(Texten är hämtad från tankesmedjan Magma )

Det är inte primärt förfinskning som utmanar svenskans ställning i Finland utan snarare landets ökande flerspråkighet och engelskans framfart.

Det konstaterar det svenska framtidsföretaget Kairos Future som i sin nya rapport för tankesmedjan Magma ger ett faktabaserat utifrånperspektiv på det svenska i Finland.

Rapporten ”Det svenska i Finland – vadan och varthän?” analyserar förändringar i omvärlden och diskuterar vilka konsekvenser de kan ha för svenskans ställning i Finland. Frågorna (och svaren) är många, men fokus ligger på demografi, kultur, identitet och skola. Rapporten innehåller också en framtidsspaning mot år 2040.

Enligt rapporten kommer antalet tvåspråkiga i Finland successivt att öka och tvåspråkighet i praktiken bli en norm bland svenskspråkiga år 2040. På grund av nya språkliga minoritetsgrupper och engelskans starka frammarsch kan det i framtiden bli allt svårare att sälja in svenskan som en individuell rättighet för en krympande grupp enspråkigt svenska.

Det krävs därför kraftansträngningar av finlandssvenska institutioner för att förhindra att svenskan reduceras till en rent privat angelägenhet.

Som en direkt följd av utvecklingen får den svenska skolan en allt större betydelse som upprätthållare av såväl det svenska språket som av en svensk identitet för unga svensk- och tvåspråkiga.

Framtidsspaningen har tillkommit på uppdrag av fem finlandssvenska fonder och genomfördes under 2019 och 2020 i dialog med tankesmedjan Magma.

Ett sammandrag finns här.

En videofil där Mats Lindgren, vd för Kairos Future, presenterar resultaten finns här.

Ladda ner studien här

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Jag hittade nyligen er webbsida (får man säga så...???) och när jag tittade runt lite här och där bland allt det intressanta såg jag några kommentarer om ett kreativt namn på en bensinstation på Gotland:  "Tankvärt".

Och inspirerad av det kan jag bara inte undanhålla er följande lilla pärla - också den från Gotland:

På Fårö finns sedan många år en liten bensinmack som i folkmun - och numera officiellt - kallas Körkmacken. Det är det gotländska ordet för en insekt som är vanlig i gotländska kyrkor (på gotländska "körko" [två hårda k]). Och det fina i denna kråksång är att Fårö kyrka ligger bara drygt hundra meter från denna bensinmack. Då blir namnet på denna bensinmack självklart det geniala "körkmack"!

Körkmack (gotländska) = riddarskinnbagge

För övrigt, en liten kommentar kring det här med att bevara svenskan "ren" (eller i alla fall att låta bli att prata engelska i tid och otid): jag arbetade som facköversättare av engelska böcker (främst inom medicin) i många år och det var ofta problem med att översätta engelska facktermer till god "ren" svenska (som jag helst ville) eftersom man i dagligt tal inom sjukvården mycket ofta inte brydde sig om att hitta/skapa svenska ord utan bara tog över de engelska termerna. Hur skulle jag då, som ensam översättare, kunna agera svensklärare för en hel vårdyrkeskår och hitta (på) svenska termer...? Svårt!

Det mest flagranta exemplet på det här med svenska kontra engelska tycker jag är ett ord som betecknar en (alltför) vanlig sjukdom, för vilken vi redan, sedan århundraden, haft ett enkelt svenskt ord. Dessutom har både det svenska ordet och det engelska en helt annan och (utanför sjukdomsdiagnostiken) vanligare - och identisk - betydelse!

Och vilket är ordet? Jo: stroke! På "gammal" svenska: slag eller slaganfall. VARFÖR kallas denna sjukdom nuförtiden "stroke" i Sverige???

Vi kämpar vidare...!

Vänliga hälsningar

Hans Du Rietz

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bästa språkvårdare,

genom en tillfällighet får jag nys på er verksamhet, synnerligen angelägen och välkommen. Jag har själv under många år ondgjort mig för just det ni opponerar mot, anglifieringen av det svenska språket. Denna sida kunde enkelt bli packad med mer eller mindre lustiga exempel. Jag har själv, som författare, många gången fått försöka navigera bort från mina gestalters, stundtals, slarviga språkbruk. Ha en bra dag!

Språk är svårt som bekant och om man nu ger sig in på det här området landar man osökt i funderingar kring kulturell tillhörighet, nationalism, och inte sällan oförblommerad chauvinism. Vårt språk är en hörnsten i vår kultur, och kultur är ett kitt som fogar samman bitarna i samhällsbygget.

Under många år i Frankrike förstod jag att fransmännen är mycket stolta över sitt språk och motverkar en ständigt pågående influens av engelskan. Starka krafter försökte till och med kvotera in franska texter i populärmusik och andel franska filmer i GATT-förhandlingarna med USA. Det blev högljudda protester när ordet weekend började spridas. På franska heter det fin de la semaine, eller förenklat fin semaine översatt till svenska blir det veckoslut helt enkelt.

Om vi talar om franskan så var svenska språket under andra halvan av 1700-talet utsatt för en massiv påverkan just från franskan. Vid Gustav III hov talade franska, alors!  Vi funderar inte idag på att vi säger garderob, garage, portmonnä, refug, pommes frites, bara för att nämna en handfull exempel.

Vid ett tidigare tillfälle tillställde jag mina funderingar till Svenska Akademien, som jag trodde hade en språkvårdande uppgift. Svaret uteblev.

Nåväl, varav hjärtat är fullt talar munnen.

Lycka till med ert puristiska korståg.

Mvh/Lars Hansare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hoppsan! "Att rula", efter engelskans "to rule", har visst inte kommit in i de svenska ordböckerna ännu. Men det är nog åtgärdat inom någon vecka. Det sägs att en enda förekomst i något s.k socialt medium ska vara tillfyllest för att ett godtyckligt engelskt ord som infogats i ett annars svenskspråkigt sammanhang skall kvalificera för en plats i det svenska ordförrådet.

-cj

Igår var jag på Hemtex för att köpa en extra stor kudde. När jag kom hem och ställde ifrån mig papperspåsen fick jag till min förargelse se att det på den ena sidan stod ”PRETTY THINGS INSIDE”.

Varför denna ständiga engelska? Vad är det för krafter som ligger bakom den här språkliga kolonialiseringen? Eller är det frågan om en självkolonialisering som är helt och hållet frivillig från de styrandes sida? 

Jag har i alla fall svårt att tänka mig att folket är med på noterna. Det är en fruktansvärd förlust att förlora sitt modersmål och det i landet Sverige där det svenska språket har talats sedan urminnes tider. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Artikeln - här som skärmdump - publicerades idag i Sydsvenska Dagbladet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Åse Wetås, Språkrådets direktör, påpekar i en intervju att

”– Jeg tenkte at det er jo ganske provinsielt av Steen og strøm å annonsere på engelsk i en norskpråklig avis, sier hun og legger til at dette er ’ren engelskspråklig annonse’.

– Det mener jeg i utgangspunktet er en slags fornærmelse mot de potensielle kundene. Det de signaliserer er at språket til kunden ikke passer godt nok i annonsesammenheng.

Hun legger også til at hun ikke vet hva baktanken til annonsøren her er, men at det er ’vanskelig å skjønne at dette skulle være en del av større internasjonal annonsekampanje’.

Direktøren i Språkrådet forteller at de jevnlig gjennomfører undersøkelser der de spør folk om de synes det er viktig å ta vare på det norske språket.

– Det er det sterk oppslutning om, og de aller fleste synes det er viktig å ta vare på språket vårt. Norsk er bra nok!, sier hun.

Hun mener annonsen gir et signal om at det norske språket ikke fungerer godt nok for de.”

Språkförsvaret brukar också med jämna mellanrum angripa svenska företag och annonsörer som publicerar helt engelskspråkiga annonser i svenska dagstidningar. Svenska är gott nog!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)