Ellen Freider analyserar i ett inlägg på bloggen ”Pratbubblor” konsekvenserna av att Språkrådets webbplats numera ryms under Institutet för språk och folkminnens hatt. Hon skriver inledningsvis:

”För en tid sedan fick Språkrådet en ny webbplats. Eller snarare: infogades i en annan webbplats - den som tillhör Institutet för språk och folkminnen (Sofi). Förändringen har varit mycket omskriven, både innan och efter att den genomfördes. Här kommer ytterligare några iakttagelser och funderingar.”

Läs alltså vidare i blogginlägget!

Språkförsvaret tilldelade för övrigt nätsidan för Institutet för språk och folkminnen Tummen ner för juni månad.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkrådet, som har till uppgift att följa upp hur språklagen tillämpas i praktiken, skriver i Språkrådets omvärldsrapport 2013:

När den här omvärldsrapporten skrivs är det snart fem år sedan språklagen trädde i kraft den 1 juli 2009 och de första tillbakablickarna har börjat göras av språklagens första år. I september 2013, när budgetpropositionen för 2014 lades fram, meddelade regeringen att man hade för avsikt att göra en uppföljning av insatserna på språkområdet sedan lagens i kraftträdande. Uppföljningen kommer att genomföras under 2014, i syfte att bedöma effekterna av språk- lagen (Budgetpropositionen för 2014, utg.omr 17, s.25)

I oktober 2013 arrangerade Kulturdepartementet och Institutet för språk och folkminnen genom Språkrådet ett seminarium som vi kallade Språklagen i praktiken. Seminariet inleddes med ett tal av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och efter det talade Språkrådets chef Ann Cederberg. Andra föredrag hölls dels av Språkrådets medarbetare som gav sin syn på vilken effekt lagen haft inom olika områden, dels av företrädare för myndigheter som berättade om hur de arbetar praktiskt för att uppfylla språklagens bestämmelser (www.kulturdepartementet.se).

Under de snart fem år språklagen varit i kraft har vi på Språkrådet följt hur myndigheterna tillämpat lagen. Vi har sett att lagen haft betydelse som statushöjare för frågor som rör språk inom den offentliga sektorn. Inom vissa områden är det tydligt att språklagen bidragit till en positiv utveckling. Klarspråksarbetet är ett sådant område där fler och fler myndigheter inlemmar klarspråksaspekten i sitt arbete, även inom områden där språkbruket präglas av ett byråkratiskt språkbruk. De senaste åren har ett omfattande arbete inom domstolarna kommit till stånd. Bland annat arbetar man med att förbättra språket i domar. Under året har även muntliga förhandlingarna varit föremål för undersökningar med fokus på begriplighet.

För teckenspråkiga har språklagen varit symboliskt viktig. I språklagen kommer döva och hörselskadades språkliga rättigheter till uttryck och där benämns teckenspråkiga som en språklig minoritet, snarare än som en grupp med en funktionsnedsättning. Språklagen har stärkt argumenten för tillgången till teckenspråk inom kultur- och utbildningssektorn, även om det återstår mycket att göra i praktiken, särskilt vad gäller barns tillgång till teckenspråk i förskola och skola.

Inom andra områden har språklagens påverkan inte varit lika tydlig. Ett sådant område är myndigheternas terminologiarbete. Att bedriva terminologiskt arbete kräver, liksom klarspråksarbete, specifik kompetens. Det råder dock brist på terminologer och det terminologiska arbetet är inte så etablerat inom myndighetssfären. Praktiskt terminologiskt arbete kan dessutom kräva verktyg som i sin tur är avhängiga ekonomiska medel. Språklagens bestämmelse om myndigheternas terminologiska ansvar har i det sammanhanget inte räckt till för att vända trenden och få fler myndigheter att arbeta med terminologi på det sätt som är lagens intention. Hur ansvaret för den terminologi som finns inom den offentliga sektorn ska samordnas mellan myndigheterna behandlas mycket svepande i förarbetena och skulle behöva utredas vidare.

Ett annat område som är komplicerat är högskolesektorn. De flesta universitet och högskolor i landet är att betrakta som myndigheter och omfattas därmed av språklagen. Men högskolorna är inte vilka myndigheter som helst. Vid sidan av det språkpolitiska ansvar de förväntas ta, har de också målet för en ökad internationalisering att ta hänsyn till. Balansakten mellan dessa målsättningar är inte okomplicerad, och högskolornas ansvar för språkpolitiken kan behöva konkretiseras ytterligare för att underlätta tillämpningen av språklagen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

GamesWithWords.org är ett webbaserat forskningslaboratorium i USA, som genomför olika undersökningar och tester  på nätet, bl.a ”Which English?”.

Genom att göra denna test, bidrar man till att träna en maskinalgoritm, som kartlägger skillnader i engelsk grammatik runtom i världen, såväl i traditionellt engelsktalande länder som i länder som Mexiko, Kina och Indien. När man gjort testet, gissar algoritmen vilken engelska du talar liksom vilket som är ditt modersmål.

Jag gjorde testet, men blev lite förvånad över resultatet.

Algoritmen gissade att jag talade singaporengelska, på andra plats kom brittisk engelska och på tredje australiensisk. Eftersom jag inte talar flytande engelska, är jag inte särskild upprörd över den rangordningen. Däremot var algoritmen ute och cyklade, när den gissade mitt modersmål. Där blev rangordningen 1) spanska; 2) italienska; och 3) nederländska.

Gjorde jag verkligen fel som är typiska för talare av romanska språk? Det är först i och med nederländska, som det börjar att brännas. Förklaringen kan naturligtvis också vara den att inte särskilt många talare av de nordgermanska språken ännu har gjort testet.

Jag tror att algoritmen måste förfinas. Kanske kan mitt testresultat bidra till detta; jag påpekade också bristerna i utvärderingsformuläret.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är inte ett mansnamn utan:

”Urban Escape Stockholm är fem hus, fyra gator och två torg. Urban Escape Stockholm är också ett koncept där sex starka idéer skapar en helhet i världsklass. 130 000 m2 för framtidens talanger och för internationell attraktionskraft. Innovationsdrivet. Identitetsskapande. Inspirerande. Stadsrummets hyresgäster, staden och andra aktörer är viktiga för AMF Fastigheter. Därför är medskapande en ledstjärna.”

Dels är det alltså  ”fem hus, fyra gator och två torg” och dels också ett ”koncept där sex starka idéer skapar en helhet i världsklass”.  Definitionerna, speciellt den förstnämnda, är kristallklara och fullständigt övertygande. Man häpnar över formuleringsförmågan.

Projektet måste naturligtvis prydas av ett engelskt namn. Namnet verkar dock lite upptaget och är därför inte särskilt originellt. Det förekommer i namnet på ett spa i Golden, Colorado, ett halvmaraton i Kalifornien, en hårfrisör i Washington DC, ett massage- och hälsoinstitut i New Mexico – alla i USA. Det är tydligen ett varumärke avseende campingutrustning, som säljs av Halfords i Storbritannien. Det bärs av en hårfrisör och – stylist i Australien, en heminredningsfirma i Sarnia, Ontario, Kanada och slutligen av en franskspråkig blogg. Uppräkningen, som bygger på en googlesökning, är absolut inte fullständig.

Har AMF Fastigheter hittat inspirationen till namnet på nätet eller trodde företaget att ingen annan kunde komma på det?  En sak är säker: AMF Fastigheter kunde mycket väl varit ensamt om ett – svenskt namn.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Henrik Munck, vice ordförande i Modersmål-Selskabet, Språkförsvarets syskonorganisation i Danmark, kritiserar Berlingskes (1) namngivning av deras nya barntidning:

”Berlingske har fået lyst til at lave en ugentlig annoncefri papiravis med sigte på de 6-12-årige. Det lyder som et spændende forsøg, men hvorfor kalde avisen “Kids’ News”?

Redaktøren undskylder sig med, at et flertal af forældre og børn valgte dette navn blandt flere mulige, mens redaktøren helst havde beholdt sit eget forslag “Globus”.

Modersmål-Selskabet påtaler unødig brug af engelsk, når det danske sprog har velvalgte danske betegnelser. Derfor græmmes vi i det konkrete tilfælde, hvor der samtidig er et fuldstændigt misforhold mellem navn og indhold, da vi går ud fra, at der er tale om en dansksproget avis, selv om der nu skal læres engelsk fra 1. klasse. Og bladet er vel næppe udsat for international konkurrence?

Weekendavisen har et udmærket tillæg for de yngre læsere med navnet “Faktisk”, ligesom alle avisens øvrige tillæg har danskklingende navne som Bøger, Kultur og Ideer. Men Weekendavisens chefredaktør Anne Knudsen fik jo heller ikke uberettiget Modersmål-Prisen i 2008 for sin store respekt for det gode danske sprog.”

Det borde inte vara några problem med att förstå ordleken i rubriken.

Observatör

1)     Berlingske Tidende är Danmarks största dagstidning.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Expressen har lagt ut en frågesport om dialekter, "Svenska dialekter - är du en språklig expert?" . Den första frågan lyder: Vad är man när man är "gôrgo" i Värmland?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Språkrådet har nu färdigställt sin årliga omvärldsanalys av språksituationen i Sverige.

Språkrådets omvärldsrapport behandlar situationen för svenska språket, det svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken. Den tar upp språkutvecklingen och utvecklingstendenser i samhället som har betydelse för språkens ställning.

Omvärldsrapporten ger en tillbakablick på det år som gått och sammanfattar viktiga händelser inom de områden som är centrala utifrån språklagens perspektiv.

Rapporten är indelad i områden som Språkrådet arbetar med och bevakar: svenskan, de nationella minoritetsspråken, svenskt teckenspråk, språkteknologi och språklig infrastruktur, språkpolitik och det mångspråkiga samhället.

Läs mer

• Läs rapporten: Språkrådets omvärldsrapport 2013 (pdf, 446.1 kB)
• Verksamhet: Språkrådets omvärldsrapport

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter att ha lyssnat på Språket från den 20 maj med undertiteln "Hur står sig svenskan i Europaparlamentet?" blir jag lite beklämd. Jag tycker att Cecilia Wikström (FP) och Isabella Lövin (MP) har en övertro på sin förmåga att kommunicera på ett främmande språk, huvudsakligen engelska. De har säkert väldigt goda språkkunskaper, men Berglins teckning på Språkförsvarets hemsida visar att även den bäste har måttliga engelskkunskaper. Däremot kan jag förstå att EU-parlamentarikerna i möten på tu man hand använder ett språk som båda parter kan hanka sig fram på, men jag tror inte att förhandlingar i arbetsgrupper, utskott eller liknande gynnas av att de svenska delegaterna använder (vanligtvis) engelska.

När jag besökte EU-parlamentet i höstas framhölls det som ett problem att svenskar ofta vill prata engelska i tron att de behärskar språket felfritt. Resultatet har istället blivit att tolkarna, som översätter från engelska till de övriga EU-språken, får problem och gör felöversättningar på grund av att de inte rätt förstått svenskarnas engelska.

Finns det möten i EU-parlamentet där alla pratar ett gemensamt språk (engelska) så felfritt att tolkning inte erfordras? Jag tvivlar.

Tolkning lugnar även ner tempot och risken för att prata i mun på varandra minskar.

Anders Bodén

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)