Denna bild är tagen vid Naturhistoriska Riksmuseet och Cosmonova i Stockholm.

Jag minns mycket väl att det var här jag störde mig på fenomenet "Onödig engelska" för första gången, runt millenieskiftet!

Det var en symbolisk sak som störde mig, nämligen att "Välkommenskylten" till vänster var på engelska och den till höger på svenska.

Då vi läser från vänster till höger blev kontentan att det stod "Welcome" först. Alltså på ett språk som inte har någon som helst officiell ställning i landet, före landets (numer) officiella huvudspråk.

Vissa tycker säkert att detta är en struntsak men det var något som skavde och känslan har aldrig lagt sig under dessa år.

Döm om min glädje när jag häromveckan såg att affischen på den "engelska skylten" till hälften hade lossnat.

Jag tänkte på fullt allvar att jag skulle ringa till museet och se till att det inte blir felaffischerat i 15-20 år till nu när de måste skylta om.

Dagen efter såg jag till min glädje att det redan var omaffischerat och nu i "rätt ordning".

På svenska till vänster, det vill säga först och därefter på engelska, till höger.

Symbolik ska inte underskattas!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

berättar på Facebook:

"Språkförsvaret med dess ordförande Per-Åke Lindblom har besökt Skönlitterära Författarsällskapet i kväll den 3/10 och berättat för intresserade åhörare om Språkförsvarets verksamhet och arbete. Vi fick veta t ex att det finns en språklag och att svenskan är ju faktiskt huvudspråk i Sverige med några minoritetsspråk. Engelskans enorma påverkan diskuterades och frågorna var många om språket, utformningen av undervisning m m. En mycket intressant kväll med intresserad publik."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Visst breder engelskan ut sig i olika sammanhang på bekostnad av det svenska språket men jag börjar tro att det största hotet mot svenskan är hur illa alltför många behandlar svenskan trots att man har svenska som modersmål, trots att man har som arbete att skriva på svenska.

Radio Dalarna rapporterade för en tid sedan att i Dalarna hade antalet kommunikatörer fördubblats inom de kommunala förvaltningarna på bara några år. Jag hade detta i minnet när jag började leta efter information om vilka evenemang som fanns närmaste månaden i kulturhuset i Mora men jag kunde inte hitta något hur jag än letade trots att det förr hade funnits lättåtkomliga uppgifter om vad fanns att ta del av i Mora.

Jag klickade och klickade och klickade på den nya hemsidan i Mora och hamnade så småningom på ett ställe med rubriken ”Kulturmiljöer i Mora” och jag tog mig tid att läsa vad som sägs om några av dessa kulturmiljöer på kommunens hemsida, Moras ansikte utåt.

Det finns rätt mycket om ortens huvudgata, Kyrkogatan. Tyvärr innehåller texten ett sakfel, några stavfel och gatunamnet skrivet med liten bokstav flera gånger plus att texten är så rörig så att jag har svårt att följa vad de skriver om, https://morakommun.se/uppleva-och-gora/kultur-och-sevardheter/vara-unika-kulturmiljoer/kyrkogatan.html

Nästa ställe som jag tittade på handlade bland annat om Gustav Vasa. Denna text bör benämnas kria och skulle utan vidare kunna placeras under rubriken ”Stilblommor och grodor”. (Jag har lånat det citerade från titeln på en bok som nu har några år på nacken.) https://morakommun.se/uppleva-och-gora/kultur-och-sevardheter/vara-unika-kulturmiljoer/vasamonumentet.html

Så klickade jag på ”Lisselby” som är namnet på ett bostadsområde nära kyrkan. Lisselby finns belagt i de äldsta bevarade skrifterna och kartorna från Mora, det vill säga från mitten av 1600-talet men på Moras hemsida börjar man med hur många gårdar som det nog fanns i Lisselby i början av 1800-talet, https://morakommun.se/uppleva-och-gora/kultur-och-sevardheter/vara-unika-kulturmiljoer/lisselby.html  Dålig efterforskning om denna by som på 1600-talet var centralorten i Mora. Ett par felstavningar och en konstig förklaring av vad en socken var samt över huvud taget rörigt ger ett dåligt intryck.

Jag skulle kunna göra denna exempelsamling mycket längre.

Efter att jag upptäckt vad som angetts om kulturmiljöerna i Mora började jag försöka ta reda på vem som skrivit texterna. Jag fick det ena förslaget efter det andra men till slut fick jag en trovärdig uppgift om att det är någon på kommunikationsenheten som skrivit! Arbetar man på en kommuns kommunikationsenhet borde man behärska svenska bättre än vad exemplen ovan visar.

Men när texter på en kommuns hemsida är så illa skrivna är det kanske inte så konstigt att det i tid och otid slängs in engelska ord. Om de som använder sig av lite engelska här och var egentligen förstår vad de engelska orden betyder, finner de det kanske inte så viktigt för det blir ju inte bättre med enbart svenska ord.

Ett exempel till men nu från scouternas hemsida. Jag ville köpa ett par adventskalendrar och mötte följande om hur betalningen skulle gå till: ”Du har valt att betala för ordern via internet. När din order är avslutad kommer du bli skickad till DIBS betalningssystem. Där kommer du att behöva behandla din betalning. När betalningen är genomförd kommer du automatiskt att skickad tillbaka till vår butik.”

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I p1-programmet Nordegren och Epstein intervjuades idag en journalist specialiserad på EU, angående gårdagens utfrågning av Ylva Johansson i EU-parlamentet. Den blev ju inte helt lyckad, och journalisten fick bl a frågan om det var smart av Ylva Johansson att tala engelska. Inte smart, tyckte journalisten, och fortsatte: " Talar man engelska och inte är van att jobba med engelska och inte är van med de speciella termer som det handlar om låter man inte lika obesvärad och naturlig, och man blir aldrig lika nyansrik när man pratar ett främmande språk." Hon påpekade att man i så fall gör sig själv en otjänst, eftersom det finns duktiga tolkar som översätter blixtsnabbt.

Det här var bara ett av många exempel på svenskar som framträder i EU och som tror sig vara bättre på engelska än vad de är och därför ratar sitt eget språk trots tolkar.

Länk till programmet här. Inslaget börjar efter 8 minuter.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Johanna Frändén berättar på Twitter:

"Air France börjar klimatkompensera sina inrikesflyg till 100% från 2020, 'à cause du flygskam'."

Ordet användes också på en engelskspråkig webbplats den 13:e september.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Förra veckan besökte en delegation på sex personer från Gutamålsgillet på Gotland Älvdalen. Under några intensiva dagar här fick man se lite av det enorma arbete som föreningen Ulum Dalska lägger ned på att försöka rädda älvdalska språket från utrotning.Bland annat fick man veta allt om det stora projektet Wilum og Bellum, som bekostas av statliga Arvsfonden, om föreningen Ulum Dalska och mycket av vad som hänt sedan föreningen bildades 1984.

Första anhalten var Rots skola, där två dalskande elever blev utsatta för mängder av frågor från de långväga och vetgiriga besökarna.

Bild: Ett besök på Hedbodarnas fäbodar hanns också med. Ulla Schytt berättar för besökarna.

De språkintresserade besökarna fick också träffa förre kommunalrådet Peter Egardt och nuvarande kommunalrådet Kjell Tenn, som båda försäkrade att de kommer att göra allt som står i deras makt för att hjälpa älvdalskan att överleva.  Peter Egardt berättade att projektet inte kostar kommunen ett öre.

- Vi får faktiskt betalt för de som jobbar inom projektet.

Han sa också:

- Det är nu vi har chansen. Om tio-tjugo år är det för sent, det måste vi inse.

Kjell Tenn lovade att han ska ”kämpa allt jag kan för att rädda älvdalskan. På den avslutande middagen på pensionat Tre Björnar sa Tommy Wahlgren:  

- Språket är inte bara ett språk, det är ett otroligt viktigt kulturarv och det har ni visat.

- Ulum Dalskas arbete med skolan och ungdomarna är verkligen inspirerande liksom kontakten med politiken i kommunen där uppställningen verkar vara total och hängiven, sa ordföranden i Gutamålsgillet, Tommy Wahlgren.

Bild: Tommy Wahlgren, ordförande i Gutamålsgillet, visade lite av det myckna som görs på Gotland för att rädda gutamålet. 

Och besökarna blev inspirerade för att jobba vidare med att rädda gutamålet, som talas på Gotland.

- Jag har ibland fått frågan varför man ska bevara gutamålet. Då brukar jag svara: Varför ska man bevara Visby ringmur?

Besökarna bjöds också på musik och sång -på älvdalska- av Älvdalens spelmanslag och Ulum Dalskas nye kassör Karin Graaf.

En rundtur i nya skolan och ”turistande” på porfyrmuseet och Hedbodarnas fäbodar hann man också med.

Text och foto:

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta redan utan språkbytesskolornas "förtjänster". Deras inriktning är med andra ord helt onödig, bara ett marknadsföringsgrepp.

De flesta som undertecknad har hört placera sina barn i t ex Internationella engelska skolan, säger att de har gjort det på grund av den ordning och reda som påstås råda.

Kommentar/reflektion:

1. Det är ingen som helst bedrift att skapa ordning och reda om du genom att exempelvis ha skolkö och sedan sätta bevisade glädjebetyg, redan från början har plockat russinen ur kakan och skaffat dig ett gynnsamt elevurval. Detta samtidigt som du har lämpat över problem på andra skolor...

2. Dessa elever ska istället tillåtas att använda sitt bästa verktyg, sitt modersmål svenska, till att studera vid skolor med ordning och reda - på svenska!

Vi kan komna tillbaka till en rättvis svensk skola med högre resultat genom att:

1. Återförstatliga skolan.

2. Avskaffa friskolereformen.

Erik

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Såväl Förenta staternas som Storbritanniens roll minskar i världen. Därmed även engelska språkets betydelse.

Britterna lämnar EU och Trump ser till att "jänkarna" isolererar sig mer och mer.

Andra länder blir viktigare, t ex Kina. I Europa är Tyskland Sveriges största handelspartner och Tysklands och Frankrikes roll (och därmed även deras språks betydelse ) kommer att stärkas nu när Johnson och kompani "kastar loss".

Dessutom: Inom EU finns ett väl utbyggt och utmärkt fungerande tolkningssystem. 

Det är dags att stå upp för vårt modersmål svenskan, andra språk än engelska samt att utnyttja möjligheten och rätten till tolkning.

Framförallt är det dags att inse att vi svenskar varken är amerikaner eller engelsmän (även om det verkar vara vissa anglofilers våta dröm) med mindre än att vi utplånar oss själva språkligt och kulturellt. 

Vilka är vi då? Svar: I "bästa fall" bleka, urvattnade och intetsägande kopior.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)