navajo. Viktiga militära termer fick också kodord: u-båt blev béésh łóóʼ, järnfisk, på navajo. De kodtalare som mottog meddelandena på navajo översatte sedan dessa till engelska. Koden var egentligen enkel, men japanerna lyckades aldrig knäcka den trots att de tillfångatog en navajosoldat och torterade honom. Denne var dock ingen kodtalare och förstod inte den inbäddade koden.

I artikeln berättar Chester Nez att erbjudandet om att börja arbeta som kodtalare i och för sig var lite märkligt. När han som barn gick i en internatskola, var han förbjuden att tala sitt eget språk. Inte förrän 1948 fick indianerna i hans födelsestat, New Mexico, rösträtt. Kodtalarnas uppdrag var hemligstämplat fram till 1968; sista gången de användes var i samband med Vietnamkriget. Först 2001 fick Chester Nez kongressens guldmedalj för sina insatser.

I en artikel, ”Miljontals amerikaner byter etnicitet” i Forskning & Framsteg juni 2014 noterar Henrik Höijer att den senaste folkräkningen i USA visar att antalet indianer ökar:

”Allt fler uppgav att de var ’indianer’ och den växande gruppen indianer kan inte förklaras genom invandring eller födelsetal.”

Ökningen kan dock förklaras med politiska orsaker. De amerikanska indianerna har alltsedan slutet av 1960-talet intensifierat den medborgarrättsliga kampen; den viktiga organisationen American Indian Movement bildades 1968. AIM lyckades nå ut till det amerikanska folket, bl.a genom en del spektakulära aktioner. Sammantaget har de amerikanska indianernas kamp för sina rättigheter sedan slutet av 1960-talet lett till att självkänslan hos de amerikaner, som har indianskt påbrå, stärkts betydligt; den indianska härkomsten är ingenting som man skäms över längre utan är tvärtom något som man är stolt över. Enligt US Census Bureau fanns det år 2000 i USA 729 533 personer som ansåg sig vara helt eller delvis cherokeser. Dessutom kan det också löna sig att åberopa indianskt påbrå. 240 stammar bedriver tack vare suveränitet över reservaten spelverksamhet, som kasinon, bingohallar etc. , vilket 2011 genererade intäkter på 27 miljarder dollar. USA:s näst största kasino, Foxwoods Resort Casino, ligger i pequotstammens reservat.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den första av fem lektioner i "Mastering Swedish" på YouTube. Syftet är att underhålla, men lektionerna ger ändå viss information om vad en engelsktalande tycker är svårt med det svenska språket.

((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådet)

Varför pratar vi ofta om Norrland när vi inte använder begreppen Svealand eller Götaland på samma sätt? Den frågan var ortnamnsforskaren Mats Wahlberg med och diskuterade i radioprogrammet Nordegren & Epstein.

Radioprogrammet Nordegren & Epstein i Sveriges Radio P1 uppmärksammade i veckan användningen av ordet Norrland. Lyssnare har hört av sig till programmet med synpunkter på att man ofta pratar om Norrland som begrepp men aldrig klumpar ihop landskapen som ligger i Svealand eller Götaland på samma sätt.

Mats Wahlberg från Namnarkivet i Uppsala berättar i inslaget att detta inte är ett nytt fenomen – redan på 1400-talet talade man om Norrland och norrlänningar, medan Svealand och Götaland aldrig på samma sätt har ingått i vanligt språkbruk. Att ändra på det tror han kan bli svårt.

– Radio, tv och tidningar kan bli mycket bättre på att differentiera Norrland. Sedan kan man inte göra något åt det allmänna språkbruket, Norrland är fast rotat där. Att säga svealänningar och götalänningar tror jag inte är någon lösning heller även om det förekommer, säger han i programmet.

Lyssna på inslaget

• Sveriges Radio: När är det okej att säga Norrland?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)