Söndagens svenskspråkiga sång

Robert Broberg - Vatten 

Söndagens svenskspråkiga dikt

                         1.

Solen glimmar blank och trind,

Wattnet likt en spegel;

Småningom uppblåser wind

I de fallna segel;

Wimpeln sträcks, och med en år

Olle på en Höbåt står;

Kerstin ur Kajutan går,

Skjuter lås och regel.

                         2.

Stålet gnistrar, pipan tänds,

Olle klår sitt öra;

Rodret wrides, skutan wänds,

Gubben har att göra;

Under skarpa ögonbryn

Grinar han mot soln i skyn;

Kerstin, gubbens hjertegryn,

Skall nu seglen föra.

                         3.

Seglen fladdra, skutan går,

Jerker tar sin lyra,

Lyran brummar, böljan slår,

Allt med wåld och yra;

Skutan knarkar, bräcklig, gles,

Wimplens fläckt i toppen ses,

Tuppen gol så sträf och hes.

Nu slog klockan fyra.

                         4.

Mowitz, stöt åt dem i lurn,

Som på skutan fara.

Olle du, hwad kostar tjurn?

Lyssna hwad de swara.

Hör hwar är ni hemma ni?

Ifrån Lofön komma wi

Med Grönsaker, Silleri,

Mjölk och Äplen klara.

                         5. 

Si en Julle skymtar fram,

Marjo åran lyftar,

Med sin löfbrodd, mjölk och lam

Hon åt tullen syftar,

Har i knä en bytta smör,

Kersbärs-korgen frammanför;

Marjo nu sin lofsång gör,

Snyter sig och snyftar.

                         6. 

Ulla Winblad, skratta, sjung,

Spritt wid solens strålar,

Gäspa ej, lös upp din pung,

Ta fram band och nålar;

Fästa din Salopp igen,

Nös du? Prosit lilla wän!

Si der har du Hessingen,

Gröna trän och pålar.

                         7. 

Lilla Fästman på dig ser,

Kom, min Norström lilla,

Sätt dig bredwid mej, sitt ner,

Fritt din låga stilla;

Wi ha alla lika rang.

Lustigt! hör basuners klang.

Prosit och Contentement!

Dyrbar ögonwilla.

                         8. 

Kon i wassen skylt sin kropp,

Snärd i wåta tågen,

Bruna Oxen kastar opp

Himmelsblåa wågen,

Ängen står i härlighet,

Kalfwen dansar yr och fet,

Hästen tumlar stolt och het,

Swinet går i rågen.

                         9. 

Wid ett träd uppå en slätt

Syns en Skytt förbida

Dagens gryning klar och lätt,

Foglens sång och qwida;

Bakom trädets tjocka stam

Bössan syns och skymtar fram:

Hunden trogen som ett lam

Står wid Skyttens sida.

                         10. 

Morgon-supen, Mowitz, går;

Ljufligt böljan swallar;

Ser du Ekensberg? Gutår!

Hör hur folket trallar;

Der framsätter en sin fot,

Klotet käglorna slår mot;

Hör du dunsen af hans klot

Uti bergen skallar?

                         11. 

I en löfsal kring ett stop

Några bussar skratta,

Ropa trumf, och allihop

Uti stopet fatta;

Somliga med sträckta ben

Sofwa godt och snarka ren,

Hwila hufwud mot en sten

På en blomstermatta.

                         12. 

På den klippan, der wid strand

Sjelf Chinesen målar,

Bildar, af en näfwa sand,

Skönsta blomster-skålar;

Uti leret brännes in

En Apelles pensel fin.

Ulla Winblad, min Cousine!

Ser du hur det prålar.

                         13. 

Såg du nu Mariäberg,

Så se längre neder,

Med en gul och bleknad färg

Sig ett tjäll utbreder.

Fönstren glittra, kännen I

Ej Salpetersjuderi?

En gång, Ulla, raillerie!

Palten dit dig leder.

                         14. 

Fällom lodet på wårt djup,

Gäspa ej och nicka,

Sof ej, öppna flaskan, sup,

Bjud Mamsellen dricka;

Wakna, Mowitz, ser du ej

Lazaretts-palats, så säj?

Akta näsan du på dej

För hwar wacker flicka.

                         15. 

Tornens spetsar blänka ren,

Kors och tuppar glimma,

Morgonrodnans klara sken

Syns i wattnet strimma;

Barnet leker gladt wid strand,

Samlar stenar i sin hand,

Slungar stenen dit ibland

Der som gässen simma.

                         16. 

Lossa tågen, seglen fäll,

Ren syns Skinnarwiken,

Med dess Kojor och Castell,

Branta berg och diken;

Under små kolswarta tak

Gnälla pumpar, eld och brak,

Hästen sträcker foten spak,

Gnäggar, rädd för spiken.

                         17. 

Med sitt klappträd ner wid strand

Pigan står så kåter,

Knyter till sitt förkläds-band,

Och sin barm upplåter;

Barbent hon på bryggan står,

Räknar slagen klockan slår,

Flitigt sig på benen klår,

Swettig, sur och wåter.

                         18. 

Allstäds godt, men hemma bäst!

Sagta låt oss unna

Wattukörarn med sin häst

Hwälfwa om sin tunna;

Kärlet glittrar, hjulet går,

Sprundet sprutar, hästen flår.

Om den pragt för ögat står

Sjunga de som kunna.

                         19. 

Jeppe tutar, trumman går,

Böneklockan klämtar;

Sotarn swart i skorsten står,

Hwisslar, sjunger, skämtar;

Bagarn sina korgar kör;

Smeden ren sin slägga rör,

Med båd’ Knekt och Granadör

Wid gewäret flämtar.

                         20. 

Skyndom dit wår hydda fins,

Gömmom not och flöte;

Stöt uti basun, och mins

Detta glada möte.

Farwäl Jörgen, Truls och Hans!

Farwäl flickor, spel och dans!

Ulla tog sin myrten-krans

Uti Neptuns sköte.

                         21. 

Norström stjelper sin peruk

Af sin röda skalla,

Och min Ulla, blek och sjuk,

Lät sin kjortel falla,

Klef så bredbent i paulun;

Mowitz efter med basun;

Maka åt dig, Norström! Frun

Hör ju till oss alla.

Carl Michael Bellman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Sellpy)

...på ren svenska! Vad är detta för skit? Varför använder ni inte svenska I kontakt med kunder i Sverige? Det är ett rent hån att använda engelska.

Jag vill ha svar av ansvarig för tilltaget, så vidarebefordra frågan till rätt person. Således inga standardblahasvar från någon underhuggare, tack!

Svenska är sedan 2009 officiellt huvudspråk i Sverige medan engelska inte har någon officiell ställning överhuvudtaget. Skärpning!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag publicerade Svenska Dagbladet/TT en nyhetsartikel med rubriken ”Protester efter våldtäkt och mord på nioåring”, vars ingress lyder:

”En nioårig flicka från ett av Indiens mest förtryckta kast tros ha våldtagits innan hon brutalt mördades. Nu protesterar Delhibor för fjärde dagen i rad (min fetstil).”

Nyheten i sig är naturligtvis mycket tragisk. Om vi enbart ser till den språkliga aspekten, är konstruktionen ett kast mycket märklig. Som bekant har Indien ett kastsystem (en kast – flera kaster). Frågan är om inte journalisten i tidsbesparande syfte låtit Google Translate sköta grovjobbet och sedan har varken hon själv, TT eller Svenska Dagbladet upptäckt missen. De senare kan ha skurit ner på korrekturläsningen, mycket vanligt numera i tidningsvärlden.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stadsmuseet i Stockholm skriver:

”Du har väl inte missat att biljetterna till Walksfestival - Stadsmuseets stadsvandringseldorado vecka 33 - släpptes igår? Skynda och boka din vandring innan favoritavgången tar slut. Vi har laddat med 70 finfina, nya och klassiska vandringar till ett finfint festivalpris: endast 30 kronor per tur. Begränsad antal platser gäller så vänta inte för länge!

Välj och vraka och boka på: https://stadsmuseet.stockholm.se/teman/walks/”

De som talar amerikansk/brittisk engelska särskriver däremot ordet, Walk Festival, eller på indisk engelska, Walks Festival, allt enligt Google.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...att detta telegram skrevs på svenska till den svensktränande Duplantis!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ökande takt etableras ”språkbytesskolor”, där nästan all undervisning sker på engelska. Under 2020 gavs inte färre än 92 skolor tillstånd att byta ut svenskan mot engelska i de flesta ämnena. År 2011 var siffran 15 och innevarande år tycks komma att sätta rekord. Detta sker hela tiden i strid med den av riksdagen antagna språklagen  som kräver att svenska ska vara det språk som används i offentliga sammanhang.

Främst i ledet står Internationella Engelska Skolan (IES), som tydligen tilltalar föräldrar som vill se sitt barn göra internationell karriär i ett multinationellt företag, helst med placering i en annan världsdel. Hen kan då sägas ha gjort en lysande karriär, fast med föräldrakontakten som pris. Varför skulle man annars välja en sådan skolform?

Tänker man sig en framtid i Sverige eller i Skandinavien är valet direkt olämpligt. Ungdomar behöver utveckla sitt språk även efter mellanstadiet. Framför allt handlar det om att förstå och använda de olika fackämnenas terminologi men inte mindre viktig är utvecklingen av det egna språket. Det kräver välutbildade lärare. På IES och andra språkbytesskolor finns inga krav på svensk lärarbehörighet och många saknar  lärarutbildning överhuvud taget.

Kanske föräldrarna är lika lite medvetna om detta som om att dessa skolor är privata företag, vars vinster – våra skattepengar i form av den s k skolpengen – går vidare till skatteparadis i andra delar av världen. Märkligt nog är föräldrarna mer positiva till skolformen än sina barn. Det visar en undersökning från Skolinspektionen. Många föräldrar väljer nog en sådan skola utifrån tanken att större vikt läggs vid ”ordning och reda” än i det statliga systemet. Nu visar det sig att så inte alls är fallet! I ”Skolenkäten” får IES ett sämre värde än riksgenomsnittet. ”När det gäller studiero ligger de i den nedre halvan”, kommenterar Per Gillström, Skolinspektionens utredare.

Så varför dras många föräldrar till Internationella Engelska Skolan likt flugan till sockerbiten? Kanske ligger det i botten ett slags politiskt ställningstagande? Olle Josephson, professor i nordiska språk i Stockholm, uttrycker det så här: ”Svenskarnas delvis överdrivna föreställningar om engelska som lingua franca i världen är snarast ett uttryck för USA:s politiska, kulturella och ekonomiska hegemoni”.

Det är i så fall ett högt pris som barnen får betala för dessa ”överdrivna föreställningar”.

Bo Alvberger

Medlem i Språkförsvaret

Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad (HD) 4 augusti 2021

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Personen gick nog ut med högsta betyg i svenska (det är vid det här laget allmänt känt vad IES "betyg" egentligen är värda) efter att de "framsynta" föräldrarna hade satt telningen i kö då de fortfarande befann sig på BB

Betyget sattes i sin tur av en underbetald lärare utan behörighet och kanske med engelska som modersmål och som stått inför en klass med dryga 30 elever.

Det känns "bra" att se att ens skattepengar har gått till "högkvalitativ" utbildning och med fokus på vårt, sedan 2009, officiella huvudspråk. 

"Extra bra" känns vetskapen att dessa pengar egentligen borde ha gått till en skola med fokus på språket som borde vara det självklara (svenska) och att de insnålade och åtroffade samhällsgemensamma skattepengarna (skolpengen/vinsten) har hamnat i "Brians" feta plånbok borta i Långt-bort-i-stan och som naturligtvis skiter högaktningsfullt i hur det går för "dö svidisch läängwitsch" borta i Sviden.

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För tolv år sedan, 2009, strax efter språklagens tillkomst JO-anmälde Språkförsvaret Stockholms stad för diverse anglofila namngivningar med ”Stockholm – The Capital of Scandinavia” som främsta exempel. Expressen kommenterade detta på ledarplats:

“Good morning and välkommen till The Editorial Page of Expressen. Så kallar vi oss numera. ’Expressens ledarsida’ lät så provinsiellt och futtigt.

Okej, vi narras. Men Stockholmspolitikerna har lusat ner huvudstaden - eller ’Stockholm - The Capital of Scandinavia’, som den nu kallas - med en rad fåniga engelska namn.

Näringslivskontoret heter ’Stockholm Business Region’, den semestrande lantis som är på jakt efter stadens turistkontor förväntas leta efter ’Stockholm visitors board’ och snart kan man besöka ’Stockholm entertainment district’, ett nöjesområde som ska byggas kring Globen. Man undrar om våra patetiska Stockholmspolitiker hinner göra mycket annat än hänga på Google Translate. Men sjukdomen har spridit sig över landet, ända upp till Norrbotten - eller ’Swedish Lappland’, you know.”

Och vidare:

”Lyckligtvis finns det motkrafter. Organisationen Språkförsvaret har JO-anmält Stockholm stads engelska namnbyten. Sedan den 1 juli har Sverige nämligen en språklag som säger att svenska är Sveriges huvudspråk och att det offentliga ska främja och utveckla det.

Det behövs ett bredare engagemang för svenskan. Ofta är det huvudsakligen språkligt konservativa rättstavningsfanatiker som tar striden. Frågan borde angå oss alla. Vi måste bli mer kreativa och hitta på nya svenska ord i stället för att alltid slappt ta till med ett engelskt. Vi borde utveckla och ha roligt med svenskan i stället för att nedvärdera den.

Det krävs en stark språkmedvetenhet för att svenskan ska kunna överleva i en globaliserad och slätstruken McWorld.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)