En julhälsning på sju olika språk från klädföretaget Gudrun Sjödén landade häromdagen på mitt hallgolv. Julhälsningen på svenska är, som sig bör, först, och sedan kommer en julhälsning på danska och tyska. Julhälsningen på engelska är först på fjärde plats, vilket är trevligt. Därefter följer en julhälsning på finska, nederländska, franska och slutligen tyvärr på engelska igen, nämligen hur man säger god jul i USA och Kanada för att inte stöta sig med dem som inte är kristna.

God Jul (svenska)

Glædelig Jul (danska)

Frohe Weihnachten (tyska)

Merry Christmas (engelska: Storbritannien) 

Hyvää Joulua (finska)

Vrolijk Kerstfeest (nederländska)

Joyeux Noël (franska)

Happy Holidays (engelska: USA och Kanada)

Jag undrar om denna språkliga rangordning har med försäljningssiffror i olika länder att göra. Jag hade helst sett att Gledelig Jul (norska) och Gleðileg Jól (isländska) hade kommit efter Glaedelig Jul (danska) och att Hyvää Joulua (finska) hade kommit före Frohe Weihnachten (tyska), så att de nordiska språken hade varit samlade först. Dessutom saknar jag Feliz Navidad (spanska) och Buon Natale (italienska). 

Minoritetsspråken jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska finns inte heller med, bara finska. Även de nya invandrarspråken saknas, exempelvis arabiska (det näst största språket i Sverige), persiska, dari, somaliska och tigrinska. Avsaknaden av minoritetsspråken och invandrarspråken kanske beror på att de talas i Sverige där svenska är det officiella språket. Om alla cirka tvåhundra invandrarspråk hade varit med hade förstås julkortet blivit lika långt som jultomtens skägg. Sammanfattningsvis dock ett trevligt initiativ.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

DN/TT meddelade igår:

”Popartisten Victor Leksell har tilldelats Föreningen Nordens utmärkelse Nordens språkpris 2020, tack vare låten ’Svag’  som enligt juryn bakom utmärkelsen har ’trotsat stängda gränser och språkliga barriärer’.

Bland tidigare pristagare finns bland andra programledaren Fredrik Skavlan, artisten Timbuktu, Islands tidigare president Vigdís Finnbogadóttir, Ikeas grundare Ingvar Kamprad, dramaserien ’Skam’ samt ’Pippi Långstrump’-skådespelaren Inger Nilsson.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Jag vill fästa uppmärksamheten på en helsidesannons i Svenska dagbladet den 21 december.  Den handlar om julshopping med hemleverans.  Den kommer från Bibliotekstan! sic , och i tillägget står Evolved since 1885. 

Bibliotekstans hemsida handlar om "Stockholms fashion district". 

Britt Kjölstad

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag häromkvällen vandrade på Östgötagatan på Södermalm i Stockholm stod ett fönster på glänt högt uppe i ett av de gamla husen. Från fönsteröppningen hördes den tyska folkvisan ”O Tannenbaum” som Ernst Anschütz skrev texten till år 1824, alltså för snart tvåhundra år sedan. Det var en sådan befrielse att höra något annat än alla banala julsånger på engelska som fyller öronen som sockervadd så fort man går in i en affär. 

”O Tannenbaum” är en hyllning till den trogna julgranen som ständigt är grön, såväl sommar som vinter. Julgranens gröna klänning lär mig att hoppet och beständigheten ger tröst och kraft i varje tid. Ett bra budskap som ingjuter livsmod i oss; en inre styrka att fortsätta leva och verka i den märkliga tid som vi befinner oss i. 

O Tannenbaum, o Tannenbaum,

wie treu sind deine Blätter!

Du grünst nicht nur zur Sommerzeit,

Nein auch im Winter, wenn es schneit.

O Tannenbaum, o Tannenbaum,

wie treu sind deine Blätter!

O Tannenbaum, o Tannenbaum!

Du kannst mir sehr gefallen!

Wie oft hat nicht zur Weihnachtszeit

Ein Baum von dir mich hoch erfreut!

O Tannenbaum, o Tannenbaum!

Du kannst mir sehr gefallen!                  

O Tannenbaum, o Tannenbaum!

Dein Kleid will mich was lehren:

Die Hoffnung und Beständigkeit

Gibt Trost und Kraft zu jeder Zeit.

O Tannenbaum, o Tannenbaum!

Das soll dein Kleid mich lehren.

”O Tannenbaum zum Mitsingen - Weihnachtslied mit Text”

Upplyft och stärkt vandrade jag vidare.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

1) Nu en månad gammal artikel  av Filippa Mannerheim om tillståndet i svenska skolan. Bildtregeringens blåögda beslut från 90-talet om marknadisering av skolan gör, att samhällsskittet håller på att lösas upp. Vi får helt olika medborgarskikt med olika föreställningsvärldar med en permanentad underklass, som inte blir delaktig i samhällsbygget.

2) Ett stort hot, icke omnämnt i artikeln, är att det svenska språkets ställning som samhällsbärare undergrävs. Friskolekoncerner, som IES (Internationella engelska skolan), snart i alla kommuner utom glesbygden, har som affärside att använda arbetsspråket engelska med 50% av undervisningen i grundskolan och 90% i gymnasiet. Eleverna lär sig alltså inte ämnesterminologi på svenska medan skolans egna lagar och förordningar är avfattade på svenska. "Vad är detta för ordning?" kan man fråga IES, som själva ständigt framhåller sig som vän av ordning. Stäng språkbytesskolorna snarast! 

3) Bildt-regeringens efterföljande politiker, visa nu dådkraft och, för kommande generationers räddning, visa handlingskraft för att återskapa en någorlunda jämlik offentlig skola fri från affärer, som handlar om lärande och inte status och köbildning ...!!! 

Lars Fredriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Q Björkman omnämner idag i en artikel Språkförsvarets senaste antologi, ur vilken vi saxar:

”Men svenskan försvagas också längre ner i det svenska utbildningsväsendet. Den nyutkomna antologin ’Språkbytesexperimentet i svensk skola: Engelska till varje pris?’– utgiven av organisationen Språkförsvaret och där bland andra Olle Josephson och även jag själv medverkar – vrider och vänder på frågan vilka konsekvenserna blir av att allt fler svenska grundskole- och gymnasieelever har engelska som undervisningsspråk. Josephson slår fast att de pedagogiska argumenten för engelskspråkig undervisning är svaga samtidigt som de språkpolitiska argumenten talar emot sådan undervisning.

Inte minst talar den svenska språklagen emot den. Så här lyder paragraf 6: ’Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.’ Rimligen ingår såväl en statlig forskningsfinansiär som svensk skola och högskoleväsendet i begreppet ’det allmänna’.

I en rapport om engelsk undervisning på gymnasieskolor som Skolverket publicerade 2018 konstateras att ’engelskspråkig undervisning har förhållandevis blygsamma effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna’. Vidare utfärdade rapporten följande varning samt uppmaning: ’Att till stor del undervisa på engelska i gymnasieskolan riskerar att stå i konflikt med språklagen och läroplanen. Skolverket föreslår därför att regeringen utreder och ser över regleringen.’”

”Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris?” kostar 120 kr vid direkt beställning från sprakforsvaret@yahoo.se - frakt om 44 kronor i enkelt brev eller 59 kronor i förpackning tillkommer. Antologin kan naturligtvis också köpas via nätbokhandlarna eller beställas via en fysisk bokhandel.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Julvisa i Finnmarken

Söndagens svenskspråkiga dikt

Tomten 

Midvinternattens köld är hård, 

stjärnorna gnistra och glimma. 

Alla sova i enslig gård 

djupt under midnattstimma. 

Månen vandrar sin tysta ban, 

snön lyser vit på fur och gran, 

snön lyser vit på taken. 

Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr, 

grå mot den vita driva, 

tittar, som många vintrar förr, 

upp emot månens skiva, 

tittar mot skogen, där gran och fur 

drar kring gården sin dunkla mur, 

grubblar, fast ej det lär båta, 

över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår, 

skakar huvud och hätta --- 

»nej, den gåtan är alltför svår, 

nej, jag gissar ej detta» --- 

slår, som han plägar, inom kort 

slika spörjande tankar bort, 

går att ordna och pyssla, 

går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus, 

känner på alla låsen --- 

korna drömma vid månens ljus 

sommardrömmar i båsen; 

glömsk av sele och pisk och töm 

Pålle i stallet har ock en dröm: 

krubban han lutar över 

fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får, 

ser, hur de sova där inne; 

går till hönsen, där tuppen står 

stolt på sin högsta pinne; 

Karo i hundbots halm mår gott, 

vaknar och viftar svansen smått, 

Karo sin tomte känner, 

de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se 

husbondfolket det kära, 

länge och väl han märkt, att de 

hålla hans flit i ära; 

barnens kammar han sen på tå 

nalkas att se de söta små, 

ingen må det förtycka: 

det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son, 

ren genom många leder 

slumra som barn; men varifrån 

kommo de väl hit neder? 

Släkte följde på släkte snart, 

blomstrade, åldrades, gick --- men vart? 

Gåtan, som icke låter 

gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft: 

där har han bo och fäste 

högt på skullen i höets doft, 

nära vid svalans näste; 

nu är väl svalans boning tom, 

men till våren med blad och blom 

kommer hon nog tillbaka, 

följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om 

månget ett färdeminne, 

intet likväl om gåtan, som 

rör sig i tomtens sinne. 

Genom en springa i ladans vägg 

lyser månen på gubbens skägg, 

strimman på skägget blänker, 

tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all, 

livet där ute är fruset, 

blott från fjärran av forsens fall 

höres helt sakta bruset. 

Tomten lyssnar och, halvt i dröm, 

tycker sig höra tidens ström, 

undrar, varthän den skall fara, 

undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård, 

stjärnorna gnistra och glimma. 

Alla sova i enslig gård 

gott intill morgontimma. 

Månen sänker sin tysta ban, 

snön lyser vit på fur och gran, 

snön lyser vit på taken. 

Endast tomten är vaken. 

Viktor Rydberg

(Denna nätdagbok är knuten till näverket Språkförsvaret)