Denna produkt tycks säljas i Danmark och Norge - oklart om den också finns i Sverige.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)

  Men varför används ett blandspråk?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Robert Broberg - Maria Therese

Söndagens svenskspråkiga dikt

Får jag lämna några blommor

Får jag lämna några blommor – ett par rosor i din vård,

och du må ej varda ledsen, min kära.

Ty de rosorna är komna från en konungagård,

det vill svärd till att komma dem så nära.

Den ena den är vit,

och den andra den är röd,

men den tredje vill jag helst dej förära.

Den blommar inte nu,

först när givaren är död

– den är underlig den rosen min kära.

Den ena den är vit,

och den andra den är röd,

men den tredje vill jag helst dej förära.

Den blommar inte nu,

först när givaren är död

– men då blommar den rätt länge, min kära.

Nils Ferlin

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Låten "Svag" av Victor Leksell är nu den mest strömmade låten någonsin står det att läsa i Göteborgs-Posten. "Svag" och "mest strömmade", inte "Weak" och "mest streamade" = alla rätt!

Leksell framförde för övrigt samma låt tillsammans med den norska artisten Astrid S i en svensk-norsk version mitt på gamla Svinesundsbron i början av sommaren.

Bra! Mer svenska och nordiskt samarbete och (framför allt) mindre engelska.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med anledning av regeringens beslut att direktupphandla nattågstrafiken till kontinenten hävdade Thomas Charrier, pressansvarig på Transdev, Snälltågets moderbolag i Dagens Nyheter igår:

”– Det finns krångligheter med järnvägssystemet i Europa som sätter käppar i hjulet för oss operatörer. Våra lokförare måste kunna prata språken som pratas i alla länder (min fetstil) tåget trafikerar. Sådana regler behöver ändras för att göra det lättare för operatörer att köra till kontinenten.”

Med det här resonemanget kunde man också förbjuda biltrafik över nationsgränserna. ”Signalsystemen” – trafikmärken och liknande  – är ju inte helt standardiserade, och skillnaderna i språk ska man bara inte tala om.

Och hur hade Thomas Charrier tänkt sig att språkfrågan skulle lösas?

P.S Förr i världen gick det bättre. Nattåg till Berlin inklusive tågfärja Trelleborg-Sassnitz var det väl ingen som ojade sig för, till exempel.

Anonym

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tror verkligen reklambyrån och turistorganisationen att denna annons kommer att öka antalet norska turister till Danmark?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Karin Pihl diskuterar i en ledare i Göteborgs-Posten ishockeylaget Frölunda Indians beslut att överväga att byta ut sitt namn och sin logotyp. Vi saxar från artikeln:

”Ishockeylaget Frölunda Indians överväger att byta ut sitt namn och sin logotyp. Bakgrunden är att amerikanska Washington Redskins pressats att ta bort den senare delen i namnet. Det anses kränkande mot indianerna, USA:s urinvånare. Företag som sponsrar laget hotar med att dra in sitt stöd om ett namnbyte inte sker.

Att Amerikas urinvånare skulle bli kränkta av ett svenskt hockeylag och tro att namnet och logotypen är sprungen ur illvilja är inte troligt…

Sverige är ett av världens främsta ishockeyländer, och så har det varit sedan 1950-talet. Vi behöver inte ta oss an varje amerikansk symboldiskussion, men vi behöver å andra sidan heller inte ha amerikanska namn på våra idrottsklubbar.”

Språkförsvaret har alltid kritiserat namngivningen av vissa idrottsklubbar som uttryck för fånig och ryggradslös anglifiering. På Språkförsvarets webbplats har det hetat alltsedan starten 2005:

”Är det inte ett fattigdomsbevis att svenska idrottsklubbar skaffar sig namn i stil med ’Hawks’ i stället för ’Hökar’, eller att svenska tv-program ges titlar som ’Cold case Sverige’?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Johan Hultkrantz skriver i Forum 2017:

”I november träffade jag en känd svensk riskkapitalist på ett börsseminarium, han var på besök i Helsingfors. Han var uppe i S:t Michel veckan före och tyckte det var konstigt att det varken gick att tala engelska eller svenska där. Jag sa till honom ”välkommen till det finska Finland!” Trots att jag har bott i Finland i över 21 år så har jag besökt rätt få medelstora eller större städer där det endast talas finska. Det vill säga tills det senaste halvåret då jag har besökt det finska Finland. Nu känns det som om jag börjar förstå vad som är fel med delar av detta land. Jag tror inte på de vanliga (bort)förklaringarna till att ekonomin inte växer; fel strukturer, för höga löner, för långa semestrar, för bra socialskydd eller självgodheten som utmynnade i Nokias svidande krasch.”

Rubriken är samtidigt en mellanrubik i Hultkrantz text. Den som vill ta del av mer vetenskapliga undersökningar, mera hårda fakta, om språkförhållandena i Finland bör besöka tankesmedjan Magmas webbplats.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)