Söndagens svenskspråkiga sång

Triad - Tänd ett ljus 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Det eviga

Väl formar den starke med svärdet sin värld, 

Väl flyga som örnar hans rykten; 

Men någon gång brytes det vandrande svärd 

Och örnarna fällas i flykten. 

Vad våldet må skapa är vanskligt och kort, 

Det dör som en stormvind i öknen bort.

Men sanningen lever. Bland bilor och svärd 

Lugn står hon med strålande pannan. 

Hon leder igenom den nattliga värld 

Och pekar alltjämt till en annan. 

Det sanna är evigt: Kring himmel och jord 

Genljuda från släkte till släkte dess ord.

Det rätta är evigt: Ej rotas där ut 

Från jorden dess trampade lilja. 

Erövrar det onda all världen till slut, 

Så kan du det rätta dock vilja. 

Förföljs det utom dig med list och våld, 

Sin fristad det har i ditt bröst fördold.

Och viljan, som stängdes i lågande bröst, 

Tar mandom, lik Gud, och blir handling. 

Det rätta får armar, det sanna får röst, 

Och folken stå upp till förvandling. 

De offer du bragte, de faror du lopp, 

De stiga som stjärnor ur Lethe opp.

Och dikten är icke som blommornas doft, 

Som färgade bågen i skyar. 

Det sköna, du bildar, är mera än stoft, 

Och åldern dess anlet förnyar. 

Det sköna är evigt: Med fiken håg 

Vi fiska dess guldsand ur tidens våg.

Så fatta all sanning, så våga all rätt, 

Och bilda det sköna med glädje! 

De tre dö ej ut bland människors ätt, 

Och till dem från tiden vi vädje. 

Vad tiden dig gav må du ge igen, 

Blott det eviga bor i ditt hjärta än.

Esaias Tegnér 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det blev stopp för denna språkbytesskola i Haninge - som nu är kommunal och heter Nakterhusskolan! Senast i förra veckan gick språkbytesditon Dibber "International" på pumpen i Sollentuna.

Dessa skolor ska överhuvudtaget inte existera i Sveriges där svenska är officiellt huvudspråk och engelska inte har någon som helst officiell ställning men ju är ett obligatoriskt ämne. Det räcker mer än väl eftersom svenska elever tillhörde världstoppen vad gäller engelskkunskaper långt innan språkbytesskolorna tillläts göra entré och börja att kolonisera landet.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!".  Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.

Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: Webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.  Språkförsvaret har också nyligen gett ut antologin ”Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris?” – ISBN 978-91-519-6917-6. Den kan beställas direkt från sprakforsvaret@yahoo.se för 120 kr – frakt i vanligt brev för 44 kr eller i förpackning för 59 kr tillkommer. Den kan givetvis också beställas från internetbokhandlarna eller inhandlas i en välsorterad fysisk bokhandel.

Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom  programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.

Du kan naturligtvis sätta in mer än 200 kr, om du vill. Medlemsavgiften gäller per kalenderår (1/1 - 31/12). Skriv samtidigt till Språkförsvaret  och berätta vad insättningen avser och också gärna lite om dig själv. Om du inte har tillgång till e-post, ange kontaktuppgifter på inbetalningskortet eller till någon av kontaktpersonerna – se ”Kontakt”. Vi kommunicerar internt huvudsakligen genom e-post. Som medlem kan du vara med om att utarbeta vår språkpolitik och delta i våra interna diskussioner.

Du kan självfallet också skänka ett ekonomiskt bidrag till Språkförsvaret för att hjälpa oss att utveckla verksamheten. Om du vill veta mer i detalj hur vi tänker använda pengarna, kan du kontakta Språkförsvaret ! Alla bidrag är välkomna.

Om du inte väljer att bli medlem, kan du ändå följa vår verksamhet genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev, bevaka de senaste uppdateringarna liksom vår nätdagbok.

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

             sprakforsvaret@yahoo.se

             info@språkförsvaret.se (kan bara nås av vissa e-postprogram)

Kontaktpersoner:

Christer Janson - tel:070 3093932

Olle Käll - tel: 070 4022682

Per-Åke Lindblom - tel: 08 7602302 – 070 7782302                                           

Kajsa Pehrsson - tel: 070 4470817

Arne Rubensson - tel: 070 5355501

(Texten är hämtad från Wikipedia)

”Internationell profil

I ytterligare inspiration av Raoul Wallenberg vill skolan uppmuntra till samarbeten och engagemang gränser emellan. Skolans satsar på IT, varigenom högstadieelever erbjuds varsin laptop i syfte att bidra till att eleverna blir en del av det globala samhället. Det engelska språket introduceras redan i förskolan och har till högstadiet vuxit att utgöra stora delar av den totala undervisningen. Bland annat erbjuds internationella relationer, det vill säga kontakt och utbyten med skolor runtom i världen, fördjupning i det engelsktalande samhället samt språket.

Skolor

• RWF Bromma, startad 2010 på Beckombergavägen 314.

• RWF Mariehäll, startad 2013 på Bällstavägen 8.

• RWF Skokloster, startad 2014 på Abbotvägen 5.

• RWF Skövde, startad 2011 på Stenkilsgatan 8 i centrala delen av staden.

• RWS Bromma, startad 2006 på Beckombergavägen 316 i Beckomberga.

• RWS Skokloster, startad 2014 på Abbotvägen 1-3 i Slottsskogen i Håbo kommun.

• RWS Skövde, startade sin verksamhet höstterminen 2015 på Hammargatan 1.

• RWS Uppsala, startad 2008 och håller till i centrala delen av stan på Kungsgatan 18."

För det första undrar man vad som menas med att ”språket (d.v.s. engelska) … har till högstadiet vuxit att utgöra stora delar av den totala undervisningen.” Grundskolor i Sverige har bara rätt att använda engelska som undervisningsspråk under 50 procent av tiden. Tummar Raoul Wallenbergskolan på den regeln?

För det andra är det fascinerande hur föräldrar och elever kan gå på myten att eleverna kan lära sig bättre engelska, om de undervisas direkt på engelska, i stället för att följa traditionell undervisning i engelska. Den svenskspråkiga miljön i samhället i övrigt kommer ofelbart att påverka uttal och interferera vad gäller grammatik och syntax.

För det tredje är det lika fascinerande att föräldrar och elever inte inser att eleverna inte uppnår någon spetskompetens genom att enbart behärska engelska som främmande språk. Redan 25 procent av världens befolkning säger sig kunna konversera på engelska i varierande utsträckning. Bara den som behärskar fler främmande språk än engelska har spetskompetens.

Slutligen kommer engelskans betydelse som lingua franca att plana ut, eftersom språks spridning följer makten. USA:s ekonomiska och politiska betydelse i världsmåttstock avtar sakta men säkert, bland annat på grund av att Kina har utvecklats till en ekonomisk supermakt jämbördig med USA. Framför allt går vi dock mot en multipolär värld. Dessutom sker det en rasande snabb utveckling i fråga om språkteknologi, inte bara vad gäller översättningsprogam utan också röstöversättningsprogram.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peter Letmark berättade i Dagens Nyheter den 21 december att Skolinspektionen upphävt Dibbers kuppartade beslut att plötsligt införa engelska som första undervisningsspråk på mellanstadiet:

”Friskolan Dibber international school i Sollentuna rivstartade efter sommarlovet med lärare i mellanstadiet som bara pratade engelska.

Det resulterade i att elever mådde dåligt och att en grupp föräldrar anmälde skolan till Skolinspektionen.

Nu har beslutet kommit – skolan får inte undervisa på engelska.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En av Språkförsvarets tidigaste medlemmar, Frank-Michael Kirsch, gick bort tidigare i år. Vi väljer att återge Tobias Hübinettes minnesruna:

Jag kom för första gången i kontakt med Frank-Michael när han drev och ledde Södertörns högskola-forskningsprojektet ”Bilder i kontrast. Interkulturella processer Sverige-Tyskland i skuggan av nazismen 1933-1945″ som pågick under åren 2002-05 och som bl a handlade om relationerna mellan den svenska germanistiken och den svenska högskole- och forskarvärlden och Nazi-Tyskland, och som också bl a Birgitta Almgren ingick i, och som hon sedermera ju har fortsatt att gräva i. Därefter var Frank-Michael och jag kollegor vid Mångkulturellt centrum under perioden 2007-15 och han lärde mig mycket om livet i f d DDR liksom om både kommunismen och nazismen och mycket annat som rörde Tyskland, tyskar och tyskheten.

Frank-Michael var då född och uppvuxen i det gamla Östtyskland och studerade vid det gamla ”svenskuniversitetet” i Greifswald där han disputerade i skandinavistik/nordiska språk med inriktning på Sverige, svenska och svensk litteratur och han fortsatte att arbeta där tills Kalla krigets slut då han flyttade till Sverige och först hamnade på Stockholms universitet där han doktorerade för andra gången. Därefter verkade Frank-Michael som professor i tyska vid Södertörns högskola 2003-07 innan högskolan lade ned språkämnena.

Frank-Michael var en mycket produktiv forskare och verkade även som översättare och han översatte bl a Rilke till svenska. Vid sidan av sin yrkes- och forskargärning hade Frank-Michael också en aktivistisk ådra och han var bl a aktiv i Språkförsvaret och mycket engagerad i frågor som rörde språkpolitik i både Sverige och Tyskland.

Frank-Michael uppfattade och upplevde tydligen mig som en ”utmärkt” och ”tillförlitlig” forskare som alltid ställde upp och hjälpte kollegor och precis så uppfattade och upplevde jag honom.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En julhälsning på sju olika språk från klädföretaget Gudrun Sjödén landade häromdagen på mitt hallgolv. Julhälsningen på svenska är, som sig bör, först, och sedan kommer en julhälsning på danska och tyska. Julhälsningen på engelska är först på fjärde plats, vilket är trevligt. Därefter följer en julhälsning på finska, nederländska, franska och slutligen tyvärr på engelska igen, nämligen hur man säger god jul i USA och Kanada för att inte stöta sig med dem som inte är kristna.

God Jul (svenska)

Glædelig Jul (danska)

Frohe Weihnachten (tyska)

Merry Christmas (engelska: Storbritannien) 

Hyvää Joulua (finska)

Vrolijk Kerstfeest (nederländska)

Joyeux Noël (franska)

Happy Holidays (engelska: USA och Kanada)

Jag undrar om denna språkliga rangordning har med försäljningssiffror i olika länder att göra. Jag hade helst sett att Gledelig Jul (norska) och Gleðileg Jól (isländska) hade kommit efter Glaedelig Jul (danska) och att Hyvää Joulua (finska) hade kommit före Frohe Weihnachten (tyska), så att de nordiska språken hade varit samlade först. Dessutom saknar jag Feliz Navidad (spanska) och Buon Natale (italienska). 

Minoritetsspråken jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska finns inte heller med, bara finska. Även de nya invandrarspråken saknas, exempelvis arabiska (det näst största språket i Sverige), persiska, dari, somaliska och tigrinska. Avsaknaden av minoritetsspråken och invandrarspråken kanske beror på att de talas i Sverige där svenska är det officiella språket. Om alla cirka tvåhundra invandrarspråk hade varit med hade förstås julkortet blivit lika långt som jultomtens skägg. Sammanfattningsvis dock ett trevligt initiativ.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

DN/TT meddelade igår:

”Popartisten Victor Leksell har tilldelats Föreningen Nordens utmärkelse Nordens språkpris 2020, tack vare låten ’Svag’  som enligt juryn bakom utmärkelsen har ’trotsat stängda gränser och språkliga barriärer’.

Bland tidigare pristagare finns bland andra programledaren Fredrik Skavlan, artisten Timbuktu, Islands tidigare president Vigdís Finnbogadóttir, Ikeas grundare Ingvar Kamprad, dramaserien ’Skam’ samt ’Pippi Långstrump’-skådespelaren Inger Nilsson.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)