Vart jag än går i Stockholm möts jag konstigt nog av skåpbilar med engelsk text, som den här på fotot med ordet ”brandworks”. Vad betyder egentligen ”brandworks”? Min första tanke var att det var en ny sorts brandbil, att det brann någonstans och att brandarbeten pågick. ”Brand” har dock bland annat betydelsen ”varumärke” på engelska, så jag antog att det trots allt inte var fara å färde. 

Under ”brandworks” stod det ”INREDNING/ MÄSSOR/ EVENT”. När jag senare googlade på ”brandworks” fann jag att ”Brandworks AB” är ett mediaföretag i Stockholm. 

Pluraländelsen -s finns inte i svenskan, men på grund av engelskans koloniala frammarsch i Sverige, som ibland kallas Lilla Amerika och sägs vara USA:s närmaste bundsförvant i EU, ser man plural-s hela tiden i den offentliga miljön. 

Det är en synnerligen trist utveckling med engelskan som likt ett coronavirus sprider sig i det svenska samhället.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kulturdepartementet

Att: Kulturminister Amanda Lind

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

1/10 2020

Erkänn älvdalskan som landsdelsspråk!

Europarådets expertkommitté har nyligen i en rapport förklarat:

”Dessutom har det älvdalska samhällets och dess talares ansträngningar resulterat i flera finansieringsansökningar till myndigheter och som en konsekvens hjälpt älvdalskan att i praktiken bli erkänd som språk och därmed som en del av Sveriges kulturarv (d.v.s. Allmänna arvsfonden). Organisationerna som stöder älvdalskan har också publicerat barnböcker, en grammatikbok och ordböcker. Språket stöds också formellt och i praktiken av Älvdalens kommun. Mot denna bakgrund drar expertkommittén den slutsatsen att älvdalskan uppfyller kriterierna för ett språk enligt stadgans andra del (vår fetstil). Den uppmanar de svenska myndigheterna att inkludera rapporter om älvdalskan i nästa periodiska rapport om språk som omfattas av del II i stadgan.” (1)

Tidigare har Expertkommittén enbart uppmanat den svenska regeringen att genomföra en oberoende undersökning om älvdalskan är ett eget språk som lever upp till stadgans kriterier eller inte. Någon sådan undersökning har dock inte genomförts.

I praktiken behandlar allt fler älvdalskan som ett eget språk. Det gäller inte bara älvdalingarna själva, Älvdalens kommun utan också oberoende lingvister, standardiseringsorganisationen ISO, Etnologue och Europarådets expertkommitté. Språket är i allra högsta grad närvarande på plats i Älvdalen och används flitigt i en Facebook-grupp. Det utges barnböcker, grammatikor och ordböcker på älvdalska, och Sveriges största språkliga gräsrotsorganisation, Ulum Dalska bär upp språket. Denna unika nordiska språkvarietet väcker uppmärksamhet långt utanför Norden.

Språkförsvaret har tidigare i flera sammanhang stött kravet på att älvdalskan ska erkännas som ett landsdels- och minoritetsspråk – se exempelvis Brev till SIL International om internationell språkkod för älvdalskan! (2) Det är därför en självklarhet att Språkförsvaret stödjer Europarådets expertkommittés uppmaning till den svenska regeringen.

Språkförsvarets styrelse

(1) https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/reports-and-recommendations#{%2228993157%22:[21]}

(2) http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/?id=1380

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

             sprakforsvaret@yahoo.se

I en insändare i dagens DN berättar Jonas Dahlgren om ett enkelt sätt för att understödja de finskspråkiga finländarnas kunskaper i svenska i Finland:

" När jag besökte mina svärföräldrar i Finland åkte vi först färja och sedan tåg. Det jag slogs av var att personalen alltid valde engelska som språk i kontakt med svenskar. Jagt kan ingen finska, så jag pratade svenska. Och vips, så bytte de om till jättebra talad svenska. Samma sak borde det vara när Sveriges Television intervjuar finnar i nyhetssändningar. Om SVT pratar svenska med finnar kommer ni att märka att de kan svenska jättebra. Värna därför svenskan i Finland. Om vi direkt byter till engelska kommer svenskan att försvinna."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peugeots nya reklam lyder: 

”POWER ON

100 % ELEKTRISK

NU I SVERIGE”

Varför engelska i reklam i Sverige?

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Europarådets expertkommitté har nyligen i en rapport förklarat:

”Dessutom har det älvdalska samhällets och dess talares ansträngningar resulterat i flera finansieringsansökningar till myndigheter och som en konsekvens hjälpt älvdalskan att i praktiken bli erkänd som språk och därmed som en del av Sveriges kulturarv (d.v.s. Allmänna Arvsfonden). Organisationerna som stöder älvdalskan har också publicerat barnböcker, en grammatikbok och ordböcker. Språket stöds också formellt och i praktiken av Älvdalens kommun. Mot denna bakgrund drar expertkommittén den slutsatsen att älvdalskan uppfyller kriterierna för ett språk enligt stadgans andra del (Vår fetstil). Den uppmanar de svenska myndigheterna att inkludera rapporter om älvdalskan i nästa periodiska rapport om språk som omfattas av del II i stadgan.” (1)

Den stadga som avses är ”Europeisk stadga om landsdels- och minoritetsspråk".

 (1) https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/reports-and-recommendations#{%2228993157%22:[21]}

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från webbplatsen Kahlo)

2021 åker komikern David Sundin ut på Sverigeturné med sin första stora egna standup-föreställning – Nya svenska ord. David är en av Sveriges just nu mest älskade tv-personligheter och med Nya svenska ord återvänder han till standup-scenen. Med sig tar han nykomponerade ord som han kommer att presentera för sin publik. Premiären äger rum den 16 januari 2021 i Davids hemstad Gimo och besöker sedan ytterligare 18 städer.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programmet ”Språket” sände igår ett inslag om medicinsk svenska. Från presentationen:

”På sjukhus trängs språken – medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar.”

Lyssna här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språknytt nr 3/2020)

Den nye språkloven, hovedtemaet på Språkdagen 2020, er nå til behandling i Stortinget. Her er hovedpunktene.

Hovedmålet for språkpolitikken er å sikre at norsk språk brukes og fungerer godt på alle samfunnsområder. Norsk språk skal være samfunnsbærende og vitalt.

Lovframlegget

Det viktigste formålet med loven er å gi norsk språk lovfesta status og sterkere vern som vårt viktigste uttrykk for kultur, historie og identitet. Loven definerer også statusen til andre språk i Norge. Den skal dessuten erstatte den gjeldende målloven. I lovdelen framheves blant annet dette:

• Det offentlige Norge har ansvar for nynorsk og bokmål, norsk tegnspråk, samiske språk og de nasjonale minoritetsspråkene kvensk, romanes og romani.
• Det offentlige skal bruke et klart og brukerretta språk.
• Det offentlige har et særlig ansvar for å fremme nynorsk som det minst brukte av de to norske skriftspråkene.
• Offentlige organ har ansvar for å bruke, utvikle og styrke norsk språk som ledd i en sektorovergripende språkpolitikk.
• Regjeringa vil gå gjennom språkstrategiene til universitetene og høyskolene og vurdere hva som trengs for å sikre norsk fagspråk. Språkpolitikken skal følges opp i den nye universitets- og høyskoleloven som er på trappene.
• Det opprettes en termportal for norsk fagspråk ved Universitetet i Bergen, et nettsted som samler terminologi fra ulike fagområder og gjør den tilgjengelig.
• Bokmål og nynorsk omtales som likestilte skriftspråk, ikke som målformer.

Språk skaper samhold og fellesskap, språk bærer kulturarven vår, det gir oss identitet og en følelse av å høre til.KULTUR- OG LIKESTILLINGSMINISTER ABID RAJA, fra pressekonferanse om språkloven.

Stortingsmeldinga

Meldingsdelen av lovproposisjonen tar opp sider ved språkpolitikken som det ikke er aktuelt eller relevant å regulere i lov. I meldingsdelen framheves blant annet dette:

• Hver enkelt sektor i staten og hvert departement har ansvar for å følge opp språkpolitikken på sine arbeidsfelt.
• Det pekes på noen områder som er særlig viktige for norsk språk i framtida: språkdimensjonen i IKT-politikken og kultur- og mediepolitikken, god norskopplæring og utvikling av norsk fagspråk.
• Regjeringa vil sette ned et offentlig utvalg som skal levere en NOU om tegnspråkfeltet for å få et helhetlig bilde av norsk tegnspråk og av behovene til tegnspråkbrukerne.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)