I en artikel i Svenska Dagbladet den 4 juni ondgör sig Fredrik Johansson över att två (i realiteten) engelskspråkiga förskolor i Malmö hotas av stängning. Katrin Stjernfeldt Jammeh/Stephan Müchler tog upp samma tema i en artikel i Sydsvenska Dagbladet den 29 december i fjol, men uttryckte sig betydligt dunklare än Johansson. De skrev att ”det är idag ett grundkrav att det finns internationella skolor med god kvalitet”.  Frågan är vad de menade med ”internationella” skolor och om ”god kvalitet” förutsatte att undervisningen enbart skulle bedrivas på engelska.

Fredrik Johansson skriver:

”En engelskspråkig förskola kan tvingas lägga ner en välfungerande populär verksamhet därför att den bedrivs på engelska!

Bakgrunden är en sällsynt nitisk tolkning av två lagar: Språklagen och Förskolelagen.

Språklagen säger – enkelt uttryckt – att svensk offentlig verksamhet ska drivas på svenska. Då denna engelskspråkiga förskola genom skolpengen ses som en offentlig verksamhet. Så är det i strid med lagen att svenska inte är huvudspråk. Hävdar Malmö stad.”

Men varför ska svenska skattebetalare finansiera en verksamhet, som uteslutande bedrivs på engelska, som inte är landets huvudspråk? Engelska har inte ens status av nationellt minoritetsspråk i Sverige.

Vilka är det som går i dessa förskolor i Malmö? Det är barn till föräldrar som av ett eller annat skäl befinner sig i Malmö/Sverige under en begränsad period. Enligt Fredrik Johansson jobbar föräldrarna kanske på något av de internationella huvudkontor som finns i Malmö/Köpenhamn, i högskolevärlden eller hos någon annan internationell arbetsgivare.

Det är ingenting att som hindrar föräldrarnas arbetsgivare att finansiera denna förskoleverksamhet som en extra löneförmån eller betala föräldrarna en så pass hög lön att de kan betala förskoleavgiften ur egen ficka. Under alla förhållanden talar vi inte om diskplockare här. Varför ska detta belasta svenska skattebetalare?

Dessutom är det ett märkligt att det skulle finnas föräldrar, som inte önskar att deras barn ska komma i kontakt med det svenska språket och det svenska samhället, även om deras vistelse i Sverige är ganska kortvarig. Det går ju mycket väl att anordna en tvåspråkig verksamhet. Förskolebarn lär sig ett nytt språk mycket snabbt. Vad gör dessa föräldrar efter att barnen har vistats på förskolan? Låser in dem hemma och låter dem inte gå ut och leka på gården eller med grannens barn, som förmodligen talar svenska?

Denna fråga har alltså principiell och nationell betydelse.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsváret)

 

Olle

8 juni 2015 22:12

Ja,frågan är verkligen befogad! Varför skall Svenska skattebetalare finansiera offentlig utbildning som inte har som mål att medborgarna lär sig svenska. Frågan är lika relevant för de många skolorna inom friskolekoncernen Internationella engelska skolan, där en stor andel lärare är obehöriga /olegitimerade och inte behärskar svenska språket.

 

ccw

9 juni 2015 09:41

Kan kanske jämföras med svenska skolor utomlands, men det som komplicerar det hela är väl att barnen kommer från olika länder och att inte ett land eller ett företag vill stå för finansieringen. Jag tycker dock inte att Malmö stad ska stå för kostnaden. Dessutom tycker jag inte att barnen helt ska avskärmas från omgivningen. Det kan enbart vara berikande att få lära sig ett annat språk än engelska.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej SBAB!   Titt som tätt läser jag artiklar om bostadsmarknaden i massmedia där det hänvisas till prisutvecklingen enligt "SBAB Booli Housing Price Index", som ni tar fram. Det är säkert bra att det förs statistik på bostadspriser, så det har ja...

Detta utesluter inte filosofen Torbjörn Tännsjö i en debattartikel idag i Dagens Nyheter. Han skriver bland annat:   ”Kan AI bli medveten? Presumtionen för ett jakande svar på frågan är stark. Om vi mänskliga varelser, och många andra djur ...

  Källa: elinguistics.net   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

ELinguistics.net kvantifierar språks genetiska närhet till varandra. Databasen innehåller 170 språk. Vid en jämförande sökning kunde programmet konstatera att svenska var nära släkt med bokmål, nynorska, isländska, engelska och nederländska samtidi...

Under det gångna året har frågan om nationen och det nationella visat sig helt central på flera områden. Det föranleder frågan: vad innebär det svenska för Svenska Akademien? Den instiftades ju för att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styr...