(Originaltitel: Dræning af den sproglige mangfoldighed)

Den sproglige mangfoldighed drænes og udtørres drypvist. ”Nå ja, de skal jo også spare”, tænker man, og ”Nå ja, det lyder også fornuftigt nok”. For hver gang er resultatet det samme. Der bliver mindre sproglig mangfoldighed og færre sprog i anvendelse. Uantastet tilbage står engelsk, der overlever hver gang.

Mon det forholder sig sådan, at den sproglige mangfoldighed bliver reduceret i officielle, procedurelle og politiske sammenhænge, mens den bevares og udbygges i mere praktiske sammenhænge. Lad os se på den seneste udvikling.

Sprogene spares væk i EU – Europa-Parlamentet
”NYT FRA EU-FRONTEN: Et flertal i EU-parlamentet har vedtaget, at der ikke længere skal laves skriftlige oversættelse af debatterne på alle 23 sprog”
http://www.folkebevaegelsen.dk/nyheder/article/sprogene-spares-vaek-i-eu

Her er den engelske version: EU Parliament makes cuts to translation budget
The European Parliament has agreed to cut part of its translation service, in a bid to shave its budget by some €8.6 million per year.
http://www.euractiv.com/culture/parliament-cuts-translation-budg-news-516201?utm_source=EurActiv%20Newsletter&utm_campaign=53194abeec-newsletter_weekly_update&utm_medium=email

Her har vi de formelle formuleringer og beslutninger:
Report: On amendment of Rule 181 of Parliament's Rules of Procedure
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+REPORT+A7-2012-0336+0+DOC+XML+V0//DA

Se hvad de danske euro-parlamentarikere mente om besparelserne, inden de fandt sted:
Hvornår begynder demokratiet?
http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=1087

Og tolkningen til og fra dansk er i store vanskeligheder:
Danske tolke i EU kan snart være fortid
http://politiken.dk/kultur/ECE1677973/danske-tolke-i-eu-kan-snart-vaere-fortid/

EU skærer ned på oversættelserne – og tolkningen
http://www.jv.dk/artikel/1480690:Indland--EU-skaerer-ned-paa-oversaettelserne

Europa-Kommissionen
Så meget for Europa-Parlamentet. Her er Europa-Kommissionen ude for at forsvare sig mod anklager om at favorisere engelsk. Svaret er naturligvis at det ikke er tilfældet.
Commission denies English language favouritism
http://www.euractiv.com/culture/commission-denies-english-langua-news-513705

Eu-patentet
Et nyt patentsystem i EU har set dagens lys. De organisatoriske sprog er engelsk, tysk og fransk:
” EU leaders have forged a compromise that will end a long-running dispute over a common European patent, clearing the way for easier and less costly way of registering products.

National leaders ended their two-day summit on Friday (29 June) by agreeing to divide the functions of the European patent court between the three countries eager to host it – France, Germany and Britain. The location of the patent court was the last outstanding issue in a long-fought effort.”
http://www.euractiv.com/general/summit-puts-eu-patent-turf-war-news-513654

Patentkrav på svensk er ikke længere juridisk bindende – det kan også blive tilfældet for dansk:
http://www.tidningenkulturen.se/artiklar/debatt-mainmenu-91/kultur-mainmenu-147/13858-patentkrav-pa-svenska-inte-laengre-juridiskt-bindande

Stillingsopslag i EU
På patentområder kæmper Italien for at få italiensk med som proceduresprog i EU-patentet. Og det gør italienerne også når det drejer sig om stillingsopslag i EU
http://www.euractiv.com/culture/italy-wins-eu-court-ruling-langu-news-516313?utm_source=EurActiv%20Newsletter&utm_campaign=bdae0988de-newsletter_weekly_update&utm_medium=email

Gymnasierne og universiteterne i Danmark

Fremmedsprogene på de danske universiteter. Her fortsætter nedlukningen, som omtalt i Information:
Østeuropæiske sprog risikerer at blive sparet væk
http://www.information.dk/317697

Og i gymnasiet er tingene ikke meget bedre, hvilket jo indvirker på situationen på universiteterne.
”Flere studenter vælger naturfag. Og flere vælger to sprog A, færre tre sprog A”
”Lidt mere blandet er billedet af sprogfagenes skæbne. Andelen af almene studenter med to sprog på A-niveau er steget fra 13 til 33 pct. fra 2007 til 2011. Men samtidig er andelen af studenter med tre sprog i samme periode styrtdykket fra 40,5 procent til 1,6 procent.”
http://www.bt.dk/node/23333773/print

Engelsk er styrket – mens spansk, fransk og tysk er svækket
”Derimod er der markant færre elever der har tre moderne fremmedsprog (blandt fag som fx engelsk, fransk, spansk, tysk) i dag sammenlignet med før reformen. Det er bl.a fordi de sprogkrav der automatisk fulgte med sproglig linje på det almene gymnasium, nu er ophævede.”
http://www.eva.dk/nyheder/nyheder-2009/mere-naturvidenskab-mindre-fremmedsprog-fire-fagomraader-i-de-gymnasiale-uddannelser-under-lup^

Grønland
Selv i Grønland fortrænger engelsk det danske. Læs hvad virksomheden GlobalDenmark skriver i deres nyhedsbrev, januar 2013:

”Storskalaloven i Grønland – nu på engelsk
Oversættelsesarbejde er ikke blot et spørgsmål om at oversætte; vi får ofte indblik i tiltag og sproglige udviklinger længe inden andre gør det. Det er derfor altid spændende når en oversættelsesopgave overlapper med aktuelle historier vi læser i avisen.

Dette skete for GlobalDenmark Translations da de fik besked fra Råstofdirektoratet i Nuuk om, at den såkaldte Storskalalov skulle oversættes til engelsk. Storskalaloven er den meget omtalte lov der omhandler import af udenlandsk arbejdskraft til Grønland i forbindelse med større råstofudvindingsprojekter.

GlobalDenmark Translations har i forvejen oversat stribevis af pressemeddelelser om råstofindvinding og tilladelser for minedrift og olieefterforskning i Grønland. Denne opgave lå derfor lige for.

Oversættelsen til engelsk var afgørende, da størsteparten af de berørte mine- og olieselskaber er multinationale. Oven i de politiske dønninger, Storskalaloven har givet anledning til, har vi funderet over om den også er udtryk for en sproglig udvikling. Et bemærkelsesværdigt element i den nye lov er nemlig at der nu er mulighed for at administrationssproget kan være engelsk og ikke som hidtil kun grønlandsk og dansk. Mon dansk er på vej ud af den store ø i nord?

Kapitel 8 - Andre regler
§ 22.  Sagsbehandling kan foretages og afgørelser kan træffes på engelsk, hvis adressaterne for afgørelserne ønsker det og hensynet til sagens parter ikke på afgørende måde taler imod at anvende engelsk.”

Arbejdsmiljø i EU
Men lidt er der da at glæde sig over, som denne hjemmeside om arbejdsmiljø:
Et sikkert og sundt arbejdsmiljø
http://www.healthy-workplaces.eu/da/about/about/campaign-partners

Sprogteknologi – måske er det sprogteknologien vi skal sætte vores lid til?
En jobannonce fra Apple afslører, at det amerikanske firma har planer om, at Siri snart skal til at tale dansk. ”Skal du lære iPhone at tale dansk?
”Udover at læse på bachelorstudiet i datalogi eller lignende skal man tale flydende engelsk samt enten arabisk, kinesisk, dansk, hollandsk, finsk, koreansk, norsk eller svensk. Desuden skal man have stærke analytiske evner, have forståelse for multisproglige og multikulturelle forhold, være god til at kommunikere skriftligt og mundtlig, og så skal man være god til at arbejde sammen med andre mennesker.”
http://beep.tv2.dk/nyheder/nu-kan-du-snart-tale-dansk-til-din-iphone

Jørgen Christian Wind Nielsen
Januar 2013

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från svenska.yle:s webbplats)

På söndag började Yles nya faktaprogram "Suomi on ruotsalainen - Finland är svenskt". Redan innan första programmet hade visats väckte den debatt på olika nätforum, till exempel på Suomi24.

Målet med programmet är att göra finländarna medvetna om hur mycket man ärvt från det svenska språket och kulturen.

Radio X3M har pratat med programledaren Juhani Seppänen. Han säger att han förstår att en programserie där man lyfter fram den finländska kulturens svenska påbrå kan vara kontroversiell.

- I vissa fall kan fakta provocera, säger han.

Frågan om hur stort det svenska arvet är har enligt Seppänen egentligen inte behandlats i finska medier. Han anser att ländernas gemensamma historia syns överallt.

Förutom Rundradion har även Svenska kulturfonden, Åbo Akademi och Kulturfonden för Sverige och Finland varit med och finansierat serien.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ser på Ingenjörsvetenskapsakademiens webbplats, iva.se, att de har dragit igång "mentorsprogrammet" Prins Daniels Fellowship.

Då skulle man kunna tro att om man klickar på In English, så kommer man till Prince Daniel's stipendium (kanske, eller vad nu Fellowship skall anses stå för...)

Men icke, där nämns stipendiet (eller vad det nu är) inte alls.

Confused, all over the place.

-cj

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I den anglifieringsprocess som pågår i landet är vissa företeelser mer störande än andra. Dit hör att ersätta sedan länge etablerade svenska begrepp med något engelskt. Varje svensk vet vad andrahand och begagnat är, men lik förbannat ska det heta secondhand. Jag gjorde en slagning på google.se, det vill säga enbart svenska sidor. Resultaten talar för sig själva

Secondhand 73 miljoner träffar, begagnat 5 miljoner och andrahand drygt 1 miljon.

Skälet till att secondhand dominerar så kraftigt ligger naturligtvis i att affärsmodellen ska göras märkvärdigare än den är. Begagnat brukas mest om bilar och andra fordon. Andrahand kommer mest ifråga vid lägenhetsaffärer.

Men i löpande text eller tal skriver eller säger man helst att man köpt något i andra hand inte i second hand. Måhända i en secondhand-butik. Varför då inte hålla sig till ett språkbruk som görs sig bäst i normal svenska?

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Den 3 december 2012 anmälde Språkförsvarets styrelse programtiteln "Why poverty?"  till Granskningsnämnden för radio och tv. Styrelsen skrev bland annat:

"Söndagen den 25 november började SVT sända programserien 'Why poverty?', som ingår i ett världsomspännande projekt. SVT kommer att sända åtta dokumentärer och tjugotalet kortfilmer som handlar om fattigdomen i världen. Detta är naturligtvis ett behjärtansvärt ändamål och vi har ingenting att invända mot programidén. Det är inte det saken gäller. Vi förstår nämligen inte varför SVT har behållit den engelskspråkiga titeln i stället för att ersätta den med 'Varför fattigdom?'." (Se "Bara på Språkförsvaret")

Dessutom pekade styrelsen på att samtliga övriga allmännyttiga kanaler i Norden översatte den engelska programtiteln till landets huvudspråk.

I svaret från Granskningsnämnden för radio och tv idag heter det:

”Vad du tar upp i anmälan ger inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för sändningarna. En ordförande i granskningsnämnden har beslutat att din anmälan inte kommer att prövas av nämnden.” (Se "Bara på Språkförsvaret")

Granskningsnämndens avslag innehåller ingen konkret motivering utan är skrivet efter samma mall oavsett mottagare. Då spelar det heller ingen roll att anmälaren var en styrelse; det är fortfarande ”du” och ”din” som gäller. Granskningsnämnden orkar inte ens anpassa tilltalet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En TT-journalist fick artikeln "Han, hon - och hen?" publicerad i de flesta större dagstidningarna strax innan nyår.

Undertecknad svarade och fick förutom publicering i pappersversionen av Göteborgs-Posten in svaret i Nya Wermlands-Tidningen och Upsala Nya Tidning.

Gunnar Lund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 24/12 tog upp Lennart Frantzell på USAbloggen.se upp frågan om språkvårdens roll i Sverige:

"Det faktum att de som vill värna om svenskan, från Svenska Akademien och till grupper som Språkförsvaret, svenska Wikipedian och Språkrådet inte samarbetar och inte är speciellt insatta i den senaste webb-teknologin, har gjort det möjligt för slapphänta journalister och USA-begeistrade tonåringar att föra in mängder med helt onödiga amerikanska ord i svenskan.

Ett bra exempel är ordet Crowdsourcing, som finns med i svenska wikipedian som just Crowdsourcing och långt ner i artikeln kan vi hitta följande: Den mest framgångsrika versionen av crowdsourcing kallas ibland på svenska gruppintelligens[8] (engelska: collective intelligence, crowd wisdom). Det innebär att gruppen eller allmänhetens kunskap och expertis bidrar till nya innovativa idéer."

Han menar alltså att språkorganisationerna i Sverige borde agera mera resolut, mera samfällt och i högre grad utnyttja den senaste webbteknologin för att sätta p för inflödet av nya, onödiga engelska ord. Han refererar också till en diskussion om "crowdsourcing", som Språkrådet organiserade på sin Facebook-sida. Även i denna nätdagbok har "crowdsourcing" diskuterats vid minst tre tillfällen - bland annat här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Samtliga av det nya årets femton inlägg i nätdagboken handlar om engelska. Fjolårets sista inlägg om svenska. Även om de proportionerna inte speglar var problemen med dagens svenska ligger, så är det tydligt var Språkförsvaret för närvarande lägger sitt krut. Vad ska man säga om det?

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)