I senaste numret av gratistidningen Botkyrka Direkt står, på sida 14, att byggföretaget Fabege avser att bygga bostäder för 50000 personer i Flemingsberg söder om Stockholm. Det nya området ska, enligt planerna, innehålla 150 olika företag med bortåt 50000 anställda. Enligt planerna ska området dessutom heta "Stockholm South Business District".

Man undrar vad det vore för fel med ett svenskt namn. Den enda fördelen med den föreslagna benämningen är att den är svår att uttala utan att man samtidigt vrickar tungan. I folkmun kommer förmodligen området att få en annan benämning. Men det är ju det officiella namnet som kommer att gälla.

Arne Söderqvist

Tullinge

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Alfa, som utges av Lärarförbundet, intervjuas Bosse Thorén, universitetslektor och fonetiker:

”Att tala med brytning kan leda till problem, utöver att inte bli förstådd. Brytningen kan dra ner intrycket av hela språkbehärskningen, så att exempelvis grammatiken uppfattas mer bristfällig än vad den faktiskt är. Det är också troligt att brytning färgar av sig på hur omgivningen bedömer andra egenskaper.

– Det finns en studie från USA som visar att stark brytning gjorde att man uppfattades som mindre trovärdig, säger Bosse Thorén.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan ställde signaturen Viviann i en insändare till Expressen/Kvp/GT den 15 augusti:

"Varför kan vi inte längre använda svenskan? Vad är det för fel på språket? Detta riktar jag till affärerna som mer och mer övergår till engelskan i sin skyltning och hänvisningar. Förklaringen som jag får är att de är internationella. Vad då internationella, vad menar de med det? Vi är ju i Sverige där också de som flyttar hit får lära sig språket. Är detta då onödigt eftersom svenskan inte ska användas?"

Hon fortsätter:

"Nu när också personalen i affärerna också prtar enbart engelska då har det gått för långt. Fick också veta att det endast var engelsktalande personal i en simhall. Vi måste tänka på våra gamla som inte fått lära sig språket och heller inte haft möjligheten. Jag skulle gärna vilja ha en förklaring på varför det blivitt så här. Är det någon sopm vet? Kanske någon i loedningen i dessa affärer. Det skulle vara väldigt intressant att få en förklaring. Men jag inte om det kan finnas en som man kan godta.

Och avslutningsvis:

"Vi är och bor i Sverige där språket är svenska. Men det är kanske i framtiden ett minne blott".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skribenten Henrik menade naturligtvis inte att man överhuvudtaget inte ska tala engelska utan att skandinaver, d.v.s danskar, norrmän och svenskar borde tala sina egna språk med varandra:

”Då jag häromdagen åkt tåg från Malmö till Stockholm hörde jag en dam tala engelska med ett danskt par, och frågade varför de talade engelska.

Det är beklämmande att det finns skandinaver som talar engelska med varandra. Danska, norska och svenska är trots allt till cirka 90 procent samma språk, så man ska verkligen inte behöva kommunicera på engelska.

Då jag talar med danskar talar jag främst danska eller en blandning av svenska och danska. Vi skandinaver borde hålla ihop och värna om våra relationer, då ska man verkligfen inte tala engelska.”

Insändaren publicerades i Metro den 13/8 2018.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kraftpojkarna heter ett företag, som också betecknar sig som Skandinaviens Konsultativa Solgrossist. Man behöver inte bygga ett företagsnamn på engelska eller svengelska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Google introducerade sin rösttjänst Google Assistent i Sverige idag. Den kan även svara på direkta frågor. Vi citerar från Dagens Media:

”När Dagens Media exempelvis frågar Google Assistent 'vad tycker du om jantelagen?', blir svaret:
’Jag vill gärna ge dig svar men jag vill inte verka som att jag tror att jag är något’. ”

Jantelagen är som bekant inte svensk. Den formulerades av den dansk-norske författaren Aksel Sandemose, som växte upp i den danska småstaden Nykøbing Mors. Men Jantelagen antas även tillämpas i Sverige.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stockholms läns landsting har initierat ett projekt ”Stop Caries Stockholm”. Det är naturligtvis lovvärt, men varför måste projektet ha ett engelskt namn? Webbplatsen i övrigt innehåller bara text på svenska. Landstinget tillhör dessutom det allmänna och är ingen privat aktör. Därför borde landstinget följa andan i språklagen.

Tillför engelskan något mervärde i detta sammanhang? Säger ett engelskt projektnamn mer än ett svenskt?  

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)