Regeringskansliet
103 33 Stockholm

I samband med Finlands 100-årsjubileum överräckte statsminister Stefan Löfven en gåva, skulpturen Free Fall, till Finland. I sitt tal framhöll Stefan Löfven:

”Den andra av Sveriges 100-årsgåvor har vi samlats för att inviga idag. Det är fint att den finns just här på Hanaholmen – där hav möter land – och som plats är så central för våra förbindelser genom åren.

Vi ska i dag inviga skulpturen Free Fall. Ett slags modern frihetsgudinna i brons, högt upp i luften; kraftfull, lekfull, fri. Verket är skapat av konstnären Anna Uddenberg som i sitt arbete omtolkar natur, mytologi och alternativa verkligheter till nya berättelser och uttryck.

Låt Free fall påminna oss om varifrån vi kommer, men framför allt vart vi är på väg.”

Språkförsvaret har naturligtvis inga synpunkter på själva konstverket, men vi skulle vilja veta varför statyn har fått ett engelskt namn. De båda nationalspråken i Finland är finska och svenska. Varför har inte statyn namngetts på dessa språk? Vad betyder egentligen Free Fall? Fritt fall? Befria hösten? Ledig höst?

Vi är på förhand tacksamma för besked i denna fråga.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag berättade SVT Västernorrland om hur elever på den humanistiska linjen grep in i språkvårdande syfte:

”På torsdagen ska Härnösands gymnasium återinvigas efter ombyggnationer och renovering. I samband med förberedelserna för det upptäckte elever och lärare att skolan skulle mista ett s.

I kommunens information om återinvigningen av Härnösands gymnasium stod Härnösand gymnasium. Stadsnamnet hade helt plötsligt förlorat sitt genitiv-s. Det gillades inte av eleverna på den humanistiska linjen i årskurs två.

– Vi startade en namninsamling, för vi kan inte stå bakom det här. Det är inkorrekt. Man måste ha med genitiv-s:et på slutet, annars är det grammatiskt fel, säger Saga Byström.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det har nästan blivit inflation i doktorstitlar när det gäller älvdalska språket. I varje fall om man jämför med andra liknande språk eller dialekter i landet. David Karlander från Stockholms universitet blev nyligen den femte filosofie doktorn som skrivit sin avhandling om älvdalska.

Intresset för det säregna språket älvdalska, som talas i Älvdalen, Norra Dalarna började på nationalromantikens tid i Sverige, i början av förra århundradet, bland forskarna i Uppsala och andra universitetsstäder. 1909 skrev Lars Levander sin doktorsavhandling om detta unika språk. Under 40 års tid ägnade han sedan älvdalskan större delen av sitt intresse och skrev mängder med vetenskapligt material om språket i Norra Dalarna.

Intresset för språket spred sig, men det skulle dröja ända till 1956 innan nästa doktor promoverades – Stig Björklund. Sen dröjde det ytterligare drygt 50 år tills polacken Piotr Garbacz doktorerade 2010 och hans landsmaninna Dorota Merlerska året därefter. Men nu har alltså David Karlander, 30 år, efter omkring fem års doktorandstudier disputerat i tvåspråkighet vid Stockholms universitet för någon månad sedan.

Davids avhandling heter ”Authentic Language”, ungefär ”ett äkta språk. ” Den handlar om älvdalska, eller snarare om människor som på olika sätt engagerat sig i eller intresserat sig för älvdalskan.

- I Älvdalen finns, som bekant en av Sveriges största språkföreningar – Ulum dalska – och språket har rätt så nyligen börjat få stöd av kommunen.

-Men det är inte bara älvdalingarna själva som har varit engagerade i älvdalskans dåtid, nutid och framtid, utan också forskare, politiker, tjänstemän och journalister.

-Bredden, omfattningen och ihärdigheten på engagemanget för älvdalska får sägas vara unikt. Språkvetenskapliga studier av älvdalska är närmast en egen forskningsinriktning. Inget annat lokalspråk har fått lika mycket uppmärksamhet bland forskarna som älvdalskan. Det finns inget annat lokalspråk som i Sverige föranlett så många riksdagsmotioner och antagligen också så mycket debatt som just älvdalskan och dess språkpolitiska status, säger David Karlander.

I sin avhandling presenterar han fyra delstudier av de första hundra åren av engagemang för älvdalskan. En delstudie handlar om Lars Levanders (1883–1950) arbete med att dokumentera älvdalskan och en annan handlar om hur älvdalingar själva kommit att använda sig av Levanders material.

– Levander arbetade med älvdalskan i över 40 år. Han var enormt produktiv men många av hans arbeten var länge svåra att få tag på eller svåra att läsa för den som inte var specialist. Bengt Åkerbergs grammatik är en utbyggd och läsarvänlig uppdatering av Levanders skiss över ”älvdalsmålet i Dalarna”. Åkerbergs grammatik hade inte kommit till utan Ulum dalskas och Besparingsskogens stöd. Det är hoppingivande att ett sådant viktigt och avancerat arbete har gjorts av älvdalingarna själva.

De andra två delstudierna handlar om språkpolitik. Den ena går igenom den språkpolitiska debatten om språkstatus och den andra behandlar striden om älvdalska vägnamn i Älvdalen.

Att älvdalskan fått så mycket uppmärksamhet beror inte bara på att den är särpräglad, utan också på allt stöd den fått från forskare, journalister, politiker och, viktigast av allt, från älvdalingarna själva. Älvdalskans framtid vilar till stor del på att detta engagemang fortsätter.

Den nye doktorn kommer att berätta om sin avhandling vid ett besök i Älvdalen någon gång inom en inte alltför avlägsen framtid.

Text och foto: Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tankesmedjan Magma presenterar idag en attitydundersökning om de finskspråkigas attityd till svenskan i Finland. Det heter:

”De finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga och de skulle vilja kunna svenska bättre, visar en undersökning av e2:s forskare Ville Pitkänen och Jussi Westinen, Talar du svenska?– en undersökning om finskspråkigas attityder till svenskan och de svenskspråkiga.

En tydlig majoritet av de finskspråkiga (69 %) skulle vilja kunna svenska bättre än vad de gör, och hela 58 procent kunde tänka sig att sätta sina barn i en tvåspråkig skola. Omkring 40 procent av de finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga, endast 34 procent av de tillfrågade är av annan åsikt.

I nästan alla medborgargrupper i alla delar av landet finns det beredskap för en tätare växelverkan än vad man har idag.
– Det är intressant att se att det finns en vilja till tätare umgänge också i Norra och Östra Finland, där det är jämförelsevis sällsynt med kontakter till svenskspråkiga, sammanfattar Ville Pitkänen.”

Läs vidare här eller ladda ner hela undersökningen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Partiledaren Ebba Busch Thor gjorde bort sig härförleden när hon föreslog en litterär kanon för skolan, med speciell inriktning på nyanlända, men samtidigt inte kunde namnge författarna till Gösta Berlings saga, Giftas och Gentlemen, kandidater till att ingå i en sådan kanon.

Foto: SVT

Men för att vara lite petig: Vem är ansvarig för apostrof-s efter Berling? Ebba Busch Thor? SVT? Ett förlag?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från TNC:s nyhetsbrev)

Vi har platser kvar på kursen Det är en definitionsfråga! som äger rum måndagen den 4 december kl. 9.00–16.30

För mer information om kursens innehåll, se:
http://www.tnc.se/utbildning/kurser/#deffraga

Anmäl dig via webbformuläret på webbplatsen, via e-post eller per telefon.

Om du tror att någon i ditt kontaktnät kan vara intresserad av den här informationen är vi glada om du skickar brevet vidare. Tänk också på att vi kan komma och hålla kurs på din arbetsplats om ni är flera som vill utbilda er.

Välkommen med din anmälan!

Terminologicentrum TNC
Solnavägen 1 E/Torsplan (plan 10)
113 65 STOCKHOLM
08-446 66 00 (tfn)
tnc@tnc.se, www.tnc.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I lördags berättade Anna-Lena Laurén i Dagens Nyheter om att förbättrade kunskaper i ett främmande språk, i hennes fall ryska, också innebär vissa olägenheter:

”När jag flyttade till Ryssland för över tio år sedan råkade jag ofta ut för missförstånd. Jag tog dem med en klackspark och tänkte att problemet löser sig när jag har lärt mig ryska ordentligt. 

Det blev inte alls bättre när jag lärde mig bättre ryska. För då insåg jag hur mycket enklare det var när jag inte uppfattade alla nyanser. Ibland skulle jag gärna slippa höra alla undertoner, till exempel när män som inte känner mig använder diminutivformer av mitt namn. Jag är inte Anetjka för en hyresvärd eller en tågkonduktör, det är ingen stor förolämpning att de kallar mig det men det är inte korrekt. Det inbjuder till en viss intimitet som jag mycket hellre bara skulle ignorera. 

Bekvämast vore att inte uppfatta den alls.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Inför nästa vecka sprider ICA Maxi ett reklamblad med namnet Black Friday. I ett försök att vara rolig blandar man in ord på engelska i svensk text, t ex

…Just like in the states.

Några last words.

…denna veckan är det extra amazing prices.

Smooth dustsucker for the bil!

…allt samlat under one and the same roof.

High-pressure washer for the easy rengöring!

FIRST TILL KVARN.

HÖRRY FOLKS!

Nej, det är inte alls roligt. För nyanlända invandrare som vill lära sig riktig svenska och ser detta trams är det direkt skadligt. Och obildade helsvenskar kan förledas tro att detta mischmasch är acceptabelt som kommunikationsmedel i Sverige.  Men sådana betänkligheter har naturligtvis inte ICA och liknande kommersiella språkmarodörer. För övrigt undrar jag om de vet vad som avses med Black Friday i USA som de refererar till som ”the states” (de använder litet ”s” istället för stort; det avslöjar också en brist i uppfattningen av vad som är rätt och fel). Och ”smooth dustsucker” är riktigt dumt. I Frankrike där man spjärnar emot den amerikanska språkinvasionen något bättre än  i Sverige talar man om Black Friday som Vendredi Noir, ibland Vendredi Fou. Och det fungerar alldeles utmärkt.

Ännu en kandidat till Språkförsvarets anglofånpris i år?

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)