Så här kommunicerar SAS med sina svenska kunder på den svenska Facebook-sidan. Bara ett exempel på SAS märkliga språkpolitik.

Fredrik Wennström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bra att det satsas på serier på flera språk. Att DN använder "strömma" istället för "streama" ger plus i kanten.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Förutom att det är ett behjärtansvärt initiativ att starta denna verksamhet, så är namnet bra och tydliggörande.

Framförallt är det mycket skönt att de inte kallar sig "By your side". 

"Friends" och liknande organisationer tappar i anseende direkt hos mig, när de inte har vett (och etikett) att inse att det svenska språket duger mer än väl i Sverige. De blir bara krystat och konstigt med engelskpråkiga namn. Som att gå över ån efter vatten...

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 ...för det måste väl vara omöjligt att förstå symbolen för de som inte kan räkna ut vad den svenska texten åsyftar. Eller?

Skylten platsar bra i avdelningen "onödig överanpassning".

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Häromdagen skrev Ingrid Sander på Språkförsvarets vänner:

"Jag tycker mycket illa om butikernas skyltningar om SALE. Jag har många gånger frågat varför de inte använder den svenska förkortningen REA. Antingen vet de inte eller är det ledningen i kedjan som bestämmer.

Någon gång har jag gått vidare och frågat varför de alltid använder engelska ord i stället för svenska, varför inte variera med tyska eller franska?

Det är ungefär då man börjar bli betraktad som konstig och besvärlig."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skönt att kunna läsa denna svenska benämning. Många journalister håller på att fånar sig med uttrycket "boxplay".

Undertecknad hoppas för övrigt också att vi som vill utveckla istället för att avveckla det svenska språket befinner oss i ett numerärt ÖVERLÄGE.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens Berglins i Svenska Dagbladet omnämner Jan Berglin Språkförsvaret i den första bildrutan. Han skriver:

”Domänförluster

’Svärd som fäktar mot övermakten…' Starka engelsktalande trupper har nått Thermopyle & Alingsås. Vad gör Språkförsvaret? Vad gör lektor Bladmyr?”

Allusionen till Thermopyle förstår jag. Det var där slaget stod mellan en numerärt underlägsen grekisk styrka, under ledning av den spartanske kungen Leonidas, och huvuddelen av den persiska invasionsarmén under ledning av storkonungen Xerxes I år 480 f.v.t.. Perserna lyckades dock kringränna den grekiska styrkan och besegrade först Leonidas hjälptrupper och sedan spartanerna. Spartanerna stupade till sista man men höll ut i tre dagar.

Men vad har Alingsås med saken att göra? Min första association går till Jonas Alströmer, som lanserade potatisen i Sverige. Den enda krigiska hänvisningen till Alingsås som jag har  hittat är slaget vid Brobacka 1566, men de danska och svenska styrkorna tycks ha varit tämligen jämnstarka, även om den danska styrkan tvingades till reträtt.

Jan Berglin kan vara lite kryptisk ibland. I samband med ett språkmöte på KTH för flera år sedan visades en förstorad version av samma bildrutor som finns på Språkförsvarets webbplats upp på en skärm, varvid en kvinnlig bänkgranne frågade mig vad Berglin menade med hänvisningen till flöjten kazoo i den andra bildrutan. Jag tror att jag lämnade ett helt tillfredsställande svar.

Naturligtvis kan man fråga Berglin vad han menar med allusionen till Alingsås, men då är det ingen sport längre.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)