Direktlänk till inlägg 8 juni 2017

Många radiojournalister har en egendomlig prosodi

Språket är i första hand en talad företeelse, i andra hand en skriven. Sveriges Radio är ett statligt ägt etermedium som ofrånkomligen blir normbildande vad gäller talad svenska. De bär ett stort ansvar.


Jag är sannolikt inte ensam om att reagera mot den egendomliga prosodi som många radiojournalister lagt sig till med. I stor utsträckning betonar man icke meningsbärande ord, så att resultatet emellanåt blir helt befängt.


Kan en person med annat modersmål lyssna på Sveriges Radio för att tillägna sig svensk betoningspraxis? Svaret blir nej. Sannolikt blir personen mest förvirrad. Vi med svenska som modersmål blir bara irriterade och går i sämsta fall miste om själva essensen i inlägget.


Med vänlig hälsning


Lars Göran Asmundsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Hillo

8 juni 2017 15:22

Detta har jag irriterat mig på under de senaste åren. Fenomenet verkar dessutom öka i frekvens. Tyvärr måste jag konstatera att många människor jag har påpekat oskicket för inte förstår vad jag menar. Jag framstår då som en grinig person som gnäller i onödan. Har därför blivit sparsammare med min kritik. Det är ju tyvärr inte det enda tecknet på att svenskan genomgår en bedrövlig nedmontering på flera fronter.

 
Ingen bild

cj

9 juni 2017 16:50

Se en intressant kommentar av Finn-Erik Vinje om liknande problem i NRK: http://www.finnerikvinje.no/blog/?p=9489

 
Ingen bild

Hillo

12 juni 2017 11:59

cj, intressant läsning, men texten handlar inte om det som Lars Göran och jag kritiserar. Finn-Erik Vinje påtalar betoningen av enstaka ord, medan vår kritik gäller hela satsmelodin som blir hackig och osammanhängande - som om den läsande inte förstod vad den läste.

 
Ingen bild

Bo Alvberger

12 juni 2017 13:12

Hej!
I anslutning till Lars Göran Asmundssons inlägg vill jag ännu en gång påtala vikten av att SPRÅKFÖRSVARET av SVT kräver och kräver och kräver att man inrättar en tjänst som språkriktare/språkansvarig/språkchef med uppgift att fastställa principer samt makt att upprätthålla dessa.

Ett par exempel gripna på måfå ur TV:s aktuella verksamhet:

Engelskan har inget y-ljud men samtliga korrespondenter och nyhetsuppläsare verkar tro det när de uttalar den amerikanske politikern Flynns namn.
Särskilt stolta är samma personer när de får uttala premiärminister Theresa Mays förnamn med två i-ljud. Just engelsmännen har ju varit konsekventa i att anpassa främmande namn till de egna uttalsvanorna. Så varför kan vi inte få uttala hennes namn som vi brukar på svenska? Ska vi då använda det svenska uttalet av hennes efternamn också, undrar min sambo? Varför inte – men min poäng är att det saknas principer. Samma journalister säger ”London Bridge” med svenskt uttal av första ordet och engelskt av det andra.
På TV finns det inget g-ljud i uttalet av den turkiske presidentens namn – ”Erdoan” – och det är tydligen även hans eget. Men kurder och andra oppositionella som intervjuas håller sig till bokstavsenligt uttal med g-ljud. Varför kan inte också svenska massmedia göra det?

Svenska språket far illa i svenska media. Visst är det sorgligt!

Med engagerad hälsning

Bo Alvberger

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 30 sept 08:00

Europarådets expertkommitté har nyligen i en rapport förklarat:   ”Dessutom har det älvdalska samhällets och dess talares ansträngningar resulterat i flera finansieringsansökningar till myndigheter och som en konsekvens hjälpt älvdalskan at...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 29 sept 15:00

(Texten är hämtad från webbplatsen Kahlo)   2021 åker komikern David Sundin ut på Sverigeturné med sin första stora egna standup-föreställning – Nya svenska ord. David är en av Sveriges just nu mest älskade tv-personligheter och med Nya sv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 29 sept 11:49

Programmet ”Språket” sände igår ett inslag om medicinsk svenska. Från presentationen:   ”På sjukhus trängs språken – medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språk...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 28 sept 12:00

(Texten är hämtad från Språknytt nr 3/2020)   Den nye språkloven, hovedtemaet på Språkdagen 2020, er nå til behandling i Stortinget. Her er hovedpunktene.   Hovedmålet for språkpolitikken er å sikre at norsk språk brukes og fungerer godt på a...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 28 sept 08:00

  (Denna nätdag är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< Juni 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se