På nätet kan man hitta visa råd; vissa råd är dock skrivna på en egendomlig svenska:

"Vitvinäger(1) är känd för sina kulinariska användningsområden men det kan även användas för andra ändamål.   Du kommer bli förvånad att veta att det också kan användas för att rengöra, ja rengöring! Så här är några fantastiska tips om hur man använder vit vinäger(2):

1. Avlastar insektsbett
Om du har blivit biten av en insekt, kommer det att vara nödvändigt att lägga vit vinäger på staven och att gnugga så att kliarna försvinner.

2. Rengör och deodoriserar diskbänken
Häll en kopp vit ättika(3) i diskbänken och låt stå i 30 minuter och skölj med kallt vatten. Gör det en gång i veckan och farväl dålig luktar!

3. Stoppa klåda
Om du är kliande kan du använda vit vinäger(2) för att lindra dem genom att hälla 2 matskedar i ditt bad. Tack vare dess desinfektionsegenskaper kommer vit vinäger utan tvekan att hjälpa dig.

4. Hejdå fett
För att rengöra fettfläckar, blanda helt enkelt vita ättika(4) med lika delar av vatten och använd den här blandningen för att rengöra med en trasa eller trasa.

7. Avlägsnar rost
Vitvinäger(1) är den magiska produkten som tar bort rost från dina verktyg. Blötlägg bara dina verktyg i vit ättika(3) över natten och dina verktyg kommer att komma ut som nya från detta ättika bad!

10. Bli av med dålig andedräkt
Om du tenderar att ha dålig andedräkt, prova den vita vinägerblandningen(2) med några droppar pepparmintolja (för att minska smaken av ättika) och gurgla. Bra andetag garanterat!

11. Eliminerar lukt
Händerna är ofta mättade med lukt av lök när de bara har klippts, även efter att ha tvättat händerna. Innan du tvätter händerna, skrubba dina händer med vit vinäger(2) och skölj dem och du kommer att eliminera lukten av lök för gott.

13. Skina fönstren
Detta är ett ganska välkänt tips som gör att du kan få glittrande fönster. Tveka inte att gnugga dina fönster med vit vinäger(2) och torka bra med tidningslakan. Resultatet är perfekt.

14. Desinficerar skärbrädor
Ta en svamp blöt i vit ättika(3), och skicka den på träskivorna, och här är dina brädor desinficerade!

16. Gör mousserande juveler
För att få dina smycken att bli nya, blanda bara några matskedar med natron med 1/2 kopp vit vinäger(2) och låt dina smycken ligga i några timmar. Det kommer då att skölja och torka och dina smycken kommer att glittra!

18. Rengör kylskåpet
Dikterna av vitvinäger(1) för rengöring är inte längre att skryta och det är därför att det är lätt att desinficera ditt kylskåp helt enkelt genom att blanda vatten och vit vinäger(2), vilket visar sig vara en mycket effektiv och ekonomisk blandning !

19. Håller nagellack längre
Om du gnuggar dina naglar med vit vinäger(2) på en bomull, kommer dina naglar att bli vackrare och ditt polskas prestanda kommer att förlängas. Perfekt för en perfekt manikyr!

20. Rengör glasögon
Blanda vita ättika(4) med icke-krittigt vatten och gnugga den här blandningen på glasögonen med en trasa. Och det är det, dina glasögon är helt rengjorda och inte repa.

21. Fram till den sista droppen
Om du inte gillar att kasta bort majonnäs- eller ketchupbotten, här är ett tips som kan intressera dig. Tillsätt lite vit vinäger(2) i potten, skaka och du kan återställa botten av krukor utan att förlora smaken av mat.

22. Ta en gammal pensel tillbaka till livet
Om du har gamla penslar som du inte vågar använda eftersom de har härdat och är fulla av färg, är lösningen här. Doppa din pensel i varm vit vinäger(2) i 30 minuter och torka sedan med tvål och skölj. Din pensel blir ny och håret kommer att mjukas och den gamla färgen kommer att vara borta.

23. Unclog vindrutan av bilen
På vintern, för att avfrostas din vindruta om några minuter, följer han dessa tips: Blanda 3 glas vit vinäger(2) med ett glas vatten och strö din bil med denna blandning, din bil kommer sedan att tinas snabbt och utan risk för sprickbildning vindrutan använder varmt vatten.

25. Eliminerar dålig fotlukt
Gnugga fötterna med en pappershandduk fuktad i ättika och dina fötter kommer inte att känna sig dåliga och din hud kommer att balanseras på nytt."

Mina kommentarer:

Här finns 4 olika produkter: 1) Vitvinäger; 2) vit vinäger; 3) vit ättika; och 4) vita ättika. Vad ska jag använda?
Jag har markerat med fetstil och kursiv allt som verkar besynnerligt. Vissa råd saknas i denna uppställning då de var utan anmärkning. Ord som behöver förklaras: icke-krittigt vatten och Unclog.

Inga Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Boken har undertiteln ”Sprogpolitik i Danmark – og ude i verden”. Den behandlar språksituationen i Danmark, Island, Sverige, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Polen, Ungern, Litauen och Ryssland.

Boken kan beställas mot faktura från Den Danske Sprogkreds via e-post (dendanskesprogkreds (snabel-a)gmail.com) och kostar 300 svenska kronor, inklusive frakt.

Språkförsvaret återkommer eventuellt med en fylligare presentation.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är också publicerad i Presens, utgiven av Finlands svenska författarföreningar)

När jag tänker om språk, tänker jag: klanger. Partituret på flygen: det är ett av mina språk. Som ljuder. Men det gör också tonerna i mina drömmar. De kan frasa, mildra, isa, mullra. Också det skrivna, det textade, också det blott skrapade framkallar hörselintryck. Det är som vinden. Jag hör den genom ett treglasfönster, då jag tittar på träden.

När jag tänker om språk, tänker jag: tecken. Minen i spegeln: den är ett av mina språk. Som smärtar, fnyser, gäckar, gycklar, också lindrar. Inte det minsta komma vill jag avstå ifrån! Det vore som att avstå från att förstå ett litet barn, dess läten, dess ostyriga rörelser. Barnet är pausen i tillvaron, då ingenting behöver sägas eller tolkas.

När jag tänker om språk, tänker jag: skönhet. Snittblommorna i vasen: de är ett av mina språk. Som doftar. Doftar gör bläcket, tyget, från kryddhyllan kommer det dofter. De är berättelser, de vidgar sinnena; orden faller på plats, så som mörkret måste finnas, för att ljuset ska uppfattas, i en klyfta av någonting dittills oberörbart.

När jag tänker om språk, tänker jag: motstånd. Det är: kroppen i vila. Som trotsar genom att vara friktionslös. Och som inte bryr sig om några diktat, bara regler, som vi gemensamt har kommit överens om. Jag väljer att inte välja. Jag lever i en återhållsamhetens puls. Och detta är ett obestridligt faktum, ett försvar för all mänsklighet.

Anders Björnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna artikel har publicerats en gång tidigare, den 15 november 2016, i denna nätdagbok, men artikeln är fortfarande relevant.)

I en debattartikel, ”Bidrag blir viktigare än medlemmar”,  i Svenska Dagbladet den 12 november 2015 skrev Lars Melin:

”Det som är utmärkande för riktigt stora föreningar är att de blir allt mer oberoende av sina medlemmar. De politiska partierna är det mest kända exemplet. Allt färre är intresserade av medlemskap i något parti, och staten ger allt generösare bidrag för att kompensera bortfallet av medlemsavgifter. Staten vill stödja demokratin, men frågan är om den inte gör motsatsen, det vill säga håller liv i röstmaximerande partikanslier med tunn medlemsförankring. För vi är inne i en spiral där allt mer bidragsstödda partier allt mer tappar intresset för sina medlemmar.

Även ideella organisationer föredrar bidrag framför medlemmar. IOGT-NTO drar in 3 miljoner kronor i medlemsavgifter men får dubbelt upp av staten och tio gånger mer på statligt sanktionerade lotterier.”

Han avslutar sin debattartikel med att konstatera:

”En förening borde ha hela sitt existensberättigande i medlemmarnas behov av och intresse för verksamheten. Alltså behöver medlemsrika föreningar inget stöd, och föreningar som tappar medlemmar har nog gjort sitt och borde lämnas åt stilla borttynande.”

Språkförsvaret tillhör däremot de föreningar som är beroende av sina medlemmar, eftersom vår verksamhet finansieras av medlemsavgifter.  Det enda undantaget är att vi har sökt – och fått bidrag från olika institutioner och stiftelser – för de böcker, som vi hittills har utgivit. Det gäller ”Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva”, ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” och ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”.

Det förhållande att Språkförsvarets löpande verksamhet inte finansieras av olika bidrag leder självfallet till vissa tillkortakommanden. Det är omöjligt för oss att ha anställda eller slå på stort vad gäller annonser och annan reklam. I stället förlitar Språkförsvaret sig helt på frivilliga krafter, som engagerar sig ideellt.  Med tanke på att Språkförsvarets medlemsantal hela tiden växer, ökar samtidigt våra mänskliga resurser. Det betyder att det finns en bred kompetens och en rad yrkeskategorier  inom Språkförsvaret. Det var ingen tillfällighet att vi i samband med patentspråksutredningen upptäckte att vi hade flera medlemmar som var uppfinnare. Språkförsvaret agerar ofta utifrån tips, inte minst från sympatisörer. Man vet att Språkförsvaret inte har några andra lojaliteter än gentemot det svenska språket. Givetvis behöver Språkförsvaret ännu fler medlemmar så att vår slagstyrka och opinionsbildande kraft ytterligare ökar. Språkförsvaret avkräver ingen aktivitet från medlemmarna; däremot uppmuntrar vi sådan.

Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En medlem i Språkförsvaret berättar:

”En försändelse från Kista till Vallentuna skadades så mycket, ja, den var helt tom, av PostNord att jag gjorde en reklamation. Svaret som jag fick från PostNord Customer Service, se nedan, var författat helt på engelska.

Det förutsätts uppenbarligen att en svensk kund i ett svensk-danskt företag föredrar att kontaktas på engelska. PostNord är ytterligare en kandidat till anglofånpriset.”

Han fick nämligen följande svar:

”Thank you for sending us your complaint.

We will investigate your query and will contact you as soon as possible.

Please contact us if you have any further questions, information on the item

or if the missing item is found.

Your case number is: xyz (korrekt ärendenummer borttaget)

Best Regards,

PostNord Customer Service”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i senaste Curie skriver Mats Alvesson och Roland Paulsen inledningsvis:

”’Aldrig förr i mänsklighetens historia har så många skrivit så mycket med så lite att säga till så få.’”

Dessa ord, levererade av en av de undertecknade på en akademisk konferens, rev ner spontana applåder från en publik på cirka 400 forskare. Uppenbart känner många inom universitetsvärlden tvivel kring hur mycket av värde som egentligen skapas. Det produceras kopiöst med forskningsrapporter, artiklar och böcker. Men hur mycket av allt detta ger genuina och viktiga kunskapsbidrag?

I vår senaste bok, Return to Meaning. For a Social Science with Something to Say (Oxford University Press, med Yiannis Gabriel), riktar vi denna fråga till den samhällsvetenskap vi själva verkar inom. Frågan kan formuleras i krassa nyttotermer: Har de senaste 30 årens företagsekonomisk forskning lett till någon förbättring av näringslivet? Har de ca 175 professorerna i pedagogik i landet och den allt tätare examinationen av doktorer i pedagogik bidragit till förbättrade skolresultat? Den kan också formuleras mer existentiellt: I hur hög grad hjälper samhällsvetenskapen allmänheten att förstå sin tid och de samhällsproblem vi står inför? Hur många rapporter i psykologi bidrar till människors självförståelse och insikter av reellt värde i barnuppfostran, psykoterapi och hantering av sociala relationer?”

Alvesson/Paulsen menar att det produceras enormt mycket forskning som aldrig blir läst eller ger relevanta kunskapsbidrag. Jag läser mest avhandlingar om språk, men påfallande många avhandlingar och uppsatser är knappologiska och ointressanta. Man kan fråga sig på vilket sätt de bidrar till att stärka svenskans ställning som samhälls- och vetenskapligt språk.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi har ju uppmärksammat Oatly förr, men när jag nu på nytt läser deras enfaldiga text på havredryckspaketet slås jag, bortsett från det allmänna engelska tramset, av en riktig språkfadäs. I ett försök att visa sig klimatvänlig påstås att deras produkt innebär ”69% fewer carbon emissions than milk”. Detta är ett helt meningslöst konstaterande, eftersom ordet ”fewer” anger antal utsläpp. Det finns till och med en mycket finstilt referens till en artikel om detta. Originalet säger emellertid  ”…can reduce our greenhouse gas emissions by up to 69%”. Med detta avses naturligtvis volymen av utsläpp, inte antal. Jag vet inte ens vad “antal utsläpp” skulle kunna betyda: stora? små? på tidsenhet? rapporterade? uppskattade? beräknade? Och dessutom frågar jag mig: vilka utsläpp? Från en mjölkko?   Från alla utsläppskällor (bilar, kolkraftverk, köttkonsumtion, semesterresor osv).

Oatly havredryck dricks förmodligen vid många svenska frukostbord och texten på paketen lär läsas av många, kanske särskilt nyfikna barn. De får sig här till livs en mycket tramsig information på infantil engelska, som dessutom innehåller ett helt obegripligt påstående. Det tyder på att skribenten (James?) inte har alla sina hästar i stallet.

Men varför i hela världen har man den så kallade informationstexten på engelska i Sverige? Enbart engelska! På något ställe på paketet står det  ”It’s Swedish”. Jag antar att man därmed avser att havren kommer från svenska bondgårdar - eller menar man enbart att produktionsmetoden är svensk? Eller att företaget är svenskt? Eller förpackningen?

Oatly kvarstår som en mycket stark kandidat till anglofånpriset.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bilden är hämtad från Facebook-gruppen Skrattande språkpoliser.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)