”Han har betytt oerhört mycket för älvdalskans överlevnad”

Språkvetaren Gunnar Nyström i Uppsala har hastigt avlidit i en ålder av 82 år. Gunnar Nyström har sedan mycket unga år varit den viktigaste och mest aktive när det gäller att uppteckna och rädda stora delar av den gamla älvdalskan åt eftervärlden.

Här syns Gunnar Nyström, tvåa från vänster, i samband med att han fick språkpriset Övdals-Byönn 2019.

Han kom i kontakt med älvdalskan redan under gymnasietiden då han hade Bengt Åkerberg från Loka i Älvdalen som lärare i Bromma. Gunnar blev intresserad av det urgamla och unika språket i Älvdalen och bodde under långa perioder av sin ungdom hos Amanda, Ivar och Erik Westling i Karlsarvet. Han antecknade och spelade in mängder av ord och uttryck som familjen Westling och andra bybor hade kvar. Därmed räddade han en stor kulturskatt åt eftervärlden.

Som yrkesverksam arbetade han på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och med Ordbok över Sveriges dialekter där hans oerhört omfattande kunskaper om älvdalska och andra folkmål i Sverige kom till sin rätt och utvecklades. Efter pensioneringen fortsatte han sitt arbete med huvudinriktning på älvdalskan. Han var i det tysta inblandad i en stor del av den litteratur, spel, sånger och mycket annat som Ulum Dalska och andra producerade under många år.

2019 tilldelades han det älvdalska språkpriset Övdals-Byönn.

”Jag är glad och hedrad över att få ta emot priset även om jag tycker att det är jag som borde ge Älvdalen ett pris istället som har gett mig så mycket, sade Gunnar med den stora ödmjukhet som präglade hela hans liv. ”Det jag hoppas är att jag med mina forskningsinsatser har bidragit till språkets bevarande, men det är andra som bidrar med förnyelsen av språket, sa Gunnar sitt tacktal i samband med att han fick priset. ”

- Hans bidrag till att bevara det unika älvdalska språket har varit ovärderligt. Han räddade så mycket som annars hade varit borta för evigt, säger Inga-Britt Petersson i Älvdalen som jobbat mycket nära Gunnar Nyström med att översätta litteratur och samla gamla ord och uttryck.

Ulla Schytt, verksam i bland annat projektet Wilum og Bellum blev bestört då hon fick budet på lördagen.

- Jag och många med mig kommer att sakna honom oerhört mycket, både för hans enorma kunskaper om älvdalskan och för hans ödmjuka personlighet.

Gunnar Nyström var fortfarande mycket aktiv i arbetet för det älvdalska språket och höll på med att korrekturläsa långa texter som projektet har översatt, bland mycket annat. Alla älvdalsktalare har all anledning att i dag fälla en tår med anledning av Gunnar Nyströms bortgång och skänka en tacksamhetens tanke för allt han gjort för att rädda språket.

Gunnar Nyström sörjes närmast av barn med familjer.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Söndagens svenskspråkiga sång

Eva Dahlgren - Vem tänder stjärnorna?

Söndagens svenskspråkiga dikt

Stjärnan

Gnistrande frostiga

med fruset ljus

Vintergatans böljor sköljer

stjärnor tätt som grus.

En blott är min.

Jag känner henne gott -

mitt ödes ljus av evighet,

mitt liv och min lott.

I mäktig styrka steg hon,

när mörker mig täckte.

När värnlös jag sjönk, hon mig

till stjärnliv väckte.

Med silvernaglar nitades

min själ vid en stjärna.

Så vandrar fri sin givna väg

mitt väsens grund och kärna.

Den mig ärnar välja,

till stjärnan får han gilja.

I henne bor mitt värde,

i henne min vilja.

Hos henne är mitt hem,

av henne min lag.

O stjärna, du min gärning

och mitt mål, du är jag!

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...angående de rent koloniala (de trycker hårt både på det engelska språket och anglosaxisk kultur) och fullt skattefinansierade språkbytesskolorna i Sverige och med "Internationella" (inte) engelska skolan i spetsen?

Sistnämnda skola har just minst sagt skumma ägarförhållanden som det tog Skolinspektionen över ett halvår att reda ut.

Gemensamt för språkbytesskolorna är att de ägnar sig åt ett skattefinansierat språkbyte i Sverige och där Sveriges sedan 2009 lagstadgade huvudspråk svenska degraderas till förmån för det gamla kolonialspråket engelska som fullständigt saknar officiell ställning i landet. Hur sjukt är inte det faktum att detta får fortgå? Ja, hur kan engelska tillåtas att vara arbetsspråk och därmed de facto förstaspråk i svensk skola!?

Fullt förståeligt tillåter inget annat land denna typ av självfinansierad (skolpengen) självkolonisering inom skolan. I andra länder verkar de besitta den språkliga och kulturella självbevarelsedrift som många av våra folkvalda verkar ha tappat längs vägen.

Att denna typ av skolor dessutom ägnar sig att ge glädjebetyg (det vill säga fuskar), ger låga läraralöner och har låg lärartäthet, har segregerande skolköer som ger ett positivt elevurval, drastiskt försämrar ekonomin och förutsättningarna för kommunala skolor och i de kommuner där de har slagit upp sina portar, gör saken än värre.

Avslutningsvis så omvandlar dessa skolor våra samhällsgemensamma skattepengar som rättmätigen borde vara öronmärkta för våra barns utbildning till privat vinst åt utländskt riskkapital.

Enorma summor av ekonomiska resurser för våra barns utbildning lämnar såväl svensk välfärd som landet överhuvudtaget.

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Domaruddens basturegler avslutas med en alternativ skrivning på latin. Ingen på engelska - skönt!

Bastubadande språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I barockskalden och hembygdspoeten Gunno Dahlstiernas dikt ”Saxakalas” stötte jag på det roliga ordet ”Swänskingen”: ”Skrämder war Saxen: Swänskingen glad”. När jag googlade på ordet fann jag det i ”Svenska Akademiens ordbok”. Skulle ”svensking” i dag kunna vara en tänkbar synonym till ”svensk” och ”svenne”? ”Svenne” tycker jag för övrigt är ett vackert ord.

svensking | SAOB | svenska.se

Ordformer

(svensk- (sw-) 1631—1864. swänsk- 1631—1707)

(†)

1) svensk man, svensk; äv. med nedsättande bibet. Hör du swänsking, wore iag dommare, du skulle i morgon wara dödat. Schück Wivallius 1: 129 (i handl. fr. 1631). De danske ära mijket rädda att o(m) kongen får in köpenhamn så blij d(e) aldrig aff med swenskinga. Ekeblad Bref 2: 107 (1659; rättat efter hskr.). Han (dvs. K. XII) stadna ’ke förr än wed gamla Ran-Stad: / Skrämder war Saxen: Swänskingen glad. Dahlstierna (SVS) 179 (1707). Swenskingen kommer med mångfalldig tropp. Afzelius Sag. XI. 2: 53 (i handl. fr. c. 1710).

https://svenska.se/saob/?id=S_14945-0143.y4Fl

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt mig en både charmig och klargörande äldre skrivning. På det stora hela anser jag att det är trevligt med ändelser som anger kön på personer i olika yrkesbefattningar.

Enligt min mening finns det inget negativt i detta. Tvärtom - det ger språket en större exakthet! Exempelvis tyskans konsekvens på detta område tilltalar mig.

Däremot är det nedvärderande att, som förr, exempelvis benämna frun till doktorn "doktorinnan" o s v. En tjej, kvinna eller dam som yrkesmässigt kör bil får dock mer än gärna vara "chauffös" för mig. Då är hon det på egna meriter...

Per-Owe,

medlem i Språkförsvaret 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej på er!

Nu är det många timmars utsändning i P4 från OS i Tokyo. Ofta får man höra små korta intervjuer på engelska med OS-deltagare, många gånger i en bullrig miljö. Nästan aldrig översätts uttalandet till svenska, vilket är otroligt nonchalant mot oss lyssnare!

Om det är så att reportern från SR inte förstår vad den intervjuade säger på engelska, borde väl någon i studion kunna hjälpa till med en svensk översättning?

Glöm inte bort att Sveriges Riksdag antog en språklag den 1 juli 2009, som säger att det officiella huvudspråket i Sverige är svenska! Engelska finns inte ens omnämnt i språklagen.

Hälsningar

Jonas

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Lördagskvällar i Vinterviken". Utmärkt!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)