(Detta är ett svar på Annette Brodin Rampes debattartikel ”Utländska lärare är en del av lösningen på lärarbristen” på DN Åsikt från den 29 oktober.)

Internationella Engelska Skolans VD svarar på det hon vill och finner lämpligt. Därmed nog om hennes uppmaning till saklig debatt.

Exempel:

- Har engelskspråkiga lärare undantag från legitimationskrav vid betygsättning? Varför, i en svensk skattefinansierad skola?

- Hade länge Internationella Engelska Skolan inte bibliotek, slöjdsal, musiksal, idrottshall m.m utan att undervisningen stoppades. Varför lät man så grava brister passera?

- VD:n förklarar, att hon anställer de bästa lärarna runt om i världen. Detta skrämmer mig verkligen. Vad blir det för förankring av ett skolämne i ett svenskt sammanhang? Man undervisar eller agerar väl inte i ett vakuum.

- I trycksaker berättar Internationella Engelska Skolans företrädare, att eleverna får sig tillgodo anglosaxisk kultur och seder. Varför??? Är det inte svenska seder och svensk kultur, som vi skall ha? Berätta varför vi skall fira Halloween och tränga undan Alla helgons dag. Och varför skall vi ut och handla på "Black Friday". Jag trodde detta var en felplacerad långfredag, som för alla kristna är den svarta fredagen.

- Varför har ni ett så vilseledande namn på företaget? Är skolan a) engelsk eller b) internationell. Det heter väl inte "Internationella engelska domstolen i Haag".

- Hela Internationella Engelska Skolans koncept betonar konsekvent engelska språkets och anglosaxiska kulturens överhöghet. Detta är helt emot all internationalism.

Dessa frågor borde VD:n svara på för att vara trovärdig.

Lars Fredriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av FIB-Kulturfront recenserar Torbjörn Wikland, som själv gick på Handelshögskolan 1967-73, boken Handels – maktelitens skola av Mikael Holmqvist. I slutet av recensionen kommer han in på konsekvensen av engelskans dominans på Handelshögskolan och andra lärosäten:

”En brist är att Holmqvist inte berör övergången till engelska på Handelshögskolan. I offentliga sammanhang heter Handelshögskolan numer endast The Stockholm School of Economics. Holmqvist hänvisar till exempel till två kårordföranden som skriver om sina ämbeten på engelska –  men utan kommentarer från Holmqvist. Beror det på att även Holmqvists arbetsgivare, Stockholms Universitet, har underkastat sig tvångströjan att skriva på engelskan?

Var och en som har tagit del av studenters och forskares engelskspråkiga alster vet att de nästan alltid är knastertorra alster – helt enkelt för att de inte behärskar engelska ordenligt – förutom att de utesluter en större svensktalande publik och inte tränar sina studenter att uttrycka sig på svenska inom sina fack.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...så långt ögat når! Och då på reklam från självaste amerikanska Pfizer.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den automatiska stavningskontrollen på datorn är ju värdelös Framförallt vill den föreslå särskrivning i tid och - mest - otid. "Bräntberget" (finns i Umeå), "huvudledsskyltat" och "kontantlöshet" är bara några få exempel ur mängden.

Vidare får jag inte stava "cigarrett" med två rr (både ett och två rr ska vara accepterat). Enligt en del journalister (och stavningskontrollen) heter det "hårdraget" med ett d. Självklart måste det vara "hårddraget" med två dd. Man drar ju (ofta) inte i något hår utan man drar en sak väldigt långt = hårt.

Ulf Parde

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göteborgs-Posten rapporterar om ett planerat namnbyte:

"!Namnbytet till Gothenburg festival är ännu inte godkänt av ledningen i Göteborg & Co.

– Men jag kan inte tänka mig att det finns ett bättre namn, säger Tasso Stafilidis."

Arrangörerna skulle väl kunna nöja sig med att översätta kulturkalaset till engelska? Namnet kulturkalaset låter inbjudande i mina öron. Den engelska översättningen placeras sedan inom parentes, under eller efter det svenska namnet. Arrangörerna tycks ju tilltro det engelska språket magiska egenskaper, att det attrahererar besökare av siog självt.

Här lite hjälp på traven:

Kultur översätts till culture. Kalas är lite mer problematiskt. Det kan tydligen översättas med party, feast, banquet, spread eller junket. Party är överanvänt och slitet. Jag är osäker på spread och junket, vilken nyans det har. Jag lutar därför åt The culture feast eller The culture banquet, som i mina öron låter ganska ståtligt, om  man nu vill imponera med hjälp av det engelska språket. Eller Gothenburg culture feast/banquet.

Gothenburg festival är direkt andefattigt. Arrangörerna kan inte ha gnuggat geniknölarna särskilt energiskt.

Men kontakta för säkerhets skull några som engelska som modersmål, som kan fånga rätt nyans.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På 1970-talet betraktade jag kvinnornas stilettklackar som något som hörde hemma på museum och bara där. Kvinnorna skulle inte behöva plåga sig för att behaga männen. Länge verkade det också bli så men nu är stiletterna tillbaka igen. Om det är en följd av allmänna samhällsförändringar eller bara en enkel modeväxling, kräver kanske närmare analys. Fast den danske konsthistorikern Broby-Johansen skulle knappast ha tvekat inför att understryka parallelliteten med samhällsutvecklingen. Bruket att skriva Du/Ni/Er med stor bokstav försvann väl ungefär samtidigt med stilettklacken men tycks vara på väg tillbaka liksom talspråkets Ni-tilltal. 1960- och -70-talens mer egalitära samhälle rensade bort en del markörer för under- och överordning, som jag för min del inte önskar tillbaka. Att de kommer just nu är lätt förstå och den som inte har lagt märke till något av detta hänvisas till Göran Therborns senaste bok (”Kapitalet, överheten och alla vi andra”).

Här är vi inne på något som ligger utanför Språkförsvarets aktionsfält – men där engelskan förstås är en förebild. Annat är det med den s k internationella datumangivelsen. När fastighetsskötaren i Brf STORSTUGAN i Täby skriver till de boende använder han denna osvenska form: ”TÄBY 2018-09-18” och inget problem uppstår eftersom vi numera är vana vid denna ordning. Men om han skrivit 10 dagar tidigare hade man fått 2018-09-08 och det hade satt myror i kalufsen på alla USA-vänner. När inträffade för övrigt ”nine-eleven” som amerikanerna så gärna talar om? På samma sätt uppkommer bryderi i matbutiken, där förpackningarna ibland har ”internationell” angivelse och ibland amerikansk.

Denna nya form för datumangivelse är inte alls internationell utan ”nysvensk”. Inget annat land i världen använder ordningen år-månad-dag. Det är naturligt för den mänskliga hjärnan att börja med det lilla (dagen) och gå mot de större enheterna. I och med detta byråkratiska dekret har språket luckrats upp och gjorts mottagligt för den amerikanska varianten. Förvirring är följden här liksom i så många fall av andra amerikanska intrång.

Man stöter allt oftare på självsvåldiga översättningslån där journalisterna väl anser sig ha bidragit med något nytt. Inte minst irriterande är det att framför TV:n vänta på sina ”lokala nyheter” som aldrig kommer. Jag har alltid funnit det stötande att höra eller läsa hur amerikanska reportrar hänvisar till den ”lokala regeringen” i Peru eller Brasilien. Det är ju ett typiskt imperialistiskt uttryckssätt. Centrum är då USA eller Washington D.C och resten av världen periferi med mindre viktiga lokala förhållanden. För SVT:s stockholmsbaserade ledning är på samma sätt resten av landet lokalt. ”Nu kommer era lokala nyheter”, basunerar man ut. Då handlar det för min personliga del i regel om saker som hänt i Jönköping, sju mil norr om min hemkommun Värnamo. Det är bara den som jag kan uppleva som lokal – inte någon av de andra tio kommunerna i Jönköpings län. På samma sätt måste det förhålla sig i hela landet. Vi sitter där med långa näsor och väntar på våra lokala nyheter!

Bo Alvberger

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag publicerade Dagens Nyheter (Sporten i DN.Sthlm) en längre intervju med Zlatan Ibrahimovic, som gjorts av Johar Bendjelloul. Zlatan kommer faktiskt in på svenska språket i slutet av intervjun:

"Zlatan letar efter orden.

- With a good eye. Med glimten i ögat!

Är du på väg att tappa svenskan här nu, efter så många år utomlands?

- Det får inte hända,haha...

- Det får inte bli den där svengelskan. Det är skönt att prata svenska!"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

HuddingeDirekt skriver:

”Men ska verkligen Flemingsberg byta namn? Nej, sådana planer finns än så länge inte, åtminstone inga planer på att byta namn officiellt. För det krävs politiska beslut i kommunen och godkännande av Lantmäteriet. Då måste även lagen om god ortnamnssed följas.

Enligt kommunen och fastighetsutvecklaren Fabege är Stockholm South Business District endast ett arbets- och visionsnamn för de planerade affärskvarteren. Alltså inte ett namn för hela det uppgraderade Flemingsberg.

– Vad man kallar saker och ting beror på vad man vill få fram. Det här är ett arbetsnamn som vi använder för att marknadsföra området till internationella företag som vi vill ska etablera sig i området. Vi marknadsför oss ju inte mot de som bor i området, säger Heléne Hill, samhällsbyggnadsdirektör på Huddinge kommun.” (Samtliga citat från artikeln i HuddingeDirekt)

För det första är det utmärkt att detta s.k arbets- och visionsnamn har hudflängts i pressen. Varför överhuvudtaget ha arbets- och visionsnamn på engelska? Detta är av någon anledning populärt bland byggföretag och mäklare. Och varje gång är motiveringen krystad. Heléne Hill påstår att Fabege använder ett engelskt namn för att ”marknadsföra området till internationella företag”. Men skickar Fabege ut reklamprospekt med bara arbetsnamnet på engelska och ingen brödtext? Vad är det för problem att använda ett svenskt arbetsnamn, som översätts till engelska, om Fabege vänder sig till engelskspråkiga intressenter? Brödtexten kommer ändå vara på engelska. Ännu bättre är det naturligtvis om Fabege översätter namn och brödtext till tyska om Fabege vänder sig till tyska intressenter, till franska om Fabege vänder sig till franska intressenter etcetera. Fabege och Heléne Hill tycks tro att kundkretsen blir förvirrad, om företaget använder ett svenskt arbetsnamn med översättning, men man ska aldrig döma andra efter sig själv.

För det andra är det sant att officiella namn ska godkännas av byggnadsnämnden i respektive kommun liksom av Lantmäteriet. Själv kontaktade jag såväl Natur- och byggnadsnämnden i Huddinge som Lantmäteriet centralt och lokalt i Huddinge för att kontrollera om det fanns något officiellt beslut om Stockholm South Business District.

Slutligen kan man inte blåsa faran över, eftersom det inte fattats något officiellt beslut än i endera riktning:

”Men på Lantmäteriet blir de inte glada när de får höra om det nya anglifierade ’arbetsnamnet’. – Arbetsnamn har en tendens att klistra sig fast och bli slutgiltiga, säger Lennart Dehlin, utredare på ortnamnssektionen .” Lennart Dehlin är också direkt emot arbetsnamnet: ”

Men det är en annan sak som gör Lennart Dehlin ännu mer upprörd.

– Stockholm Business... vad sa du att det hette? Stockholm South Business District är direkt olämpligt. Det spelar ingen roll om det är engelska, kinesiska eller franska. Vi vänder oss emot alla utrikiska namn. Vi är i Sverige och talar svenska.”

Men Klaus Hansen Vikström, vice vd på Fabege, har inte helt gett upp hoppet om ett namnbyte: 

"Om ett område har en dålig image och ett namn som associerar till mord och kriminalitet, då har det väldigt stor betydelse. Med ett mer neutralt namn skulle man kunna blåsa liv i Flemingsberg och skaka av det som varit förut. Om det ska vara engelskt eller svenskt, det får man diskutera, säger han.” Här lanserar Klaus Hansen Vikström t.o.m en mirakelmedicin för alla s.k utanförskapsområden: byt namn på dem bara, så ordnar det sig.

Därför är det viktigt att fortsätta bevaka frågan.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdfagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)